En juridisk strid har blossat upp mellan Energimarknadsinspektionen (Ei) och Svenska kraftnät. Frågan handlar om huruvida kraftproducenter behöver ansöka om ett nytt nätanslutningsavtal i samband med att de bygger om eller moderniserar en elproduktionsanläggning. Just nu stoppas ny elproduktion på grund av tvisten.

– De hamnar i en limbo eftersom man inte vet om man kan bygga om, eller om man måste vänta till en dom får laga kraft och det kan ta många år innan domstolsprocesserna är klara, säger Anna Carlén på Ei.

Branschorganisationen Energiföretagen är särskilt intresserade av utgången i två fall. Dels kraftverket Halmstad G12, som ligger i elområde 4, dels kraftverket Högdalen G5, i Stockholm. I Halmstad vill man höja effekten med 15 MW och i Högdalen vill man efter en renovering återta driften i ett kraftverk vilket skulle ge en effekt om 40 MW.

– Högdalens kapacitet skulle betyda mycket om det blir effektbrist i Stockholm i vinter, säger Carl Berglöf, expert på Energiföretagen.

Bild: Högdalens kraftvärmeverk i Stockholm kan ge mer effekt redan i vinter.

Bakgrunden till konflikten är EU-regler för elproduktion som antogs 2016-. Bland annat har den så kallade nätkoden RfG (Requirements for generators) skapats.

Den anger vilka tekniska förmågor som anslutande elproduktion ska vara utrustad med. Reglerna gäller ny elproduktion och befintlig elproduktion som byggs om.

Tanken är att alla aktörer inom EU ska möta samma krav så att villkoren på elmarknaden ska bli rättvisa.

Regelverket ska möjliggöra en utbyggnad av väderberoende kraft utan att riskera elsystemets driftsäkerhet. Det är i sin tur det aktuella nätföretaget som bedömer om en ombyggnad av en elproduktionsanläggning är så pass omfattande att ett nytt anslutningsavtal enligt RfG kan komma i fråga.

I så fall skickar man ärendet vidare till Ei som tar det slutliga beslutet om nytt anslutningsavtal krävs och i så fall vilka krav som ska tillämpas.

Ei har i flera fall bedömt att en ombyggnation inte är tillräckligt omfattande för att behöva gå igenom processen för ett nytt anslutningsavtal. Ei har också i andra fall när anslutningsavtal krävs beslutat om att vissa krav i RfG inte ska tillämpas eftersom anläggningsägaren visat att kravet är mycket kostsamt att uppfylla och att det inte bidrar till ökad driftsäkerhet.

– Vi har fattat beslut utifrån den information som inkommer från nätföretagens anmälningar och utifrån den process som anges i RfG. I flera fall har vi då bedömt att de ändringar som utförts inte är så omfattade att de kräver ett nytt anslutningsavtal enligt det som anges i RfG, säger Anna Carlén, analytiker på Ei.

– För mindre ombyggnationer aviserade dock ACER (sammanslutning av EU:s tillsynsmyndigheter. reds.anm.) nyligen om förändringar för att förtydliga RfG, och Ei har beslutat att börja tillämpa de kriterier som ska förtydliga RfG redan nu för att minska risken för att ärenden fastnar i domstolsprocesser, fortsätter hon.

Svenska kraftnät har överklagat några av Ei:s beslut till Förvaltningsrätten, och i de fall där rätten gett Ei rätt, till Kammarätten.

Svenska kraftnät uppger till Second Opinion att man inte uttalar sig om pågående rättsliga processer. Men i myndighetens överklaganden kan man läsa att man anser att nya anslutningsavtal enligt RfG är nödvändiga.

”Den planerade moderniseringarna innebär en sådan omfattande påverkan på de tekniska förmågorna och en sådan genomgripande förändring att en grundlig översyn av anslutningsavtalet behövs samt att tillämpliga krav i RfG därmed ska tillämpas”.

För Svenska kraftnät är det en fråga om driftsäkerheten.

”Sammanfattningsvis påverkar varje beslut där inte samtliga krav i RfG, som i enlighet med moderniseringens omfattning kan tillämpas, driftsäkerheten i det svenska transmissionsnätet”.

Svenska kraftnät menar också att Ei inte följer den korrekta processen för när undantag kan ges.

– Det är lite komplicerat men Svenska kraftnät menar i stort att Energimarknadsinspektionen måste kräva att för produktionsanläggningar som byggs om i hög omfattning ska alla krav i RfG uppfyllas. Först därefter kan man inleda en formell process om att anläggningarna ska ges undantag från vissa krav vid behov, säger Carl Berglöf.

Ei hänvisar å sin sida till att RfG ger tillsynsmyndigheten frihet att välja vilka krav som ska tillämpas vid en ombyggnation.

Anna Carlén menar att de juridiska processerna drabbar kraftverksägarna.

– De hamnar i en limbo eftersom man inte vet om man kan bygga om, eller om man måste vänta till en dom får laga kraft och det kan ta många år innan domstolsprocesserna är klara.

I vissa fall har det dock löst sig genom att de planerade förändringarna i en anläggning dragits tillbaka eller ändrats av anläggningsägaren.

Carl Berglöf menar att den juridiska tvisten kan resultera i att kraftproducenter väntar med att påbörja nödvändiga ombyggnader och moderniseringar.

– Det handlar ju dels om anläggningar som står klara och som nu inte vet om de kommer att kunna producera mer el i vinter. Sen finns det sannolikt de som väljer att vänta och följer den här juridiska processen. Det försenar nödvändiga ombyggnationer och möjliga effekthöjningar.

.