Odenberg: ”Energi- och näringspolitisk katastrof”

Odenberg: ”Energi- och näringspolitisk katastrof”

DEBATT
När regeringen avvisar tretton ansökningar om etablering av havsbaserad vindkraft innebär det närmast en energipolitisk och näringspolitisk katastrof. Det skriver Mikael Odenberg, f.d. energipolitisk talesman (M), försvarsminister och styresman i Kungl. Krigsvetenskapsakademien. Regeringen borde tvinga Försvarsmakten att bli proaktiv i stället för reaktiv, menar han.

Förra helgen skickades chefen för Försvarsstaben fram i TV för att berätta att Försvarsmakten motsätter sig etablering av vindkraftsparker till havs. Det var i sig inte någon nyhet. Försvarsmakten har i flera år regelmässigt sagt nej till havsbaserad vindkraft. Och när exploatörerna sökt få till stånd en dialog med myndigheten har man mötts av beskedet att Försvarsmakten tyvärr inte kan diskutera sina invändningar. De är hemliga.

Bild: Statsråden Ebba Busch, Romina Pourmokhtari och Pål Jonson på väg in på presskonferens för att lämna besked om havsvindkraft. Från regeringskansliets sändning.

Därför var det glädjande att försvarsminister Pål Jonsson i omedelbar anslutning till försvarsstabschefens uttalanden meddelade att regeringen nu skulle göra en samlad bedömning. Men glädjen blev högst kortvarig.

Redan efter helgen kom regeringens besked. Tretton ansökningar om etablering av havsbaserad vindkraft i Östersjön avvisades på ett bräde.  Det är så långt ifrån en samlad bedömning som man överhuvudtaget kan komma.

Så sent som den 31 augusti 2022 undertecknades den s.k. Marienborgs-deklarationen av Sveriges statsminister tillsammans med regeringscheferna från Östersjöns övriga strandstater – Estland, Lettland, Litauen, Finland, Polen, Tyskland och Danmark.

Deklarationens innebörd var att man gemensamt uttalade ambitionen att fram till 2030 etablera minst 19.600 MW elproduktion i Östersjön.  Detta skulle i sådana fall motsvara sju (!) gånger dagens elproduktion.

Nu väljer regeringen i stället att stänga ner alla planer på havsbaserad vindkraft i Östersjön – från kusten söder om Skåne och upp till norr om Stockholm. Marienborgs-deklarationen slängs på soptippen och vi får väl se vad våra grannländer kommer att säga om den saken.

Regeringens nedstängning motiveras med försvars- och säkerhetspolitiska skäl. Det är intressant, eftersom motiven för Marienborgs-deklarationen också var just säkerhetspolitiska. Överenskommelsens inledande mening löd ”Rysslands obefogade militära aggression mot Ukraina undergräver internationell säkerhet och stabilitet och har massivt stört de europeiska och globala energisystemen”. Det var därför man fann det angeläget att komma samman. Det Marienborgs-överenskommelsen illustrerar än en gång är att säkerhetspolitik och energipolitik är starkt sammanlänkade.

Sverige har en stark energibalans och är en stor nettoexportör av el. Men detta kommer att förändras med grön omställning och ökad elanvändning. Om planerna på fossilfri stålproduktion i Norrbotten realiseras kommer även potentialen för att överföra el från norr till söder att minska. Det förhållandet att Sydsverige redan i utgångsläget är ett underskottsområde kommer då att bli än mer besvärande.  ´

Regeringen gör ansträngningar för att etablera ny kärnkraft. Det är berömvärt men vi kommer knappast att ha någon ny kärnkraft på plats förrän runt 2040. Regeringen har också lagt förslag om ersättningar som ska öka acceptansen för landbaserad vindkraft. Det får kanske effekt men här finns potentialen snarare i norr än i söder.

När även öppningen för havsbaserad vindkraft nu stängs ner tvingas jag därför att göra detsamma som regeringen, nämligen ”en samlad bedömning”. Den blir tyvärr att regeringen inte verkar begripa vad den håller på med.

Den stora elpotentialen är nämligen just havsbaserad vindkraft i sydöstra och södra Östersjön, 20 – 30 km utanför kusten, långt bortom boendeprotester och kommunala veton. Och det handlar om enorma energimängder, motsvarande många kärnkraftsreaktorer,  som skulle kunna realiseras på sex till tio års sikt.  Rent teoretiskt skulle de 13 nu nedstängda parkerna ha kunnat producera lika mycket el som den vi idag gör av med.

Regeringens beslut att stoppa alla vindkraft i Östersjön lägger därför en död hand över en hel bransch. Försvarsministern har sökt tona ner betydelsen av beslutet genom att påpeka att regeringen minsann gett tillstånd till en vindkraftspark i Västerhavet och att man, kanske, kan bygga vindkraft i Bottenviken. Det är en klen tröst. Det är sydöstra och södra Östersjön som har bra vindlägen.  Här ges dessutom optimala möjligheter att ansluta anläggningarna till stamnätet; till Oskarshamn och Barsebäck där näten dimensionerats för att ta emot stora mängder el från numera nedlagda kärnkraftsreaktorer.

Havsbaserade vindkraftsparker påverkar förvisso  inte bara örnar och fiskar, utan också t.ex. radarspaning, signalspaning och manöverutrymmet för flyg och marinstridskrafter. De begränsar skjut- och övningsområden. Samtidigt är krockarna mellan energi- och försvarsintressen hanterbara. Det visar erfarenheter från USA, Storbritannien, Tyskland, Polen och Danmark.  Många försvarsindustrier, t.ex. Saab, arbetar också med att hantera denna problematik.

Lösningen på dilemmat är därför inte att regeringen kapitulerar och låter myndigheten Försvarsmakten ta ansvar också för landets energipolitik, bryta internationella överenskommelser med Östersjöns övriga strandstater, stänga det viktigaste området för svensk elproduktion och göra oss till ett ointressant land för energiinvesteringar.

Det är i stället att byta fokus och tvinga Försvarsmakten att bli proaktiv i stället för reaktiv. Från att säga nej till att undersöka möjligheter. Från att klaga på svårigheterna till att undersöka vilka sensorer som skulle kunna installeras på vindkraftsfundamenten i syfte att förbättra Sveriges övervakning av vad som sker såväl i luften som på och under havsytan.

Försvarspolitiskt betyder regeringens nedstängning av all havsbaserad vindkraft i södra Östersjön inte så mycket på tio års sikt. Energipolitiskt och näringspolitiskt innebär beslutet i samma tidshorisont närmast en katastrof, tangerande till självskadebeteende.

 

47 Kommentarer
Av Mikael Odenberg
F.d. energipolitisk talesman (M), f.d. försvarsminister
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Obligatoriska fält är markerade med *

47 Kommentarer

  • Johan Gerklev
    12 november, 2024: 6:03 e m

    Riktigt bra att det blir en debatt i denna viktiga fråga och att det kommer insiktsfulla inspel från tidigare försvarsminister
    Jag skulle gärna se en diskussion om samarbetet med Nato
    Eftersom Sverige är med i Nato så borde vår signalspaning väl kunna samordnas med dem. Ett argument som hörs är att missiler från Kaliningrad inte upptäcks så tidigt.
    Både Polen och Litauen gränsar till Kaliningrad. Dessa både länder torde kunna upptäcka ev missiler mycket tidigare än vad Sverige kan och dessa två länder är våra nya allierade

    Att säga nej till vindkraftverken till havs utifrån en högst osannolik oro för ett oprovocerat anfall känns mycket märkligt
    Vi låter ryssarna bestämma över vår industri och energipolitik. Att bygga ett robust energisystem och ett konkurrenskraftigt samhälle borde vara vårt bästa försvar.

    Och skulle läget i en framtid försämras väsentligen så kan väl vindkraftverken stannas och ev signalspaning prioriteras
    Då får vi energi när vi behöver det och signalspaning när det behövs

    Svara
  • Roy -
    12 november, 2024: 11:15 f m

    När någon går in så polariserande i debatten reser sig alltid frågan vad personen har för bakomliggande motiv till detta. Om jag jämför med för detta näringsministern Anders Sundström så har han ju flitigt debatterat med polariserande svartmålning för sådant som han själv ar ekonomiska intressen i. De endas som tjänar på vindkraft är entreprenörerna som bygger.

    Svara
  • Gunnar
    11 november, 2024: 9:51 e m

    Sverige har redan överskott av el, när det blåser.
    Sveriges elförbrukning har minskat. De stora projekten i norr är lagda på is och kommer som förväntat inte att bli något.

    Svara
  • Jan-Olov Newborg
    11 november, 2024: 9:23 e m

    Mycket bra insats i kvällens Aktuellt om havsbaserad vindkraft.

    Gotland har sedan 1952 varit vår radarutpost med PS15 i varje ände på 90 m höga torn och en PS66 på mitten! Till detta hade man ett antal Kustspaningsradar KSRR!

    Med ny AESA radar på ett flertal master på Gotland, kan man spana bättre än någonsin mot Öster!
    Pål Jonsson nämnde inte med ord Gotland och dess roll i spaning österut!

    Svara
  • Claes Sjödahl
    11 november, 2024: 9:17 e m

    Tack Mikael för ditt arbete med vindkraften. Det är en strategisk katastrof för Sveriges försvarsförmåga att inte bygga vindkraftsparker runt om i Sverige. Vi behöver en decentralisering av Sveriges energiproduktion och en mer lokal produktion av el för att göra oss mindre sårbara. Beslutet att inte låta bygga vindkraftsparker är en katastrof för södra Sverige. Både för privatpersoner och företag. Ni som hoppas på stora ledningar från norr ska lösa elunderskottet i söder kommer att bli grymt besvikna. Elintensiva industrier i norr kommer att ta allt. Om det blåser hårt i norrländska vindkraftverk kommer det kanske att killa till i kraftledningarna till södern. Ni som ropar på att kärnkraft ska lösa underskottet kommer att få vänta, vänta, vänta…

    Svara
  • Torbjörn Sivertsson
    11 november, 2024: 8:40 e m

    Mycket bra Mikael! Äntligen någon som kan se helheten och förstår vad det handlar om. Härligt med någon som begriper mer än regeringen.

    Svara
  • Jan F Westling
    11 november, 2024: 4:35 e m

    GE Vernova bygger åt PGE ,Polska statliga kraftbolaget mycket vindkraft
    men GE bygger även gaskraftverk.
    I fredags levererades i Gryfina en Gascombi på 2x 680 MW typ "one in one".
    Det kommer minska el-import fr Sverige lite grann och sannolikt sänka
    el-pris i SE4 kortsiktigt.

    Svara
  • Ulf Westberg
    11 november, 2024: 11:59 f m

    Det är en sak att tillstånd att bygga inte ges just nu, men huvudfrågan är om det skulle byggas något även om Regeringen skulle gett tillstånd.

    Maja Lundbäck har gett en bra sammanfattning på X.com om sannolikheten att de 13 parkerna som nu har fått nej skulle byggas, primärt baserat på det faktiska behov som Sverige har.
    https://x.com/mLundback/status/1855547459906273478

    Vidare finns det en kostnadsaspekt som gör det ytterst tveksamt om det går att driva parkerna med vinst. Vattenfall har satt det mest utvecklade projektet, Krieger's Flak, på paus och hotar med att göra detsamma med sina andra projekt, det primära skälet är att Staten inte betalar anslutningarna till havs, men som vi ska ske kan det finnas andra skäl också. Även andra exploatörer har sagt samma sak.

    I England sker auktioner och den senaste Auction Round 6 (AR6) gav ett pris om cirka 113 öre/kWh för bottenfasta och 266 öre/kWh för flytande vindkraftverk för så kallade Contract-for-Difference överenskommelser. Det ska noteras att Poseidon, som Vattenfall fick OK för, är flytande.
    https://www.tn.se/hallbarhet/39883/nya-siffror-kostnadschock-for-att-bygga-havsbaserad-vindkraft/

    I England står Staten för anslutningskostnaderna till havsbaserade vindkraftverk, där exploatörerna får betala ett överföringsavgift, som ungefär motsvarar kostnaderna för drift och underhåll. Om svenska exploatörer ska betala för anslutningarna ligger vi en bit norr om 113 öre/kWh. Det vore intressant att få replik av exploatörna

    Svara
  • Sven Bergström Trolin
    10 november, 2024: 9:39 e m

    Bra talat Mikael. Du har erfarenhet och kunskap om både elförsörjning och försvarsfrågor. Något som förefaller saknas i dagens regering.

    Svara
  • Christer
    10 november, 2024: 8:51 e m

    Man kanske ska se lite djupare på effektbehovet. Då kan man snabbt konstatera att det är kraftigt varierande både kortvarigt och inom längre perioder. Den insikten har en enorm betydelse för val av typ av elproduktion och lagring.

    Har vi ett effektbehov som kraftigt varierar då måste produktionen vara reglerbar för att balans ska uppstå. Det räcker inte att den är planerbar.

    Effektbehovet kan i viss mån regleras. Men vi måste ha en produktion som är reglerbar för att få balans i systemet. Vilka typer av produktion är reglerbara? Solkraft, Vindkraft, Vattenkraft, Kraftvärme, Vätgasdrivna kraftverk, och Fossildrivna anläggningar som vi inte bör räkna in här förutom som reserver, kanske.

    Kärnkraften är inte reglerbar. det sägs att den är planerbar. Ja man kan planera avstängning men återstarten är mindre planerbar. Långa perioder är den inte alls tillgänglig (Solenergin är ett bra komplement till kärnkraften som brukar stängas ner på sommaren).

    För att balans ska uppstå måste även lagring samt import /export tillgripas när reglerbarheten inte räcker till. För det bör i första hand vattenmagasin användas som regulator. Storsatsning på utbyggnad bör diskuteras. Pumpkraftverk, Batteriparker, Vätgaslager som fylls på av vindkraftel och solel när de regleras ned från nätet.

    Kärnkraften kan inte kvala in eftersom den inte är reglerbar. Den måste tuffa på så länge den inte måste stängas av tekniska, säkerhetsrelaterade problem eller periodiska översyner. På senare tid har det även visat sig att den inte kan konkurrera prismässigt med andra kraftslag som inte behöver ta några kostnader för drivmedel/bränsle. Solen, vinden och vattnet är gratis. Driftkostnaderna i form av personalkostnader är försumbar jämfört med kärnkraftens. Alla kraftslag får bära investerings och underhålls kostnader vid nedreglering och stillestånd. Dessa kostnader fördelade per producerad kWh varierar stort och borde kunna redovisas av experter. Jag undrar om anledningen till att så många i kommentarerna ovan ser så stora problem med låga elpriser, kanske beror på att kärnkraften inte kan konkurrera med lågt pris. Den kanske inte är tillräckligt lönsam om andra produktionsslag släpps fram.

    Produktionsslagens reglerbarhet och produktionskostnad per kWh borde få en större uppmärksamhet i debatten. Det kan inte vara fel att kostnaden ska vara så låg som möjligt. Några enstaka kortvariga toppar Kan man säkert av totala lönsamhetsskäl ta. Nästan inga storskaliga system kan finansieras om det inte får uppstå, tillfällen med trängsel, långa handläggningstider, köer, väntetider, stora prisvariationer etc. Det blir för dyrt att försäkra sig mot allt.

    Allt detta måste med i vågskålen när ansvariga gör en samlad bedömning som ska kunna leda till en bättre värd att leva i.

    Svara
    • Johan Montelius@Christer
      12 november, 2024: 2:15 e m

      Kärnkraft är reglerbar och om du inte tror det så fråga en fransman.

      …. att kalla solkraft för reglerbar…. själv-slumpmässig-reglerbar menar du?

      Svara
    • Jimmy@Christer
      12 november, 2024: 2:51 e m

      Kärnkraft kan visst vara reglerbar. Den kan dock inte stängas av helt och snabbt återstartas men kan reglera över ett spann.
      Det är även möjligt att göra vätgas via kärnkraft på ett effektivt sätt vilket kan lagras. Men kanske är så att endast nya användningsområden får föreslås för vindkraft.

      Svara
  • Jens H
    10 november, 2024: 1:17 e m

    Tysklands elpris nådde 8 kr/kWh förra veckan.
    Det blåste inte.
    Då hjälper det inte att installera 19600 GW, eller 19600TW för den delen.
    Produktionen är fortfarande noll.
    Så när Odenberg jämför med kärnkraftsel som har ett betydligt högre värde än vindel måste man fråga sig:
    Vad är drivkraften? Varför vill du skada landets intressen? Förstöra miljön och sabotera elförsörjningen?
    Andra kan skylla på att de var felinformerade. Men det kan inte du.

    Svara
    • Fredrik Martinsson@Jens H
      12 november, 2024: 6:52 f m

      Tankevurpa deluxe:
      . 1) sammankopplade när 2) korrelation vindhastigheten mellan regioner 3) självklart behöver vi annat än vind i systemet. Elnät, flexibilitet och olika typer av energilager är helt centrala och där största delen av fokuset borde ligga just nu. Fruktansvärt svårt och komplext.

      Nivån på kunskap måste höjas avsevärt för att det ska gå att ha en vettig debatt.

      Tråkigt, men det går inte att bara tvärsäkert svinga med gravt gravt förenklade resonemang hela tiden med fokus på en lite delkomponent där
      Man dessutom plockar in felaktig eller gammal data för att hela tiden underbygga sin egen tes.

      Svara
    • Jan-Olov Newborg@Jens H
      12 november, 2024: 8:55 f m

      Man behöver batterier i mängd, för att lagra vindkraftsel och få effekten utjämnad över tid!

      Sverige byggde en gång 5 pumpvattenkraftverk, men 3 skrotades pga lågt elpris. Juktan tas nu tillbaka av Vattenfall.

      Tyskland har ju grävt ner sig i rysk gas tidigare och nu köper man gas från Qatar, vilket USA är sura över!

      Svara
  • Jesper Antonsson
    10 november, 2024: 1:01 e m

    Dessa vindkraftsparker skulle inte byggas ändå. Som bekant så vill inte regeringen betala enormt dyra nätanslutningar till havs, och då finns inte ekonomi i projekten. Nyinvesteringarna i billigare landbaserad vindkraft har väsentligen upphört pga lägre elpriser och särskilt nollpriser då det blåser bra. Det är också så att parkerna är enorma och motsvarande efterfrågan saknas.

    Svara
  • Lars-Göran Johansson
    10 november, 2024: 10:52 f m

    Behöver svenskt näringsliv mer fossilfri elenergi i närtid? Svar ja!
    Finns det några andra alternativ än havsvindsparker som i närtid kan ge detta? Svar nej!
    (Kärnkraft ligger långt fram i tiden. T ex talar avsiktsförklaringen från i år mellan Tjeckien och koreanska KHNP om kommersiell drift 2038. Om allt går enl plan.)

    Är det möjligt att försvarsmakten, om den tillfrågades, skulle ställa upp på en diskussion för att genom placering och/eller sensorer i själva vindkraftsparkerna kunna acceptera flera av de föreslagna vindkraftsparkerna? Sannolikt ja. Bl a tyder intervju med företrädare för FOI i Rappot 8/11 på det. Men det verkar inte som om energiministern ens har bemödat sig om det.

    Är intermittensen för havsbaserad vindkraft ett oöverstigligt problem? Knappast! Här talar vi om kapacitetsfaktorer på åtminstone 0,40, oftast mer. Och vi får inte se vindkraft som någon form av ensam produktionskälla utan som en del av ett stort system på EU-nivå. Systemtänkande!

    Är då energiministerns agerande skadligt för svenskt näringsliv? Absolut!
    Så Mikael Odenbergs kritik är i allra högsta grad berättigad!

    Svara
  • Anita.
    9 november, 2024: 4:46 e m

    Har NATO ett finger med i spelet?

    Svara
  • Harry Frank
    9 november, 2024: 3:48 e m

    Självbevarelsedrift (för överlevnad) var det väl frågan om när vi lade ner 6 st fungerande kärnkraftverk i Sverige och ännu värre i Tyskland med 17 st. Totalt skulle de ge 200 TWh el idag dvs hela Sverige och halva Finlands elbehov ett år. Nu tar det 10 år att bygga upp dem idag. Havsbaserad vindkraft är inte byggda och om de byggs på 10 år måste gaskraftverk också byggas för att fylla vindluckorna och stabiliteten i landet. Då ökar även utsläppen i Sverige.

    Svara
  • Fredrik Svensson
    9 november, 2024: 12:59 e m

    Ett exempel på desinformation.

    Odenberg sitter i styrelsen för vindkraftbolag, och skriver här som en representant för industrin.

    Rimligt att man i presentationen, skriver vem det är som finansierar skribentens åsikter. Inte gamla irrelevanta uppdrag.

    Svara
    • Mikael Odenberg@Fredrik Svensson
      11 november, 2024: 7:40 f m

      Sluta att sprida lögner. Jag sitter inte i styrelsen för något vindkraftsbokag. Och jag är inte någon representant för vindkraftsindustrin.

      Svara
      • Gabrielle Björnstrand@Mikael Odenberg
        12 november, 2024: 9:15 f m

        Tack Mikael för din oberoende hållning och rediga analays av läget. Du har rätt.

        Svara
  • Christina Spjut
    9 november, 2024: 11:46 f m

    Ingen info här om att Mikael Odenberg är involverad i bolaget Sustainable Energy Solutions och är föreslagen som styrelseordf för bolaget.
    Kanske bra att komplettera hans CV.

    Svara
    • Mikael Odenberg@Christina Spjut
      9 november, 2024: 10:27 e m

      Nej, jag sitter inte i några bolagsstyrelser.
      Jag ´har inga uppdrag för vindkraftsindustrin.
      Jag har inga konsult uppdrag för vindindustrtin.
      Jag har heller inga uppdrag för företag inom andra energisektorer.

      Svara
  • Jan-Åke Gunnarsson
    9 november, 2024: 4:57 f m

    Det känns befriande med ett inlägg som visar på en helhetssyn och som inte rusar iväg i vad som närmast liknar stundens ingivelse, när ett försvarspolitiskt problem påstås uppstå. Man önskar att de som först trädde fram och begärde att vindkraftverken skulle avstyras, hade visat samma förmåga till eftertanke och klokskap.

    Svara
  • Henrik Andersson
    9 november, 2024: 1:10 f m

    Läser inte Mikael Odenberg Kvartal eller Affärsvärlden undrar man? Vindkraften är dödsdömd. Det projekteras för noll nya vindkraftparker i Sverige. Anledningen till det är att vindkraftens ekonomiska modell är kaputt. Sektorn går back -40 procent senaste sju åren! Den är bankrutt.

    Anledningen till att regeringen gömmer sig bakom försvaret är därför att politikerna tillslut förstått hur illa ställt det är med vindkraften. Men denna information har alltså inte nått Mikael Odenberg?

    Och att man bygger på havet istället för på land förändrar ingenting. Skulle det byggas 19600MW på havet skulle elpriset alltid vara negativt när det blåser och bolagen som bygger skulle inte få intäkter som täcker kostnaderna.

    Och det verkar inte som att Odenberg heller nått av informationen om att det inte blir någon grön omställning? Northvolt har misslyckats redan innan de började. Det blir inget grönt stål. Efterfrågan på elbilar har i huvudsak byggt på politikernas piskor och morötter. Nu spricker det genom att begagnatköparna ratar fordonen.

    På lång sikt behövs det byggas en väldigt massa kärnkraft. På kort sikt är det enda realistiska alternativet naturgas.

    Jag tror Mikael Odenberg borde ägna sig mer åt omvärldsanalys än om att torgföra fem år gamla politiska fantasier.

    Svara
  • Fredrik Bruno
    8 november, 2024: 9:38 e m

    Om jag fattat de militära invändningarna rätt är man rädda för att lede fi skulle kunna skicka lågt flygande kryssningsrobotar genom vindkraftsparkerna och att de då skulle bli svåra att upptäcka i tid för att kunna oskadliggöra dem. Tja, man får väl lita på piloten, även om de döljer korten bakom hemligstämpeln. Och ägs vindkraftverken av Xi Jinpings kompisar, så lär vi inte kunna utnyttja dem som bärare av ett yttre radarnät, om nu det skulle vara en invändning.
    Vi lär väl inte se hotet från vår östra granne minska i brådrasket, vad som händer efter Ukrainakriget kan vara vad som helst.
    Men skulle nu försvarsmaktens värsta scenario bli verklighet, så kanske de i alla fall i så fall kunde säga: "Vad var det vi sa"., om det nu är någon tröst.

    Svara
  • Jan F Westling
    8 november, 2024: 6:12 e m

    Det är bara att respektera försvarsmakten med ÖB!
    Fakta är att det är mycket oklokt att trycka in oplanerbar och okontrollerbar vindkraft i svenska elsystemet.
    Det ger stor prisvolalitet! Ingen tjänar på det!
    -Det måste i alla driftlägen var balans mellan oplanerbar/planebar effekt och
    den planerbara kraften i MW måste andelsmässigt alltid vara större.

    De omfattande subventioner till Vindkraftverkens anslutningar är skadlig
    med vilseledande lönsamhet.
    Jag har under mitt aktiva yrkes liv byggt 7 stora kraftverk gas och olja .
    Alla anslutningar betalades av ägarna!

    Svara
  • Carl Öhlen
    8 november, 2024: 4:02 e m

    Tack för en mycket insiktsfull lägesbeskrivning av Mikael Odenberg som med sin bakgrund som försvarsminister och chef för Svenska kraftnät har den kunskap och erfarenhet som krävs för en helhetsbedömning. "Energipolitiskt och näringspolitiskt innebär beslutet i samma tidshorisont närmast en katastrof, tangerande till självskadebeteende." Anser även jag jag som civilingenjör elkraft med lång erfarenhet av kraftsystem och olika former av elgenerering (samt utbildad signalmekaniker på stabs- och sambandsskolan)

    Svara
  • Anders A. Andersson
    8 november, 2024: 2:28 e m

    Hmmm Estland kan ha vindkraft till havs
    https://news.err.ee/1609514752/offshore-wind-farms-do-not-interfere-with-estonia-s-radar-operations

    Svara
  • Göran Lundquist
    8 november, 2024: 2:06 e m

    Västerhavet bör kunna erbjuda bättre vind än Östersjön, saltet är en större irritation i väst, men marginell skillnad.

    Svara
  • Peter Sjölin
    8 november, 2024: 1:53 e m

    Veckan som gått kan vi alla konstatera att mer vindkraft inte löser några problem. Ska vi göra något som verkligen fungerar och är miljömässigt bra ska vi satsa på gasturbiner i södra Sverige innan kärnkraften är på plats.
    Vattenfall har f n två havsvindparker att bygga men inser att det inte finns ekonomi för mer väderberoende el i systemet.
    När ska Mikael Odenberg förstå detta. Blev han ett offer för alla miljöpartister på Svenska Kraftnät.

    Svara
  • Svante Setterkrans
    8 november, 2024: 12:28 e m

    Tacksamt att det finns klarsyn om energi och Sverige – tyvärr alltför sällsynt.

    Svara
  • Ulf Ryberg
    8 november, 2024: 11:27 f m

    Tack för din klarsyn när regering helt verkar sakna förmågan att ta till sig fakta.

    Svara
  • Mikael Lundin
    8 november, 2024: 10:35 f m

    Ja detta var en spot-om klarsynt analys av min namne, som vanligt. Men att anamma försvarsmaktens reaktiva förhållningssätt, istället för att ställa krav på ett proaktivt beteende, passar väl väldigt bra för driva igenom massiva subsidier till kärnkraft, eftersom det nu blivit "det enda kvarstående alternativet". Och jag har i sig absolut inget emot kärnkraft, men det är fruktansvärt dyrt och ligger väldigt långt borta i tiden. Låt den havsbaserade vindkraften konkurrera med kärnkraften istället, utan att styra mot ett visst kraftslag under förevändning av försvarsrestriktioner.
    Mikael Lundin (M)

    Svara
  • Roger Kagstedt
    8 november, 2024: 10:04 f m

    Det är skönt att höra att Mikael Odenberg påpekar att detta är en Energi- och näringspolitisk katastrof för landet. Han har ju både kunskap och erfarenhet som försvarsminister samt Generaldirektör för Sv.Kraftnät och därmed ett brett kontaktnät både inom försvaret, energiindustrin samt näringslivet.
    Han vet vad han talar om vilket inte dagens energi- och näringsminister har. Lite förvånade att Pål Jonsson tillåter sig bli överkörd, han har gedigen kompetens inom sitt område!

    Svara
  • Johan Montelius
    8 november, 2024: 8:27 f m

    " Den blir tyvärr att regeringen inte verkar begripa vad den håller på med."

    Mer vindkraft? För att lösa, vadå?

    Hur kan det inte vara uppenbart att mer vindkraft inte löser någonting utan förvärrar ett dysfunktionellt system. Idag är vi så beroende av vindkraft att priset på el störtdyker och även blir negativt när det blåser. När det inte blåser står vårt hopp till import … och vi talar verkligen om hopp.

    Hur kan någon tro att mer vindkraft skall hjälpa oss ur detta haveri? Det är lätt att ladda ner data för Sveriges vinkraftsproduktion timme för timme. Ta den kurvan och fördubbla produktionen för varje timme. Viss kan man enkelt konstatera att produktionen under året har fördubblats men hur hjälper det Sverige de dagar då det inte blåser och vad kommer hända med priset de dagar då det inte blåser?

    Ahh, vi löser allt med ett batteri, pumpkraftverk, …. räkna lite på det och inse att vi inte kommer fördubbla vår vattenkraft eller lägga halva vår BNP på att köpa Tesla-batterier. Det är lite svårt med att hålla reda på vad som är energi och vad som är effekt men det lönar sig att lägga lite tid på att förstå skillnaden.

    Att vi skattebetalare tvingas gå in och subventionera vindhaveriet är sorgligt. Försvaret kommer här som en räddande ängel och ger regeringen en väg ut ur dilemmat. Vi skall vara tacksamma för detta och inse att försvarsmakten just besparat oss miljarder.

    Svara
    • Lennart Nilsson@Johan Montelius
      8 november, 2024: 5:14 e m

      Du har helt rätt Johan.

      Självskadebeteendet skedde 2014 när S-MP regeringen kom överens om att sabotera Rikets Elförsörjning via nedlagda reaktorer. Det var en gåva från S till MP, i gengäld fick S bilda regering.

      "I samband med överenskommelsen lovade Åsa Romson att flera kärnkraftreaktorer ska stängas, redan den här mandatperioden.

      – Vi ska säkerställa att det stängs kärnkraftreaktorer under den här mandatperioden och det kommer också att bli så, sade hon i SVT:s Rapport."

      https://sverigesradio.se/artikel/6080841

      Vid den här tiden var Odenborg generaldirektör för den systemansvariga myndigheten, Svenska Kraftnät. Han teg still och är därmed medskyldig till sabotaget av Rikets Elförsörjning.

      Svara
      • Björn G Olsson@Lennart Nilsson
        11 november, 2024: 12:24 e m

        Det här var väl klagoviseinlägg nummer femtonhundratusen om vad som gjorts fel i historien.
        Släpp historien och blicka framåt!

        Om man verkligen vill veta vad som hände med energiuppgörelsen så kan jag rekommendera att lyssna på Mikael Odenbergs deltagande i Solcellskollens podcast från april 2021.
        Han hade då varit generaldirektör för Svenska kraftnät i tio år och få människor sitter inne med mer kunskap om hur dagens situation uppstod och vilka som drog i trådarna.
        In och lyssna!

        Svara
    • Fredrik @Johan Montelius
      8 november, 2024: 8:16 e m

      Johan M borde studera varaktighet av vind till havs samt fundera över kostnaden att i varje stund vara självförsörjande jämfört med att samverka i ett större elsystem. Sen saknar jag hänvisningarna till källor för dina kostnadsberäkningar. Din tankegång liknar den att alla villor borde ha en egen dieselgenerator för att hålla nere risken att några timmar per år betala 10 kr/kWh. Bättre då att lägga 50 000 kr på egen försörjning? Alla borde kanske ha eget vattenverk och avloppsrening med? Fokus är enbart på tillfällen då priset är högt. Likt vädret minns vi bara sist tre dagarna.

      Kan bara beklaga beslutsfattare med så lite kunskap om hur man bygger ett effektivt samverkande system fått styra så länge.

      Tack Mikael Odenberg för nyansering av debatten.

      Svara
      • Johan Montelius@Fredrik
        10 november, 2024: 7:55 f m

        Fredrik – nej, jag är inte en förespråkare för självhushåll till vilket pris som helst men el är inte bananer. Är man inte självförsörjande på el skall man vara rätt säker på att el finns att köpa i den omedelbara närheten dvs Norge, Danmark, Tyskland… När det inte blåser i Skåne blåser det inte heller i Danmark eller Tyskland och Norges vattenkraft exporteras i dag till större delen till Danmark, UK, Nederländerna och Tyskland. När det inte blåser så kommer inte vårt närområde kunna hjälpa oss.

        En utbyggnad av vindkraften är naturligtvis inte en lösning eftersom den bara på marginalen kommer förändra bristen på el när det inte blåser. Att subventionera utbyggnaden är till och med förstörande då den sänker priset på el till nära noll (och i bland under) vilket gör det svårare för andra kraftslag att överleva. De kraftslag som kan överleva är vattenkraft (vilket vi kanske inte skall bygga ut) och gaskraft (vilket vi i slutändan kommer att bygga ut). Kvar står vi med en vindkraftsindustri som går på knäna eftersom priset är noll när det blåser och måste subventioneras för att överleva – och gaskraftverk som säljer el till 10 kr/kWh när det inte blåser.

        Att det blåser mer till havs är sant men inte så betydelsefullt som man man förleds att tro. Den egna erfarenheten säger naturligtvis att skillnaden är stor men ett vindkraftverk är över hundra meter högt och på de höjderna är skillnaden inte så stor som man förleds att tro. Detta är dock upp till den som bygger ett vindkraftverk att räkna på, det betyder inte att man skall subventionera utbyggnaden.

        Vilka kostnadsberäkningar var det du menade – Tesla batterier? Vi kan göra ett överslag; säg att vi skall kunna leverera 8 GW under 72h. Då skall vi ha ca 600 GWh batterier. Tesla säljer sitt Megapack i upp konfigurationer upp till 1000 enheter vilket ger 4 GWh i lagring till en kostnad av en miljard kronor (installation och underhåll inte inkluderat så det dubbla skall nog in i kalkylen) . Vi skulle behöva 150 sådana så mellan tummen och pekfingret 150 miljarder; Långt ifrån halva BNP:n men väl 10% av statsbudgeten – är det en vettig kostnad att ta för att man baserat vår energiförsörjning på subventionerad vindkraft?

        Tesla Megapack: https://www.tesla.com/megapack/design

        Svara
        • Fredrik Martinsson@Johan Montelius
          11 november, 2024: 7:52 e m

          Ja det kan det mycket väl vara.
          Alltid tomt i vattenmagasinen, 0 elbilar som står parkerad och inkopplade, ingen ny eller befintlig kraftvärme med värmelager, ingen ny eller befintlig pumpkraft, ingen ny och billigare natriumjonbatterier eller flödesbatterier, ingen högtemperaturlager med ångcykel , 0 flexibilitet hos slutkunderna, samt 0 innovationer. Ok. Då är jag med på hur du tänker. Verklig konstruktiv och bra. Kul med folk som försöker hitta lösningar. Kämpa på.

          Svara
          • Johan Montelius@Fredrik Martinsson
            12 november, 2024: 6:35 f m

            Det är aldrig tomt i vattenmagasinen men det finns en gräns för hur mycket de kan leverera. Det finns även en gräns för hur lite vatten de måste släppa igenom. Den vattenkraft vi har idag levererar upp kanske 14 GW men det finns vattendomar som begränsar hur den kapaciteten kan användas. Sveriges krattvärmeverk kan leverera 2GW men när vi konsumerar som mest en kall januaridag kan vi nå 26 GW. Hur ser det system ut som levererar 10GW när det kniper?

            Visst kan man bygga ut vindkraften så att den energimässigt fyllde våra behov och sen bygga ut lagring men man måste inse vilka storlekar vi rör oss med. Var finns de platser där man kan bygga pumpkraftverk som kan leverera 10GW? Det skulle betyda att vi nästan fördubblade antalet vattenkraftverk i Sverige (de behöver inte lika stora reservoarer men kapaciteten skall finnas där). Att hoppas på att privata bilar löser problemet är nog inte lösning eftersom det skulle kräva att det fanns några hundratusen Teslor som stod inte kunde användas på tre dar. Att bygga värmelager vid alla kraftvärmeverk tillför effekt på marginalen så det är inte en silverkula.

            Vill man inte bygga kolkraftverk så kommer man snart till slutsatsen att det är rätt bra med kärnkraft. Anledningen till att systemet idag inte havererar totalt är att vi har 6 GW kärnkraft (som en del tror sig klara sig utan). Kommer man till slutsatsen att vi skall ha kärnkraft så börjar man fundera över varför vi skall ha någonting annat än vattenkraft och kärnkraft. Det är de två renaste energiformerna vi har (vi blundar ett tag för den förändring av naturen som vattenkraft innebär). Kärnkraft är inte dyrt i jämförelse med havsbaserad vind som skall backas upp av batterilager. Vi har av politiska (religösa?) skäl valt att straffa ut kärnkraften men i slutändan är det naturligtvis tekniken som kommer vinna.

            Svara
            • Claes Sjödahl@Johan Montelius
              12 november, 2024: 9:53 f m

              Vissa tror att vi kan klara oss utan vindkraften. Vissa dagar i januari i år stod vindkraften för över 50% av produktionen. Vi har en vindkraftspark i Sverige idag på 12 GW. Det dubbla mot vad kärnkraften kan ge. Vatten och vind är en perfekt kombination. När det blåser så vilar vattenkraften och samlar vatten. När det inte blåser så öppnar vi spjällen till vattenkraften. Förra vintern stod vind och vattenkraften för mellan 60 och 70 procent av produktionen, Den som tror att vindkraften inte bidrar till en rimlig elräkning kan flytta till Skåne eller be att bara få kärnkraft i vägguttaget.

              Svara
        • Claes Sjödahl @Johan Montelius
          11 november, 2024: 10:45 e m

          Vi har ca 200 000 batterier idag på fyra hjul. Kapacitet ca 50 kWh per bil. 10 GWh på ett bräde. När tror ni att Tesla kommer att erbjuda sina T ägare att ladda billig vindkraftsel och sälja dyr el till skåningar eller tyskar. Eller att T ägaren förbrukar elen själv. Vi använder våra bilar 3-5% av dygnets timmar. Antalet elbilar ökar. Kan detta bli en utjämnade faktor och göra så att vindkraftsägare kan få bättre betalt för sin elproduktion och elbilsägare kan tjäna en slant. Jag tror att minigrids är framtiden för billigare el och ett mindre sårbart samhälle. För Sverige är elbilen och vindkraften den bästa försvarspolitiska strategisk åtgärd man kan tänka sig. Även i fredstid.

          Svara
    • Dan Medin@Johan Montelius
      9 november, 2024: 11:00 f m

      Bra kommenterat Johan!

      Herr Odenberg vill nog bara komma till tals med något ting, bara för att få höras och hoppas, med detatt inte bli bortglömd helt.

      Svara
    • Kjell Eriksson@Johan Montelius
      11 november, 2024: 10:43 f m

      Precis så! Vindkraft är inte rimlig av olika skäl, bl a intermittens, låg lönsamhet och (åtminstone för havsbaserad vind men även landbaserad) kort livslängd.
      Dessutom, varför skall det ta tiden fram till 2040 att bygga kärnkraft? Se på Sydkorea och planera för byggnation inom tidigare aktiva siter.

      Svara

    Prenumerera på artiklar


    Boken om Sveriges gasberoende

    Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

    Boken om Sveriges elsystem

    Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

    Senaste artiklarna

    Skriv på Second Opinion

    Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
    Skicka in din text
    Vara-amnen

    Ur arkivet