Första vintern med Norgepris är över och motståndarna kan samla sig inför norsk energipolitiks nästa utfall mot det nordiska kraftsystemet. Under flera år kommer statliga subventioner i miljardklassen att flytta el åt fel håll. Norsk elförbrukning utmanar elmarknaden.

Mycket energi har under vintern gått åt att förbanna de norska statsstödda elpriserna, ej enbart från svensk sida. Debatten har varit högljudd även i Norge.

Norgepris är den norska elmarknadens opioidkris, sa Pareto Securities direktör för förnybar energi, Lars Ove Skorpen, under koncernens årliga energikonferens i Oslo i februari. När Norge devalverar elens värde i missförstådd snällhet så är det jämförbart med att ”dopa ner hela landet med lugnande medel betalda av staten”.

Vanebildande elpris
Med frisk ironi talade Lars Ove Skorpen framför en nidbild av en förslappad norsk elkund med frysande svenskar i marginalen. Norskägda Pareto Securities är en ledande nordisk investeringsbank inom offshore, shipping och förnybar energi med löpande analyser av elmarknaden, och det subventionerade elpriset är ”mycket beroendeframkallande”.

AI-genererad bild skapad av Pareto Securities som parodiskt exempel på norsk bortskämd elkund, återgiven av Nettavisen.

Norgepris leder till ett förändrat beteende hos både elkunder och politiker, och det undergräver elmarknaden, menade Lars Ove Skorpen, och han är inte ensam. Pareto Securities kritik är endast den senaste i en lång rad missnöjesyttringar från alla väderstreck.

Större förbrukning
Mycket av motståndet handlar om att ordningen underminerar stabiliteten i det nordiska synkrona kraftsystemet. Enligt Elin Broström, enhetschef på Elmarknadsinspektionen, bidrar Norgepris till att elkunder gör tvärt emot all historisk logik, som går ut på att elförbrukning måste begränsas när elsystemet är hårt ansträngt.

Under hösten och vintern valde fler än 1,2 miljoner norska privatkunder Norgepris som sitt nya fastprisavtal, just därför att elpriserna ökar när elnätet ansträngs vid fallande grader. Då rasar emellertid också motivationen till att spara el eller effektivisera sin förbrukning.

Brydde sig knappt
Enligt branschsajten EnergiWatch ökade elkunder med Norgepris sin elförbrukning under januari med 4 till 6 procentenheter. Man slutade bry sig om hur mycket el som gick åt, men också när elen förbrukades. Elbilsladdandet flyttades från natten till dagtid.

Analyser visar att Norgepris kan öka norska hushålls totala elförbrukning med uppåt 2 TWh per år jämfört med ett mer flexibelt scenario med marknadspriser. Det påverkar det fysiska flödet i kraftnätet, och någonstans ifrån ska all denna kraft komma.

Mindre el, högre pris
Mycket kommer som vanligt produceras i de egna fjällen men då Norge också är en stor leverantör av vattenkraft till omvärlden så innebär ökad förbrukning hemmavid att exporten av el blir mindre. Till exempelvis Sverige.

Det svenska elsystemet förlorar då en viktig ”prissänkande faktor”. I sin marknadsrapport för januari uppskattade Mind Energy att Norgepris har ökat elpriserna i Danmark, Sverige och Finland med mellan 0,5 och 1,5 procent.

Det mystiska flödet
Dessutom kan flödet mot allt marknadsförnuft vända, så Sverige i stället exporterar svensk el till Norge, och särskilt under timmar när norska elkunder hade kunnat haft ett högre pris själv – och då möjligtvis hade dragit ned på sin förbrukning. Norgepris bidrar alltså inte enbart till att minska flödet av billig el till Sverige, utan även att det norska elsystemet med automatik suger upp det man hittar av billig el i Sverige.

Flödet går då främst till NO1 och NO2 i södra Norge. Samtidigt höjs det svenska elpriset i ”leverantörsområdet” SE3 som ligger närmast gränsen, men också gärna hos elsystemets ständiga strykpojke SE4.

Lockbete för hushållen
Det är nu över ett år sedan den norska regeringen först lanserade sitt förslag om ett helt nytt stödpaket. Norgepris är ett statligt subventionerat men frivilligt fastprisavtal till 40 öre per kWh exklusive moms, för hushållskunder upp till 5000 kWh per månad plus 1000 kWh för fritidshus.

Om man tjänar eller förlorar pengar på elavtalet beror på i vilket elområde man bor och hur många som har tecknat avtal skiljer sig år mellan områdena. Ingångna avtal gäller ut året med samma pris hela tiden även om spotpriset sjunker lägre. Överskottet återgår till staten.

Motstånd mot miljarder
Regeringens förslag mötte stort motstånd från många remissinstanser och andra tunga aktörer. Enbart för årets statsbudget satte regeringen av 11,5 miljarder norska kronor.

Enligt Thema Consulting var förslaget dyrt och dåligt (pdf). Advokatbyrån CMS Kluge ansåg det hela vara en obegriplig halvmesyr som inte var förenlig med EES-avtalet. Till och med regeringens eget regelråd, vars ledamöter utses av regeringen, tyckte att förslaget var slarvigt utrett.

Kan slå mot näringslivet
Enligt Mind Energy, som är Nordens största oberoende elleverantör på företagsmarknaden (tidigare Energi Danmark Group) kan norsk energipolitik bli sin egen värsta fiende då subventioner i tiomiljardklassen kan ”förvärra de problem som Norgepris är avsedd att lösa”. Ordningen kan skapa ”mycket höga grossistpriser i framtiden, vilket innebär risk för högre energikostnader för landets företag”.

Den norska energimarkandsinspektionen RME är inne på samma spår och har varnat för att ordningen kan slå mot norska företag, industrier och kommuner som på sikt får högre och mer volatila elpriser. ”Norgepris ökar behovet av reservkapacitet,” konstaterar myndigheten.

Kraftproducenternas organisation Fornybar Norge är pragmatisk tudelad till Norgepris då man enligt vd Bård Vegar Solhjell både ser nyttan och marknadsutmaningen. På Pareto Securities konferens tog han pedagogens roll och stödde stödordningen av hänsyn till elkunderna.

Prestigefyllt pris
Under våren besvarade regeringen all kritik med professionella argument men utan synligt engagemang i systemfrågorna. Subventionerna var ett större partipolitiskt än systemtekniskt projekt för energimarknaden.

Debatten kring Norgepris infekterades av politisk prestige och oppositionen klandrade regeringen för att ha köpt valfläsk för 11 miljarder (tv-debatt). Alla var stressade inför det norska riksdagsvalet till Stortinget i september.

Den då kvarvarande mindretals Arbeiderpartiregeringen kände väljarnas kniv på strupen sedan regeringskollegan Senterpartiet hade lämnat regeringen under dramatiska former efter ett bråk om EU:s energidirektiv. Den 16 juni 2025 klubbade därför Stortinget med knappt flertal genom det nya lockbetet Norgepris efter en ovanligt kort remissrunda.

Målet nåddes
För regeringen blev Norgeprismodellen en succé. Strategin fungerade och den 8 september vann Arbeiderpartiet Stortingsvalet med en rödgrön koalition i ryggen. Därför kunde Norges statsminister Jonas Gahr Støre också tåla att bli uppläxad under ett besök i Sveriges riksdag.

Kommunikationen med väljarna som elkunder blev dock bara halvbra. En undersökning av Fornybar Norge visade att stödordningen hade fått en tydlig social slagsida. Norgepris valdes främst av de med högst inkomst och störst förbrukning. Fram växte bilden av dyra stugor med jacuzzi och Tesla utanför hyttknuten, precis motsatt av regeringens demokratiska argument om stöd till de fattiga strömkunderna.

Mer rabatt nästa vinter
Enligt energiministern berodde den skeva sociala fördelningen på informationssvårigheter, som man nu ska rätta till inför nästa vinter. På sikt är regeringens hopp att locka ännu fler över till subventionerat elpris.

Det kommer nya val och statsstödet upphör inte på flera år än, enligt Stortingets beslut i juni. Erbjudandet om ett indexerat fastpris till norska elförbrukare i hem och stugor ska därför gälla under regeringens hela mandatperiod, och åtminstone ut 2029. Vinner de även det valet så kör man till 2033, minst.

* * *