Ett förslag om skatt på avfallsförbränning ligger på regeringens bord. – Förbränningsskatt har diskuterats och testats i decennier utan att det har visat sig fungera, säger Energiföretagen Sveriges Erik Thornström.

Det nu liggande avfallsförbränningsskatteförslaget lanserades av Miljöpartiets dåvarande klimat- och miljöminister Åsa Romson den 31 mars 2015. På kvällen hade SVT Aktuellt ett inslag om import och förbränning av utländskt avfall i svenska avfallsförbränningsanläggningar, ett hett tema som debatterades mycket i media under den rödgröna regeringens första år.

Särskilt SVT drev tesen att Sverige hade blivit Europas sopstation. Medan Återvinningsindustrierna ville se ett totalförbud för förbränning av osorterat avfall så såg Avfall Sverige och Energiföretagen Sverige positivt på både avfallsimport och förbränning.

Idén om en avfallsförbränningsskatt var dock inte ny. Den har i olika omgångar testats, utretts och utdömts sedan 1980-talet, till exempel 2002. Nu framhärdade Miljöpartiet återigen att både avfallsimport och förbränning måste upphöra för att spara miljön.

Inför vårbudgeten 2016 förhandlade Miljöpartiet till sig en regeringsutredning om förbränningsskatt. Efter ett och ett halvt år, i november 2017, mottog regeringen den slutgiltiga versionen av Brännheta skatter! Bör avfallsförbränning och utsläpp av kväveoxider från energiproduktion beskattas? Utredarens, kammarrättslagman Petter Classons, svar var ett rungande ”Nej!”.

Ändå har förslaget om avfallsförbränningsskatt överlevt och ligger idag på regeringens bord. Också Centerpartiet tyckte tidigt att förbränningsskatt lät bra och låter det idag ingå i partiets politik för Grön skatteväxling.

Under Förbränningsskattutredningens arbete hopade frågorna sig snabbt kring miljönyttan och de samhällsekonomiska konsekvenserna. Den miljöstyrande effekten skulle i princip bli noll och istället borde styrmedel sättas in längre uppströms i avfallsprocessen, tyckte utredningen, rent av hos de aktörer som skapar avfallet. En skatt på förbränning kommer varken att påverka produktdesign, materialval eller materialåtervinning.

Om en skatt införs kommer istället fjärrvärmen och kraftvärmen att belastas, som i slutändan betyder el- och fjärrvärmekunderna, konkluderade Förbränningsskattutredningen. Redan våren 2017 kom utredningen fram till att en avfallsförbränningsskatt inte skulle ge avsedda styreffekter.

Trots den tydliga slutsatsen beslutade regeringen i ett tilläggsdirektiv att utredaren skulle komplettera med förslag till hur utformningen av en avfallsförbränningsskatt skulle se ut. I november förra året kom utredningens slutversion, inklusive ett förslag till genomförande – som utredaren avrådde från att genomföra. Den 31 augusti gick den delen av utredningen ut på remiss som pågår till och med den 30 november 2018.

Många märkligheter
Erik Thornström är ansvarig för skatter och styrmedel på Energiföretagen Sverige. Han deltog i Förbränningsskattutredningen som energibranschens representant i regeringens förordnade expertgrupp och delar utredningens slutsats att en skatt på̊ avfallsförbränning inte bör införas.

Hur det ändå kan komma sig att skatteförslaget har överlevt har Erik Thornström inget logiskt svar på. Hela utredningsprocessen präglades av ”väldigt många märkligheter”, tycker han, bland annat att regeringen först tänkte utreda skatten utan branschernas medverkan.

I sitt yttrande (pdf) har Erik Thornström även påpekat bristen på samlade konsekvensanalyser och att skatteförslaget dessutom går tvärt emot Energikommissionens intentioner med en konkurrenskraftig fjärr- och kraftvärmesektor.

Politisk övertro
– Förbränningsskatt har diskuterats och testats i decennier utan att det har visat sig fungera, men ett förslag om skatt på avfall visar politisk handlingskraft. Det kan ge poäng hos väljarna, säger Erik Thornström.

– Att använda beskattning som verktyg kan sitta långt inne, särskilt om det är ideologiskt betingat. Generellt kan politiker ha en övertro på skatter som effektiva styrmedel, även om fakta visar det helt motsatta.

Varför det aktuella skatteförslaget fortfarande är vid liv trots utredningens slutsatser kan ha att göra med oenighet inom regeringspartierna, tror Erik Thornström.

– Nu ärvs skatteförslaget av nästa regering och helt klart behöver man städa undan och gå vidare, säger Erik Thornström.

* * *

Förbränningsskatteutredningens rapport finns här (pdf). Den delen som handlar om avfallsförbränningsskatt finns ute på remiss till 30 november 2018.

Sopdebatten: På Återvinningsindustriernas hemsida finns några debattlänkar från ”sopsommaren”  2015.

Konsekvensen: Som en del av Förbränningsskatteutredningen fick konsult- och forskningsföretaget Profu uppdraget att analysera konsekvenserna av en skatt på avfallsförbränning. Konklusionen var att en skatt inte kommer att leda ”till den styrning som efterfrågas” (pdf).

Motsatt effekt: Avfall Sverige har påpekat att ”tvärtemot vad man skulle kunna tro” kan en förbränningsskatt leda till priskonkurrens som ger billigare förbränning och mindre incitament till materialåtervinning.

NOx-skatten: Förutom att utreda för- eller nackdelarna med en potentiell avfallsförbränningsskatt skulle Förbränningsskattutredningen undersöka hur NOx-avgiften (kväveoxidavgiften) kunde göras om till en NOx-skatt. NOx-avgiften infördes 1992 för att minska utsläppen av kväveoxider från förbränningsanläggningar som producerar energi. I NOx-frågan tar utredningen inte ställning då förutsättningarna för att lyckas med en sådan skatt är extremt komplexa. Det handlar om inhemsk kontra utländsk marknad, risk för företagsflytt och vida ekonomiska effekter som inte går att enkelt överskåda eller besvara inom utredningens uppdrag.