Volymen på den installerade vindkraften ökar varje år, men trots det levererade vindkraften något mindre energi under vintermånaderna 2012-2013 (minus 6 procent) jämfört med vintern 2011-2012.

Är man intresserad av energi så är Svenska kraftnäts rapporter till näringsdepartementet oundgängliga. Svenska kraftnät är den myndighet som ansvarar för att det alltid finns el i ledningarna när vi trycker på knappen. Förre försvarsministern Mikael Odenberg leder sin myndighet med fast hand, men han gör inte mycket för att popularisera informationen från sin myndighet. 

Den 13 augusti kom den senaste rapporten till näringsdepartementet och den hade rubriken ”Kraftbalansen på den svenska elmarknaden vintrarna 2012/2013 och 2013/2014”. I tabell 1 kunde man läsa det vi visste förut, att den totala elproduktionen för helåret 2012 slog rekord med 162 TWh. Rekord blev det också för exporten som blev hela 20 TWh, eftersom vi bara förbrukade 142 TWh. Det är intressant att notera att vår förbrukning nu ligger på samma nivå som 1990 då vi förbrukade 139,9 TWh. Under mellantiden har vi haft en topp 2001 på 150,4 TWh och ett bottenläge 2009 på 138,4 TWh, men i stort har nivån varit oförändrad de senaste 22 åren.

Vi vet alla att volymen på den installerade vindkraften ökar varje år. Den installerade vindkrafteffekten uppgick till 3 495 MW den 31 december 2012. Detta är 807 MW mer än året innan. Trots det levererade vindkraften något mindre energi uttryckt i megawattimmar under vintermånaderna 2012-2013 (minus 6 procent) jämfört med vintern 2011-2012. Ser vi på helåret 2012 blir emellertid bilden en annan. Våra cirka 1 800 vindkraftverk producerade 7,2 TWh eller 4,4 procent av de 162 terawattimmarna. Detta är en ökning med 1,1 TWh jämfört med 2011. Tyvärr fanns det ingen förklaring till den gångna vinterns nergång i elkraftproduktionen i rapporten från Svenska kraftnät. Dålig blåst ligger närmast till hands.

Den framtida utvecklingen av vindkraften är oviss. I dagsläget får producenterna av vattenkraft och kärnkraft strax över 30 öre per kWh. Vindkraftproducenterna får cirka 50 öre per kWh tack vare påslaget med elcertifikat på 20 öre, men enligt de flesta kalkyler saknas det trots det 10-15 öre för att vindkraftekvationen skall gå ihop. I Svenska kraftnäts rapport för tre år sedan kunde man läsa att man i scenariot för den kommande vintern ser efter hur stor del av den anlagda effekten som är tillgänglig under 90 procent av årets timmar. Man kallar detta för effekttillgänglighet. Det året räknade man med en effekttillgänglighet på 7 procent. Den allmänt vedertagna siffran är 6 procent. 900 MW vindkraft antas bli installerad och tagen i drift 2013 vilket ger en sammanlagd effekt på 4 652 MW.

I scenariot för den kommande vintern beräknar man att bara 6 procent av detta eller 282 MW är tillgängligt 90 procent av årets timmar. Totalt är behovet från alla produktionsslagen 27 307 MW. Vindkraften står med andra ord för 1 procent av det. För tre år sedan var den siffran 0,4 procent. Det går framåt för vindkraften men av vårt garanterade behov är det fortfarande bara 1 procent trots de 1800 vindkraftverken.

Bengt Lindhé