Nya förutsättningar i Finland ger högt elpris

Nya förutsättningar i Finland ger högt elpris

De senaste veckorna har gett nya exempel på hur snabbt förutsättningarna på elmarknaden kan förändras. Stoppad elimport från Ryssland, stoppat kärnkraftsbygge i Hanhikivi och nya problem med storreaktorn Olkiluoto 3 ger en ny spelplan i Finland och påverkar de nordiska elflödena. Åtta av de tio dagarna under perioden 19-28 maj har Finland toppat den nordiska elprislistan.

Elimportstoppet och det avslutade kärnkraftsbygget är en direkt konsekvens av Rysslands anfallskrig i Ukraina. Natten till den 14 maj avbröts elimporten från Ryssland till Finland ”på grund av svårigheter med att ta emot betalningar”, enligt pressmeddelande av den finländska systemoperatören Fingrid.

Bild: Gräns mellan Finland och Ryssland. Foto: Wikipedia.

Den 24 april hade Fingrid begränsat Rysslandsimporten från 1300 till 900 megawatt ”med anledning av det förändrade internationella läget”. Begränsningen kan tolkas som en åtgärd för inte ge Ryssland kontroll över det så kallade N-1-felet – det vill säga det största felfall som det nordiska synkronsystemet för ögonblicket ska ha säkerhetsmarginal för.

Elimporten handhades av RAO Nordic, ett dotterbolag till det ryska elbolaget Inter RAO. Företaget sålde sin el direkt till en del större kunder och via elbörsen Nordpool.

Elimporten från Ryssland har gamla anor och har ofta legat på den maximala effekten 1300 megawatt. I runda slängar har den ryska importelen utgjort 10 procent av Finlands totala elförbrukning.

Faktum är att elimporten från Ryssland skulle ha kunnat vara dubbelt så stor. För femton år sedan hade företaget United Power, med ryska huvudägare, långt gående planer på en havskabel mellan kärnkraftverket i Sosnovij Bor och den finländska staden Kotka.

Fingrid motsatte sig saken, och kabelbygget fick 2007 heller inte byggtillstånd av regeringen. Som skäl gavs bland annat att ökad import skulle minska den inhemska elproduktionen och sänka självförsörjningsgraden.

Generellt har den ryska elen, i hög grad kärnkraftsel, varit billigare att producera än den finländska och har alltså sänkt elpriserna för de finländska konsumenterna och även bidragit till att Finland kunnat exportera en del el vidare till Estland.

Reima Päivinen, ansvarig direktör för Fingrids driftverksamhet, har i intervjuer kommenterat att den avslutade elimporten ”kan påverka elpriset i och med att utbudet på den nordiska elmarknaden blir mindre”.

Det är en försiktig formulering, sett till den beräkningsmodell som tagits fram av energi­forskare vid Aaltouniversitetet. En modellkörning för november 2021 visade en ökning av det finländska elpriset med 28 procent, om den ryska elen eliminerades. Elpriset i november var i genomsnitt 106 euro/MWh i Finland, men skulle utan den ryska elen ha varit 136 euro/MWh.

Elimportstoppet avspeglas också tydligt i elpriserna på Nordpool, där Finland efter den 14 maj ofta toppat den nordiska prislistan, med elområde SE4 inräknat. Så var till exempel fallet åtta av de tio dagarna under perioden 19-28 maj.

Det nedlagda kärnkraftsbygget i Hanhikivi i norra Finland, mer känt som Fennovoima, förändrar förutsättningarna på lång sikt genom de väderoberoende 1200 megawatt el som framöver uppenbarligen inte kommer att finnas tillgängliga.

Som Second Opinions läsare vet har Fennovoimaprojeket varit kontroversiellt sedan den största ägaren Eon drog sig ur 2012, i praktiken av politiska skäl, efter Tysklands beslut att stegvis avveckla all sin kärnkraft. Som en ny storägare, med för närvarande 35,8 procent av rösterna tillträdde efter en lång process RAOS Voima, ett dotterbolag till den ryska energijätten Rosatom, som genom ett annat dotterbolag, RAOS Project, även har bygguppdraget. Bland de många finländska delägarna finns Fortum.

Den 2 maj sade Fennovoima upp sitt avtal med RAOS Project med motiveringen att projektet var kraftigt försenat och för att den ryska parten inte hade kunnat förverkliga projektet. Den 24 maj återtog Fennovoima även sin ansökan om byggtillstånd och annonserade att omställningsförhandlingar med personalen på omkring 400 personer skulle inledas.

Tidigare på våren hade Fennovoima mycket försenat börjat leverera dokumentation för byggtillståndet till Strålsäkerhetscentralen Stuk. När ansökan om byggtillståndet nu dragits tillbaka behöver Stuk inte genomföra någon granskning.

Politiskt blev kärnkraftsbygget mer eller mindre omöjligt redan med det ryska anfallet på Ukraina. Näringsministern Mika Lintilä förklarade snabbt att han inte skulle komma att föra en ansökan om byggtillstånd till beslut.

Efterbyket har inletts och blir smärtsamt för många parter. Många ägare har redan skrivit ner värdet på sina insatser till noll. Rättsliga processer är att vänta där de ryska parterna kan förmodas hävda kontraktsbrott.

Stuks:s tidigare generaldirektör Jukka Laaksonen, som efter pensionen från jobbet nu arbetat i tio år för Rosatom, köper i en intervju inte förklaringarna av de finländska Fennovoimaägarna. Laaksonen har internationellt gott renommé som kärnkraftssäkerhetsexpert.

Det nödvändiga kunnandet om ett nytt kärnkraftverk fanns inte hos de finländska ägarna, säger han i Hufvudstadsbladet: ”Företagets representanter kom med en sillsallad av tekniska krav och den ryska parten bet ihop och godkände dem.”

Från Rosatoms sida satte man slutligen samman en internationell grupp där Laaksonen ingick. Detta för att få alla dokument klara för ansökan om byggtillstånd. Men beställaren förmådde fortfarande inte hantera de papper som skickades in, enligt Laaksonen: ”Varje dokument kom i retur med frågor som vi besvarade, sedan kom det nya frågor från Stuk. Men varje gång dröjde pappren hos Fennovoima.”

Han säger sig förstå att Fennovoima använt förseningarna som ett svepskäl för att kunna säga att Rosatom inte kan leverera det som beställts: ”Men det har aldrig hängt på Rosatom, den ryska kärnkraftverkstillverkaren har visat att den kan leverera bland annat i Indien och i Kina där myndigheterna är väldigt kritiska.”

Till detta kommer nu också fortsatta initialproblem för Olkiluoto 3, det mycket försenade kärnkraftverk som med 1600 megawatt är Europas största anläggning. Reaktorn gick, som Second Opinion berättat, kritisk den 21 december i fjol och skulle enligt de besked som då gavs tas i fullskalig kommersiell drift i juni i år. Under våren kom reaktorn – i testskede – upp i stadig leverans av 800 megawatt eller mer.

Tills driften plötsligt avbröts den 26 april på grund av att borpumparna, som styr reaktoreffekten, oväntat gick i gång i samband med ett planerat stopp. Tre dagar senare meddelades att även andra problem upptäckts, nämligen i generatorns kylsystem, vilket skulle kräva åtgärder under åtminstone en treveckorsperiod.

Starten för den kommersiella driften har i takt med de nyupptäckta problemen senarelagts flera gånger. I dagsläget är beskedet att testdriften återupptas i mitten av juni och att fullskalig reguljär drift inleds den 30 september.

Enligt sakkunniga är inkörningsproblem av detta slag normala när stora komplexa anläggningar av ny konstruktion tas i bruk. Det återstår att se om dessa senaste incidenter verkligen är de sista i ordningen.

Vad händelserna i Finland visar, åter en gång, är att osäkerhetsmomentet är stort i varje framtidsprognos om de nordiska elflödena. Vilket har direkt bäring även på prognoserna om elpriset.

 

Av Svenolof Karlsson
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras.

*

Ny bok om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har detta i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet