Först till kvarn-principen läggs på hyllan när köerna till norska elnät stramas upp. Det ska inte längre räcka att hänvisa till framtida elbehov för att boka in sig på en anslutning. Mogna projekt ska prioriteras framför livlösa framtidsvisioner som enbart lägger beslag på köplats.

De nya norska kriterierna för nätanslutning bryter tvärt mot konventionerna, men det är också syftet. Framåtlutade aktörer ska ges bättre förutsättningar än de som inte står ”långt framme i skorna,” som energiminister Terje Aasland uttrycker det i förordet till regeringens nya handlingsplan (pdf) för elnätet. Dagens anslutningsköer är oöverskåd och hindrar både nyetablering och elektrifiering av befintlig industri, menar han.

Enskilda nätkunder ska inte längre kunna reservera eller tilldelas mer kapacitet än de har användning för. Därför introducerade regeringen nyligen ett knippe nya kriterier för hur nätbranschen ska fördela nätkapacitet till hugade ködeltagare. Nätföretagens jobb blir att kolla av hur realistiska de enskilda projekten och kapacitetsförfrågningarna är, hur deras tidplan och behov ser ut.

Mogna projekt först
Departementet har satt upp tre nya kriterier för identifiering och prioritering av projekt med god genomförandeförmåga. Det nya begreppet är mognadsgrad: att projektet har genomföringsförmåga, en definierad tidshorisont för kapacitetsbehovet och kan presentera en tidpunkt för när anknytningen till elnätet behöver ske.

De nya kriterierna innebär ett större ansvar för nätföretagen, och kanske mer arbete, men i slutändan är det bolagens bedömning som måste gälla. Regeringen kräver därför att nätkapaciteten förvaltas mer aktivt och transparent än idag.

Samtidigt får den aktör som inte kan konkretisera ett minsta mått av planering i förhållande till arealanvändning, finansiering och effektbehov vänta. Man får ge plats åt andra projekt med högre fart – dock med tillägget att nya nätkunder inte bara kan komma bakifrån och räkna med fri lejd förbi kön, även om man har alla siffror på plats. Det nya regelpaketet ger med andra ord utrymme till en hel del debatt även i fortsättningen.

Den ojämlika jämlikheten
Den nya ordningen rycker samtidigt upp gamla traditioner. I Sverige har först-till-kvarn-principen alltid varit elektricitetens jämlikhetssymbol och ve den som har föreslagit prioritering av vissa förbrukare.

Frågan är dock, har man i Norge undrat, om den darwinistiska djungelregimen i dagens läge är så mycket mer jämlik. I princip vem som helst med elektrifieringshybris har på senare år kunnat placera sitt visionära projekt i närmaste elnäts anslutningskö och då bommat igen möjligheten för andra mer realistiska projekt. Elnätet är för alla men när ”alla” ska in på samma skogsväg blir det stopp.

Tror inte på köavgifter
Med dagens utmaningar kring kapacitetsbrist, elmarknaden och omställningsbehov kan gamla metoder förvärra situationen, menar man i Norge. Ur svensk synvinkel är det dessutom logiskt – och tacksamt – att den norska nätbranschen tar täten i en pilotombyggnad av först-till-kvarn-systemet, då befolkningen redan är drillad i alla typer av varierade infrastrukturavgifter, som vägtullar och bropengar.

Köavgifter till elnätet blir det emellertid inget av, meddelar regeringen. Departementet har landat i att föreskrifter och kriterier blir mer rättvisa än ekonomiska styrmedel, och mer effektiva. Syftet med nya kriterier för köhantering är trots allt inte att begränsa utbyggnaden eller hindra etableringar utan tvärt emot öka tempot.

Anslutningsplikten gäller
Vissa industriprojekt av enklare modell kan däremot få ett snabbspår genom kösystemet. Prioritering av vissa förbrukare framför andra innebär dock inte att nätföretagens anslutningsskyldighet slutar att gälla, påpekar regeringen. Nätkoncessionsägaren är fortfarande skyldig att på ”skäliga villkor” ansluta en elektrisk anläggning till närmaste ledning, även om det i praktiken är lättare sagt än gjort.

– De nya kriterierna handlar inte om att sålla bort aktörer eller begränsa elnätet. Där ska vi politiker vara mycket försiktiga så vi inte börjar ge anvisningar om vem som ska få ström eller ej, säger energidepartementets statssekreterare Elisabeth Sæther i branschorganisationen Fornybar Norges podd FornyBaren #150. Istället handlar det om att effektivisera anslutningsprocesserna så alla till slut kan få el, menar hon.

De vanliga vinner
En viktig poäng är att det ändrade kösystemet främst gäller industrikunder och andra större projekt. Villor, flerbostadshus, småföretag och nödvändiga samhällsfunktioner med kritisk infrastruktur ska istället få det enklare, enligt regeringen. Den norska energimarknadsinspektionen RME meddelade att man tillåter nätbolagen att undanhålla kapacitet till ”vanliga konsumenter”.

Därmed genererades ännu en debattvända, nu kring definitionen av vanlig förbrukning. Det får väl vara upp till nätbolagen att besluta, menade RME, medan andra då har påpekat att det skapar en splittrad nation av småkungariken med olika förutsättningar i varje nät. Från Oslo flaggar regeringen att man vill återkomma i frågan.

* * *

Från debatt till handlingsplan: I Norge har elnätsföretagen, energibranschen och myndigheterna länge fört en aktiv debatt kring elnätens anslutningsköer, något Second Opinion skrev om 2021. Sedan dess har den norska offentliga utredningen Nett i tide – Om utvikling av strømnettet NOU 2022:6 presenterat olika förslag till bättre köhantering. Några av regeringen tog vidare i en proposition som Stortinget röstade ja till. Nu har energidepartementet utarbetat Regeringens handlingsplan för bättre användning av elnätet (pdf) som bland annat innehåller nya föreskrifter med syftet att lösa upp knuten kring köerna.

Foto: Statnett