Osäker klimatnytta av svensk solenergi

Bidrar mer solel i Sverige till minskad användning av fossilenergi? Eller är solceller i ett klimatperspektiv en onödig satsning i det redan koldioxidsnåla svenska elsystemet?

Sveriges elproduktion är, tack vare vatten- och kärnkraften, till stor del fossilfri. Solel har därför, ur ett livscykelperspektiv, större klimatpåverkan än energimixen för den som inte gör ett aktivt val, enligt Vattenfalls beskrivning av elens miljöpåverkan.

Detta har fått Slöseriombudsmannen Johan Gustafsson att skriva att det statliga stödet till solel i värsta fall är direkt skadligt för klimatet.

Mattias Goldmann, vd för tankesmedjan Fores, skriver i en replik att det europeiska elsystemet är integrerat och att utsläppen från solel i Sverige därför i första hand ska jämföras med den smutsigare europeiska elproduktionen.

Second Opinion bad om synpunkter av Hilda Dahlsten, chef för energianalyserna på myndigheten Svenska kraftnät. Enligt henne kan ökad mängd solenergi i Sverige slå ut fossilenergi från våra grannländer.

– På spotmarknaden har sol lägre marginalkostnad, så den kommer att konkurrera ut fossil kraft i den enskilda timmen.

Man bör dock ha i minnet att det mesta av solelen produceras under sommaren.

– Då solelen i Sverige till 85 procent produceras under sommarhalvåret, ökar den risken för överutbud på marknaden under högsommaren – när behovet av el på marknaden är som lägst – samtidigt som produktionen är obefintlig när efterfrågan är hög, vid effekttoppar en kall vinterdag, sade Fortums Sverigechef Per Langer i en tidigare intervju på Second Opinion.

Hilda Dahlsten håller med.

– Det är ju inte främst på sommaren som vi behöver mer produktionskapacitet, och solel kommer inte att bidra till att möta de högsta effekttopparna på vintern, såvida man inte har tillgång till omfattande säsonglagring. Risken för ”överutbud” på sommaren är ju sedan beroende av hur mycket solel och annan produktion som finns, hur förbrukningen ser ut och så vidare.

Det kan också bli så att solel i Sverige ersätter vattenkraft vissa timmar, vilket inte ger någon direkt klimatnytta.

– Men å andra sidan är ju vattenkraften mer reglerbar. Så länge vi inte har extrema mängder solenergi så kommer det inte att leda till att vi spiller vattenkraft, utan bara till att den produceras på andra tider när solen inte skiner.

I referensscenariot för 2040 har Svenska kraftnät 75 TWh vind- och solenergi i Sverige utan att mängden spilld förnybar energi ökar markant.

Mycket solenergi i södra Sverige skulle kunna innebära att södra Sverige kan importera mindre energi från vattenkraften i norra Sverige. Det skulle i sin tur kunna leda till att norra Sverige kan exportera mer vattenkraftsenergi till Finland, med effekt att produktionen av fossilenergi minskar där. I dagsläget är dock den svenska produktionen av solenergi väldigt liten och den nämnda effekten är därmed också liten.

Ett annat scenario där solel kunde minska koldioxidutsläppen är om den, baserat på ökad användning av elbilar, ersätter fossila drivmedel i transportsektorn.

Enligt Dahlsten är det svårt att säga hur mycket svensk solenergi kan bidra till att koldioxidutsläppen minskar framöver. Svårigheten ligger i att räkna fram vilken energi som solenergin ersätter.

Går det sammanfattningsvis att säga att svensk solenergi gör någon klimatnytta?

– Det vet jag inte, säger Hilda Dahlsten.

8 Kommentarer

Av Elias Rosell

Second Opinions skribent

Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Mats Lindfors
13 februari, 2019: 9:24 f m

Märkliga uppgifter som basuneras ut här, t.ex att 85 % av solelen produceras sommartid. Helt fel! Vad menas med sommartid och hur uppfattar folk det när de läser det? Jag uppfattar det som juni- juli, rätta mig om jag har fel.
Folk skriver om solel och solenergi utan att ha någon egen erfarehet av det, ändå har man åsikter!
Har själv haft solfångare sedan 1999 och har numera även en 17 kW solelanläggning på min villa. Ja, december och januari är dåliga månader men resten av året går det riktiht hyggligt. Hade igår 28 kWh producerat.
Slår man ut ett villahushålls ca 9000 kwh el på ett år blir det 25 kwh om dan. Min anläggning producerar dock ca 15000 kwh på ett år…..
Kan inte bifogs någon bild på produktipnen per månad här men den är tillräckligt för mig 10 månader om året.
Och elpriset i somras var över 1 kr/kwh, upplysningsvis…
Svara
Bengt Hellman
29 augusti, 2018: 8:54 f m

Den torra och soliga sommaren har gett oss svaret. Solenergin ger både klimatnytta och ökad försörjningstrygghet. När ett högtryck parkerar över Europa och ger en solig och torr sommar så behövs solenergin eftersom bristen på regn och vind minskar elproduktionen i vattenkraft och vindkraft.
Svara
- Kenneth Ahlström@Bengt Hellman
  29 augusti, 2018: 9:36 f m
  
  Jag pratar om försörjningstrygghet vintertid i första hand, det är då elen har en miljöpåverkan och det är då vi kommer att få problem med effektbrist. Om vi så gödslar våra tak med solceller så hjälper det föga en kall januarieftermiddag. Däremot så innebär en ohämmad utbyggnad av solceller (med subventioner såklart) ett elöverskott sommartid. Läs Energimyndighetens nya rapport (ER 2018:16) för ytterligare information. Senaste utspelet i denna jakt på att överträffa varandra i utbyggnad av solceller kom från Isabella Lövin i DN 19/8 där hon önskar en miljon solcellanläggningar på villatak till 2040, dessa anläggningar skulle producera 14 TWh el årligen. För att lyckas med detta behöver installerade effekten minst vara 20 000 MW. Detta innebär att en solig sommardag med högtryck över hela landet så produceras nästa dubbelt upp mot det effektbehov som finns i systemet. Till detta kommer vindkraft (500-4000 MW) och vattenkraft (som inte kan strypas helt) med min 2000 MW samt den kärnkraft på ca 5000 MW som fortfarande finns kvar i systemet, summerat innebär all denna effekt minst 15 000 MW överskott i systemet! Negativa elpriser förekommer redan i Danmark och Tyskland och inte lär det bli mindre när Sverige kommer med sitt bidrag….
  Svara
Kenneth Ahlström
7 augusti, 2018: 2:06 e m

Om den el som solceller ersätter inte har någon klimatpåverkan och det inte finns något underskott (vilket det inte gör på sommaren då 85 % av energin produceras) så är det ingen klimatåtgärd. Läs gärna min debattartikel i kommande utgåva av Energi & Miljö där jämförelse görs mot vindkraft och den allra bästa klimatåtgärden; kraftvärme.
Rent ekonomiskt så är det en skaplig affär eftersom vi med skattemedel subventionerar genom undantag och investeringsstöd. Detta stöd ifrågasätts i Riksrevisionens rapport som kom i början av året och även Energimyndighetens delrapport ”Vägen till ett 100 % förnybart elsystem” (ER 2018:16) är kritisk till den snabba utbyggnad som, görs nu när behovet egentligen inte finns innan kärnkraften helt fasats ut efter 2040. Många av de anläggningar som byggs nu är då i behov av utbyte/uppdatering och investeringen behöver till vissa delar göras igen. Man pekar också på den överproduktion som uppkommer sommartid (se sid 44) om de som önskar 10-15 % solel i systemet får som dom vill. En varm solig sommardag med 20 GW installerad effekt och 70 % tillgänglighet ger 14 GW effekt och behovet överskrider sällan det på sommaren. Med vattenkraft som då måste spilla och kärnkraft med minst halv effekt så skapas ett rejält överskott och priser som riskerar att bli negativa i värsta fall. Kalkylen för solcellsinstallationen blir då minst sagt skakig. Skulle sen staten minska eller ta bort skattebefrielsen och mer dynamiska nättariffer införas vilket Energimyndigheten varnar för i rapporten så kommer ganska många att känna sig lite besvikna. Då har vi en försumbar miljönytta kombinerat med en rejält dålig investering….
Svara
Leif Tollén
29 maj, 2018: 2:39 e m

Märklig artikel. Det är väl helt självklart att solel i sverige har 100% klimatnytta. Fossilkraft körs 24/7/365 i det sammankopplade systemet. Den solel som produceras gör att vatten kan sparas i våra magasin och att vi kan exportera och ersätta fossilt. Ta som exempel nu i slutet av maj. Vi exporterar just nu över 3000MW och priset ligger på 34-60öre. (29/5) och så har det varit ett antal dagar nu.
Svara
- Kalle Andersson@Leif Tollén
  4 augusti, 2018: 4:26 e m
  
  Du förstår inte skillnaden mellan en nivåjustering och en strukturreform. Så länge det rör sig om x+1 solcell så går det att modellera så som du gör men när det rör sig om x+1000MW så fungerar det inte längre. Så snälla, besparas oss dina undermåliga matematiska modeller.
  Svara
Johan Montelius
29 maj, 2018: 2:23 e m

Att solpaneler kommer ha någon som helst inverkan på klimatet kan vi nog glömma. Även om man tror att koldioxid har med saken att göra så är naturligtvis den bråkdel mindre koldioxid (om nu någon med tanke på produktion) som solpaneler i Sverige skulle ge upphov till försumbar.

Vad som solpaneler däremot är bra på är att undvika skatt. Den el jag köper är belagd med, förutom moms, en energiskatt på 41 öre per kWh (moms på skatten, Sverige är fantastiskt). Om jag däremot snickrar upp solpaneler så slipper jag den pålagan. Inte nog med att jag slipper den skatten för el jag använder själv, jag får tillbaks den skatt som jag betalt för el jag köpt när jag säljer mitt överskott 🙂

Detta är ju helt underbart – även om min elleverantör betalar mig minus 30 öre per kWh så kommer jag tjäna på att pumpa ut mitt överskott. Det roligaste av allt är att regeringen tycker det här ett så bra sätt att undvika att betala skatt på så jag får ett bidrag (!) när jag bygge mina solpaneler.

Helt underbart, en massa pengar att tjäna, skatt kan väl någon annan betala.

Hur många miljarder skall vi spendera på solpaneler, räcker det inte med de miljarder vi förlorat på vindkraft?
Svara
Erik Dotzauer
29 maj, 2018: 11:50 f m

Det ska bli intressant att läsa Svensk Solenergis replik på detta.

När det gäller klimatpåverkan från solceller finns inga tydliga referenser på svenska. En engelskspråkig artikel som är relevant är denna, https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0038092X14001935 . Där framgår att ”Detailed calculations are given in the following table; the last two rows show that the average carbon footprint for Si-PV modules made in China and Europe is 2.70 and 1.32 kg CO2 eq/Wp, respectively.”.

Även följande artikel är relevant, men jag har svårt att bedöma dess trovärdighet, http://www.lowtechmagazine.com/2015/04/how-sustainable-is-pv-solar-power.html .

Ytterligare en referens som är läsvärd är den analys som WSP gjorde åt Stockholms stad i vintras, Åtgärder för minskad klimatpåverkan – Kostnadseffektivitet och synergieffekter.
Svara