Nya intäktsramar och elkonsumenten är helt utan skydd

Nya intäktsramar och elkonsumenten är helt utan skydd

Det pratas mycket om orättvisor och övervinster inom välfärden, men när nätbolagen som lever i ett skyddat monopol skördar vinster långt utöver all annan jämförelse, då är det tyst.

Energimarknadsinspektionen (Ei) bildades av regeringen 2008 och har som huvuduppgift att skydda kunderna mot överdebiteringar för nät och överföring. Svenska Elnätsupproret ifrågasätter orimligheterna i kalkylen, som tillåter nätbolagen att ta betalt flera gånger. 
Ei har lika enträget försvarat modellen och nätbolagens uppenbara övervinster, och resultatet av detta talar nu sitt tydliga språk; Konsumentprisindex har gått upp med 4,3 procent sedan 2008. Under samma period har elnätsavgifterna ökat med cirka 40 procent. När man granskar elnätsbolagens bokslut, då företrädelsevis Eon, Fortum och Vattenfall, kan man med fog påstå att prisökningarna inte varit kostnadsrelaterade, utan direkt resultatförbättrande i nätbolagen. Detta på bekostnad av minskad köpkraft och urvattnad konkurrenskraft inom elintensiv industri, vilket i sin tur lett till att många industrijobb försvunnit. Allt detta under politikernas och Ei:s överinseende!

Inför den första mätperioden 2012-2016, äskade nätbolagen 183 miljarder kronor. Ei godkände 150 miljarder, vilket genast överklagades av nätbolagen. Domstolen fastställde att nätföretagen får möjlighet att ta ut 196 miljarder, plus indexuppräkning från sina kunder. Alltså en ”bonus” på cirka 50 tusen miljoner kronor, utöver de redan godkända 150 miljarderna. Dessutom retroaktivt och dock senast 2019, snacka om vinster i välfärden…

Ei står sig slätt gentemot nätbolagen och regelverket håller alltså inte i domstol.

I ett pressmeddelande 2015-06-23 meddelar Ei att man fram till den 31 oktober ska fatta beslut om intäktsramar för cirka 180 elnätföretag för perioden 2016-2019. Elnätsföretagen har sammanlagt ansökt om intäktsramar på 175 miljarder kronor och nu är besluten klara för 14 elnätsföretag, där bland annat Eon, Vattenfall och Tekniska Verken ingår. Inget av de 14 företagen har fått den intäktsram de ansökt om, och Ei räknar kallt med nya processer;

– Vi räknar med rättsprocesser även denna gång eftersom företagen inte har något att förlora på att processa i förvaltningsmål, säger Anne Vadasz Nilsson. Vilket sannolikt leder till att nätbolagen dikterar sina villkor även denna gång.

Man vinner inga röster på att göra saker sämre och dyrare för folket. Därför måste regeringen fastslå hur mycket avkastning ett naturligt monopol helt fritt från risker, skall få ta ut från kunden. Texten ”Vid bedömning av en nättariffs skälighet skall konsumentintresset särskilt beaktas”, måste återinföras i uppdragsbeskrivningen. Sedan borde regleringen överföras till Konkurrensverket, som i alla andra sammanhang företräder kunden.

Svenska Elnätsupproret
Genom Eric Anderzon

5 Kommentarer
Av Eric Anderzon
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Eric Anderzon skriver:

    Ni som betvivlar faktan kan ju plocka ut de officiella boksluten från Eon, Fortum och Vattenfalls nätbolag, så kommer ni att finna att resultatutvecklingen i dessa bolag äskalerar sedan 2008 till nivåer som inget annat bolag kan ens drömma om. Fortum tangerade 41% i rörelseresultat inför försäljningen, vilket kanske visar de verkliga nivåerna.

  2. Leif Tollén skriver:

    Att jämföra med KPI är inte rättvisande. På elnätssidan har det bl.a. investerats i fjärravläsning och robustare nät för att klara stormar. Håller man sej inte till fakta blir man inte trovärdig och kommer inte att nå någon framgång.

  3. Lars Jacobson skriver:

    Det vore intressant om Mats R Andersson bemöter i text vad som är fakta fel, antagande och vinklingar. Vi kunder som fått ökningar från 2008 och idag har 55 % i nätkostnader av totala elkostnader vill gärna förstå.

  4. Eric Anderzon skriver:

    Ännu mer intressant blir det om Mats R Andersson skulle ha rätt. I så fall går Energimarknadsinspektionen ut med falsarier i sin information, om det nu skulle göra saken bättre.

  5. Mats R Andersson skriver:

    Intressant artikel av Eric Anderzon som tydligen representerar Svenska Elnätsupproret.

    Det mest intressanta med artikeln är att den är författad utan att på en enda punkt innehålla rätt fakta utan bygger på en rad vinklingar som är antaganden och rena faktafel.

    Spännande…

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet