”Låt oss göra oss kvitt oljeberoendet”

”Låt oss göra oss kvitt oljeberoendet”

Sverige spenderar varje år omkring 125 miljarder kronor på import av olja. Sveriges riskdag behöver sätta som mål att vi åtminstone inom fem års tid bli fria från detta gissel för gott, skriver Fredrik Andrén-Sandberg.

OPEC, organisationen som sammansluter majoriteten av världens största olje-exporterande länder meddelade i veckan att de inte kommer öka produktionen av olja för att täcka upp ett potentiellt framtida bortfall av ryska volymer – vilket förväntas leda till ytterligare rusande priser för oljeprodukter.

Bild: Oljetanker på väg till Sverige. Foto: Wikipedia.

EUs ledare verkar förvånade över detta, men varför skulle de vara det? Priset på olja är notoriskt volatilt och direkt manipulerbart av de stora producenterna, det har bara sedan december ökat med ca 60%. Även om stor del av uppgången har varit driven av rysk oro, har OPEC nog inget direkt emot detta, och är inte heller kända för blöta hjärtan i sina policybeslut.

Sverige spenderar varje år omkring svindlande 125 miljarder kronor på import av olja. Detta är fyra gånger mer pengar än finansieringen av hela den Svenska Polismyndigheten, och ungefär 60% mer än den årliga kostnaden för hela Sveriges försvar. Med dagens högra priser på Olja, kommer notan dessutom sannolikt bli betydligt högre än detta under 2022 och framåt.

Då ca 40% av EUs import av olja kommer från Ryssland, kan man dessutom argumentera den obehagliga sanningen att Sverige under 2022 kommer ge ungefär lika mycket pengar till det svenska försvaret som till den ryska staten i form av oljeintäkter – som Ryssland förstås kan bruka för att expandera sin egen militärmakt. Detta är vansinne!

Rent fysiskt importerar vi inte någon större mängd olja från Ryssland, men det spelar inte tyvärr någon större roll om vi rent fysiskt importerar norsk eller brittisk olja, istället för olja från en diktatur. Detta eftersom olja är en globalt prissatt råvara, där det norska priset på olja är total sammanflätad med det Ryska, Saudiska, och alla andra exportörers pris på olja. Vår skattesats på vår bensin och diesel blir av mindre betydelse, när det grundläggande priset ändå sätts i Moskva eller Riyad.

Pengarna vi slösar på import av olja skulle med fördel kunnat användas för att istället bli kvitt oljan. Importnotan under enbart 2.5 år hade räckt till miljöbilspremien för att ställa om hela Sveriges fordonsflotta, och under ett decennium hade vi kunna betala den fulla kostnaden för splitter nya elbilar för alla nuvarande Svenska bilägare också .

Sveriges mål måste vara att bli oberoende av olja. Även om oljepriserna på kort sikt kan stabiliseras med hjälp exempelvis amerikansk skifferolja, är det väldigt lite som pekar på att olja i framtiden skulle bli billigare då efterfrågan ökar och utbudet obönhörligt minskar i snabb takt.

Varje dag förbrukar vi globalt samma mängd olja, som det tagit jordens geologiska processer ungefär 5’000 år att tillverka – med andra ord förbrukar vi oljan nästan 2 miljoner gånger snabbare än den återskapas i jordskorpan. Det finns ingen rimlighet i detta, kan förstås inte fortgå i längden.

Att nämna växthusgas samt global uppvärmning problematiken känns nästan överflödigt. Vi behöver bli kvitt oljan, och turligt nog finns redan flera goda alternativ. Vi kan tillverka vår egen vätgas och därmed elektrobränslen av svenskproducerad fossilfri el, som man kan använda direkt istället för bensin eller diesel i vanliga förbränningsmotorer. Vi kan tillverka biobränsle av restprodukter från svenska sågverk, vi kan både tillverka och ladda återvinningsbara batterier med de naturresurser vi har i den svenska jordskorpan. Varför låter vi inte de 125 miljarder kronorna årligen gå till detta istället?

Oavsett politiskt färg måste det ligga i det Sveriges absoluta intresse att göra oss kvitt oljeberoendet från utlandet. Detta är inte en höger- eller vänsterfråga – detta är en svensk fråga. Sveriges riskdag behöver sätta som mål att åtminstone inom fem års tid bli fri detta gissel för gott. Detta är görbart inom tidsramen och ekonomiskt sunt för Sverige.

Låt oss skapa en framtid där vi inte längre subventionerar militaristiska diktaturer med mer pengar än vad vi lägger på vårt svenska försvar. Låt oss satsa på att bli det första oljeoberoende landet här och nu. För om inte nu, när? Om inte vi, vem? Den som är beroende av olja, är aldrig fri – låt oss bli fria!

***

Fredrik Andrén-Sandberg arbetar på vindkraftföretaget Vestas. Åsikterna i artikeln är hans egna.

7 Kommentarer
Av Fredrik Andrén-Sandberg
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras.

*

  1. Bengt skriver:

    Vi behöver bla ha stabila elleveranser så vi slipper köra Karlshamnsverket, vindenergin löser tyvärr inte problemet inte heller solenergi. Dina kommentarer är det många som håller med om men vi måste ha en realistisk lösning!

  2. Lars i Huddinge skriver:

    Inte mycket sans i det du skriver Fredrik.

  3. Lars i Huddinge skriver:

    Du Fredrik kommer ju bara att blåsa bort med den vind som ibland blåser. Gjut in alla fundament á 5000 kubikmeter betong och res alla stålmonument á 150 meter i luften och chasha in alla subventioner därefter så kommer nog du och dina fans att jubla när vi andra tvingas betala för eländet. Skäms på dej och de som inte inser galenskapen.

  4. Nils-Åke Sandberg skriver:

    Jomenvisst men det kostar minst dubbelt så mycket att producera inhemsk syntetisk bensin.
    Dessutom extrabeskattad och priset gick ner marginellt nu när skatten sänktes med 1,8 kr/liter.

  5. Fredrik Bruno skriver:

    Jag saknar fortfarande en mer genomarbetad plan för hur vi ska genomföra ”vätgassamhället”.
    Vad ska göras? Hur många vindkraftverk behövs, var ska de ligga, vem ska tillverka dem. Vad finns det för resurser och vad måste tillföras.
    Hur ska elen eller vätgasen distribueras till slutförbrukaren. Svenska Kraftnät verkar ju ha ekonomiska problem och större munsbit än de kan svälja. Infrastrukturen måste ju byggas ut, den finns ju tydligen i stort sett inte idag. Ska vi distribuera vätgasen med pipelines eller med tankbilar?
    Vad blir verkningsgraden om vi ska driva bilarna med vätgas och inte med el/batterier/bränsleceller? Det är väl en tre-fyra miljoner bilar som måste ersättas eller byggas om bara i Sverige. Plus laddinfrastrukturen, det problemet har vi ju redan.
    Den här satsningen måste ju också ske globalt, det räcker ju inte bara med att vi är bäst i klassen. Hur ska vi få med Kina på det tåget?
    Det är många frågor som måste besvaras och mycket som måste göras. Vem betalar och vad kommer det att kosta t.ex.
    Vad säger ett företag som Linde t.ex. om vad de tror om planerna, det är ju sådana som de som skall tillverka elektrolysörerna.
    Råvarufrågan är en annan stötesten, räcker kapaciteten för produktion av litium, kobolt, nickel, koppar och vad som nu kan komma att behövas? Behöver vi öppna nya gruvor och bygga nya smältverk för att få fram de materiella resurserna för den här förebådade omställningen?
    Det är många frågor som kräver ett svar.
    Eller är jag en pessimistisk glädjedödare?????

    1. Magnus Brunell skriver:

      Fredrik, du ställer mycket relevanta frågor som ingen politiker, klimatextremist eller sol- och vindkraftförespråkare ens vågar eller klarar av att tänka.

      Ta detta stycke ur texten:

      ”Pengarna vi slösar på import av olja skulle med fördel kunnat användas för att istället bli kvitt oljan. Importnotan under enbart 2.5 år hade räckt till miljöbilspremien för att ställa om hela Sveriges fordonsflotta, och under ett decennium hade vi kunna betala den fulla kostnaden för splitter nya elbilar för alla nuvarande Svenska bilägare också .”

      Att se till att samhället fungerar med en säker el- och driftsfunktion är alltså ett ”slöseri”? Transporter, uppvärmning av hus, säker drift av sjukhus och industrier, en fungerande räddningstjänst med fordon, en fungerande tele- och internetkommunikation, allt detta är ett ”slöseri” som kan avskaffas bara vi övergår till batteribilar och en komplett elektrifiering av samhället.

      Vad och hur pengarna ska tas för att ”kunna betala den fulla kostnaden för splitter nya elbilar för alla nuvarande Svenska bilägare” är höljt i en tjock dimma. Ska kanske ”staten” betala? ”Staten” har ju en outtömlig kassa…

      Som vanligt inte ett vettigt och genomförbart förslag om var elen ska komma ifrån, utan omställningen till el ska genomföras på något magiskt sätt.

    2. Erik Eriksson skriver:

      Fredrik, Nej du är ingen glädjedödare utan en realist. Lägg till dina kommentarer även risker med vätgas samt att vätgasframställning i stor skala handhas av processindustri. En verksamhet som kräver kontinuerlig tillgång till el, mycket el. Alltså inte bara elen från vindkraft som producerar då det blåser utan även el från vatten- och kärnkraft. Sen, konverteringen el från vindkraft – produktion av vätgas – åter produktion av el har idag en total ”verkningsgrad” drygt 10%. Med verkningsgrad menar jag då att kapacitetsfaktorn för vindkraft tas med i beräkningen.
      Så, dina kommentarer är mycket realistiska. Bortom då att länder som Kina och Indien t ex bör agera likartat om det skall ge någon global effekt. Hur sannolikt är det?

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet