Omreglering av elmarknaden på gång

Omreglering av elmarknaden på gång

Nu tar politikerna tag i elmarknadsmodellen. Och fort ska det gå. Bland ekonomer uttrycks dock skepsis över effekterna av de regelförändringar som kan antas vara på väg.

I går och i dag (30-31 augusti) är den tyska förbundskanslerns residens i Meseberg säte för ett regeringsmöte som syftar till en lösning på den aktuella energikrisen. Mötets fokus är den tyska energipolitiken, men i praktiken får de slutsatser som presenteras konsekvenser för hela Europa.

Bild: EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har aviserat en reform av elmarknaden.

Eländesbeskrivningar av den aktuella energikrisen är ingen bristvara. Senaste veckan nådde elpriset på spotmarknaden för Tysklands, liksom grannländerna Frankrikes, Belgiens, Hollands och Österrikes del, en genomsnittlig nivå på 600 euro/MWh. Samma vecka i fjol var nivån 90 euro, redan det tydligt över det vanliga för årstiden.

Ännu mer extrem är situationen i fråga om terminshandeln, där bland annat Fortum och Uniper slagit larm. I Fortums färska delårsrapprt skriver vd:n Markus Rauramo att den börshandlade terminsmarknaden för närvarande är ”dysfunktionell”, driven av ett regelverk som är olämpligt för nuvarande extraordinära händelser.

Om priserna fortsätter att stiga nås enligt Rauramo, i en Yle-intervju, snart en punkt där Fortum måste öka sina likviditetsreserver. Vid Nasdaqbörsens stängning i fredags låg Fortums terminsköp på nivån 5 miljarder euro. Även om pengarna ska kunna fås tillbaka i den framtida elförsäljningen är det enorma summor att ligga ute med.

I går kväll förklarade Fortums styrelseordförande Veli-Matti Reinikkala att bolaget behöver ytterligare ”några miljarder” euro i finansiering, helst som ett lån från staten.

I en sammanfattande artikel i Frankfurter Allgemeine Zeitung (FAZ) listas orsakerna till den extrema situationen i Tyskland: höga gaspriser, torkan som på grund av lågt vattenstånd omöjliggör pråmtransporter av kol till kraftverken, tekniska problem hos Frankrikes kärnkraft (25 av 62 GW installerad kapacitet ligger nere) och den illikvida terminsmarknaden.

En rad motåtgärder har vidtagits, som att nedlagda kolkraftverk av Bundesnetzagentur beordrats att åter sätta i gång produktionen. I motsats till Sverige kan kraftverk tas ur bruk först efter prövning av behörig myndighet. Ofta åläggs kraftverken att kvarstå som en reserv med beredskap att kunna återstarta.

I måndags blev så fallet för Unipers stenkolskraftverk Heyden 4. I oktober sätts flera brunkolskraftverk i reserven i drift i vart fall över vintern.

En nyckelroll i den tyska elproduktionen har de gasdrivna kraftverken, med fördelen att de följsamt kan stötta variationerna i elförbrukningen och nackdelen att de är dyra i drift. Med rådande marginalprissättningsmodell – den el som för tillfället är dyrast att producera sätter priset på all el på elbörsen – är det i praktiken kostnaden på gas som styr elpriset.

I den nämnda FAZ-artikeln tolkas den tyska finansministern Robert Habeck (Die Grünen) så att han inte vill rubba på själva marginalprissättningsmodellen. I stället beskrivs målet vara att hitta en kompletterande marknadsmekanism som kunde eliminera de ”övervinster” hos produktionsbolagen som i slutändan läggs på konsumenterna. En metod kunde vara ett pristak.

”Någon snabb avlastning för konsumenterna blir det inte. Det är tal om åtgärder på ’medellång sikt’, vilket kan betyda ett flerårsperspektiv. En reform av detta slag är komplex och måste stämmas av med andra europeiska länder”, sammanfattar FAZ-analysen, som också citerar energimarknadsexperten Hanns Koenig: ”På två till tre års sikt kommer elpriset säkert att gå ner. Den stora frågan gäller de kommande 18 månaderna, där vintern 2023-2024 kan bli ännu svårare än den vi närmast har framför oss.”

Hur blir det med de tre kärnkraftverk som fortfarande är i drift, men som enligt plan ska tas ur bruk vid utgången av 2022?

I en intervju för Bloomberg i helgen förklarade Robert Habeck att kärnkraft utgör problemet, inte lösningen, och hänvisade till de störningar som Frankrike just nu har med sin kärnkraft. I nästa andetag tillade han att ett stresstest av det tyska elsystemet är på gång. När resultatet av det föreligger, ska han titta på siffrorna och inte hantera frågan ”ideologiskt”.

Die Welts energiredaktör Daniel Wetzel hör till dem som lyft fram paradoxen i att Japan, som var det land som drabbades av Fukushimakatastrofen, åter beslutit om en storsatsning på kärnkraften, medan Tyskland, på betryggande avstånd från Fukushima, inte låtit sig påverkas i sitt nedläggningsbeslut:

”I Tyskland är användningen av kol enligt författningsdomstolens beslut egentligen författningsvidrig. Vind- och solkraft täcker bara sju eller åtta procent av slutanvändningsbehovet och förorsakar problem i elnätet och vid återvinningen av komponenterna. Vätgasen behöver ännu år för att nå marknaden. Japan har erkänt att landet behöver kärnkraft. Tyskland vet det bara ännu inte.”

Kanske är den refererade FAZ-analysen redan obsolet. Under de senaste dagarna har EU-kommissionen aviserat åtgärder i fråga om elmarknaden på en helt annan ambitionsnivå än förr.

Först ute i EU-systemet, i februari i år, var Frankrike och Spanien genom att efterlysa en ”radikal översyn” av marginalprissättningssystemet för el, bland annat genom att helt särskilja el- och gasmarknaderna från varandra. Uppbackning gavs av Italien, Portugal och Grekland.

I juli föreslog Grekland en uppdelning i en marknad för ”dyr” fossilbaserad kraftproduktion och en annan för ”billigare” förnybar elproduktion, vilket mottogs positivt av Italien, Cypern och Frankrike, men bemöttes med skepticism av Danmark och Luxemburg.

I måndags förklarade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att EU planerar omedelbara åtgärder för att pressa tillbaka de skenande energipriserna, som ”exponerar begränsningarna i vår elmarknads nuvarande utformning”, som utvecklades ”under helt annorlunda omständigheter och för helt andra syften”. En nödintervention och en strukturreform av elmarknaden är enligt henne nu nödvändiga.

Synkat med von der Leyens besked lät EU:s ordförandeland Tjeckien meddela att ett extra möte för EU:s energiministrar hålls den 9 september.

De exakta detaljerna för EU:s interventionsplan håller ännu på att utarbetas, men enligt EU-diplomater refererade av Bloomberg kan kommissionen komma att presentera en detaljerad plan redan denna vecka.

Att döma av Twitterreaktionerna finns bland ekonomer en utbredd misstro mot de åtgärder som antyds från EU-håll. Lion Hirth, energiekonomiprofessor vid Hertie School i Berlin, hör till kritikerna.

”Att hävda att det här marknadssystemet inte längre fungerar är helt enkelt inte sant”, säger han.

”Marginalprissättningsmodellen är inget unikt för elmarknaden. Den är deskriptiv, inte preskriptiv. Den är inte något som valts bland ett antal alternativa ’marknadsmodeller’, utan beskriver det naturliga sättet för prisbildning på en fri marknad. Vill du bli av med marginalprissättningen, får du tvinga folk att förändra sitt beteende. De kommer inte att ändra det frivilligt. Vill du få elproducenter att sälja el under marginalkostnaden får du ta till skatter, subventioner eller förbud”, är hans argument i kortkort tappning.

Sannolikt ges i rapporteringen från det tyska regeringsmötet i dag onsdag en indikation om vad Tyskland och EU-kommissionen siktar på.

 

8 Kommentarer
Av Svenolof Karlsson
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Per Åhlström skriver:

    En marknad som gör det olönsamt att bygga och driva nödvändiga anläggningar för produktion av reglerbar kraft är givetvis felkonstruerad.

  2. Johan Montelius skriver:

    ”.. att kärnkraft utgör problemet, inte lösningen, och hänvisade till de störningar som Frankrike just nu har med sin kärnkraft. ”

    Är inte problemen i Frankrike att kyla ångan efter turbinerna? Det är inte ett problem som är relaterat till kärnkraft per se, utan till alla kraftproduktion som bygger på ångturbiner dvs kolkraftverk och de flesta gaskraftverk – eller?

    1. jan andersson skriver:

      inte för fjärrvärme

  3. Tobias Mattsson skriver:

    Kan vi inte börja med att ta bort momsen på timavtalad el för konsumenter?
    Det skulle kanske ge ett incitament för konsumenter att byta till timavtal där man ges en möjlighet att faktiskt påverka det man betalar för elen i slutet av månaden.
    Samtidigt skulle det ge en en ganska rejäl ekonomisk lättnad för de som byter till timavtal.
    En genomsnittlig konsument i ett elprisområde har inget att förlora på att byta till timavtal, bara uppsida.

    1. Stig Forsberg skriver:

      När det gäller timavtal finns det en alldeles för stor övertro att det skulle lösa problemet.

      Som det fungerar idag sätts priset i förväg via en auktion där det kommande dygnets elkonsumtion uppskattas. Uppskattningen sker utifrån tillgänglig statistik vilken visar att det är högre förbrukning vissa tider jämfört med andra, detta medför att priset i auktionen (som styrs av efterfrågan) då blir lägre de tider när förbrukningen förväntas bli lägre.

      Ifall alla konsumenter börjar tillämpa timavtal och förändrar förbrukningen till de timmar som enligt föregående auktion gav lägst pris, kommer det ju då innebära att uppskattningen vid kommande auktioner tar till sig av detta vilket kommer medföra att priserna för dessa timmar blir högre än vid tidigare auktioner osv osv. Efter ett tag kommer rimligen då auktionerna medföra att priset blir i princip detsamma under hela dygnet.

      1. Tobias Mattsson skriver:

        Det du beskriver är ju det man vill uppnå, en utjämning av priset.

        Det är ingen övertro, det är heller ingen fullständig lösning på problemet, men det är dock ett steg i rätt riktning.

    2. Magnus Thysell skriver:

      Att från svensk sida se över skatt och moms på elkonsumtion skulle vara en mycket lämplig åtgärd!

      Ingreppet skulle kunna införas omgående och hållas nationellt utan att påverka marknadsmodellen och riskera skapa långa förhandlingar med grannländer, det går att styra i tid (över vintern eller något längre), skulle ganska enkelt kunna kvantifieras i både kundernas plånböcker och i statskassan, samt gynna dem som drabbas värst av de höga elpriserna dynamiskt (till motsats mot det stöd som gavs förra vintern (som hade både snedfördelning baserat på kundstorlek och geografi, samt ett tak oavsett marknadspriset!).

      Kritiken att det skulle skapa ett ”slösaktigt beteende” hos konsumenterna och motarbeta klimatmålen är försumbart om ingreppet är tidbegränsat. Detsamma gäller politiska kommentarer att EU-lagstiftningen står i vägen – företag i ett land ska inte få orättvisa fördelar i förhållande till konkurrenterna i andra länder – men även här lär inte en kortsiktig lättnad skapa en långsiktig konkurrenssnedvridning.

      Samtidigt bör man se över skatterabatten på el för den norra delen av landet då elområdespriserna nu ger det ”glesbygdsstöd” som säkert var menat från början, samt även framåt se över de skatterabatter till storkonsumenter (datorhallar mm) som erbjudits i etableringsstöd. Lägger nya förbrukare sina anläggningar där produktionen finns (norröver i landet) så fås både billigare el och mer arbetstillfällen på rätt platser oavsett – precis som elområdenas avsikt var vid införandet.

      1. Oscar Gullberg skriver:

        Skatterna är endast en mindre del av kostnaden, kärnproblemet är prissättningen. Marginalprissättning fungerar inte i ett belastat underdimensionerat system som är samhällskritiskt. Företag och konsumenter behöver köpa ett grundbehov till ett balanserat pris annars kollapsar samhället. Idag går verksamheter och hushåll inte runt och kan inte köpa ens den mest nödvändiga elen. Detta trots att totala snittpriset inte alls är högt för elproduktionen.
        Prissättningen måste reformeras för att ge förutsättningar för fortsatt omställning och planerbarhet. och samtidigt ge incitament till besparing och effektivisering.
        Ett reglerat baspris för grundkonsumtion på en hållbar nivå och ett rörligt toppris som styrs av marknaden, ger flera fördelar.
        1. Lägre mer kalkylerbart totalpris för den egna konsumtionen.
        2. Incitament till att minimera den osäkra och dyra toppkonsumtionen.
        3. Möjligheter för ekonomiskt utsatta att endast konsumera på en billig prisnivå.
        4. Incitament till effektivisera sitt energianvändande.
        5. Ge förutsättningar för fortsatta investeringar i omställning bort från fossila bränslen.

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet