– Kraftvärmen levererar el lokalt när den behövs som mest och är dessutom viktig ur beredskapssynpunkt. Samtidigt monteras kapaciteten ned och riskerar att minska ytterligare när spillvärme från nya AI-datacenter prioriteras. Detta utan att konsekvenserna diskuteras, säger Henrik Näsström, affärsutvecklare på Sigholm.

El från kraftvärme står idag för cirka 9 procent av den totala elproduktionen i landet. Den är därmed inte så stor sett till den totala andelen, men är viktig genom att den produceras när efterfrågan är som störst och nästan uteslutande av förnybara eller återvunna bränslen.

– En utveckling vi har sett under de senaste decennierna är att energibolagen har byggt bort de gamla kraftvärmeblocken på torv och olja och ersatt det med någon form av biobaserad fjärrvärme. Men då har bolagen ofta satt in en mycket mindre turbin för de har fått bättre ekonomi i det, säger Henrik Näsström.

Kraftvärmen har även drabbats av skatteförändringar som gjort driften mindre lönsam och elpriserna har under senare år periodvis varit väldigt låga, vilket har gjort det svårt att räkna hem nya investeringar.

– Det gör att nyttan med säsongskorrekt produktion av el och värme blir allt lägre. Samtidigt upplever jag att det är väldigt tyst om att vi monterar ner någonting som är väldigt bra för vårt elsystem.

Ytterligare en fördel med kraftvärmen är att elen främst används lokalt. Därmed minskar behovet av att överföra motsvarande effekt från region- eller stamnätet och de överliggande näten avlastas.

– I takt med att man har monterat ner kraftvärmen har behovet av överliggande nät blivit allt större. Hittills har denna utveckling gått väldigt sakta, men det som nu händer är att det kommer stora industrier med överskottsvärme, vilket riskerar att leda till att man tränger undan ännu mer kraftvärme och det i mycket högre tempo än tidigare, säger Henrik Näsström.

Det är framför allt från nya AI-datacenter som det förväntas komma ett stort tillskott av spillvärme inom de närmaste åren. Enbart under 2025 fick Svenska kraftnät uttagsansökningar på totalt cirka 4500 MW från datacenter och från många av dessa bolag finns en önskan om att spillvärmen ska nyttiggöras.

– Ofta vill dessa anläggningar placeras nära en storstad och de använder väldigt mycket el. Samtidigt behöver energibolagen använda el till värmepumparna för att höja spillvärmen från 50–60 grader till omkring 90–100 grader. Då puttar man undan kraftvärmen och lokal elproduktion. I stället får man en lokal elkonsumtion, säger Henrik Näsström.

Han vill att fler kommuner tar reda på vad detta innebär för såväl den lokala elproduktionen som för beredskapsförmågan.

– Att gå från en relativt hög självförsörjandegrad till att bli mer beroende av externa leveranser bör sättas in i ett resonemang om kommunernas motståndskraft. Samtidigt vill jag vara tydlig med att man mycket väl kan komma fram till att spillvärmesatsningen är bättre än att ha kraftvärme och då köper jag det. Men i dag saknas diskussionen.

I grunden handlar diskussionen också om hur kraftvärmens värde värderas i energisystemet och där kraftvärmeverk numera erbjuder nyttiga flexibilitetstjänster i alla elområden.

– Vi har i branschen länge pratat om att kraftvärmen borde få betalt för mer än bara elen. Det måste ju finnas ett stort värde i att man producerar el nära förbrukaren, att man gör det i ett lokalnät och den styrka det innebär ur beredskapssynpunkt, avslutar Henrik Näsström.