Miljöjurist: Helhetssyn för prövningar av vattenkraften saknas

Miljöjurist: Helhetssyn för prövningar av vattenkraften saknas

Miljöjuristen Arvid Sundelin är kritisk till hur de regler, lagar och direktiv som styr vattenförvaltningen tillämpas. Alldeles för mycket avgörs i de enskilda tillståndsprövningarna.
– I dag sätts målen vid varje enskild prövning och man tar inte hänsyn till helhetsbilden. Det innebär att ingen hänsyn tas till påverkan på energisystemet och den totala miljönyttan, säger han.

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

Arvid Sundelin är jurist på advokatfirman Fröberg och Lundholm, som är specialiserade på mark- och miljöjuridiska frågor. Han företräder vattenkraftsbolag i miljörättsliga tillståndsprövningar och är kritisk till hur vattenfrågan hanteras av svenska myndigheter. 

De övergripande målen för vattenförekomsters ekologiska status eller potential vid vattenkraftverken saknas och det leder till att de enskilda miljöprövningarna blir mer komplicerade processer än nödvändigt, menar han.
– Det som saknas är en övergripande målbild för vad som ska uppnås i vattenförekomster där det bedrivs vattenkraftsverksamhet och det saknas också bedömningsgrunder för hur god ekologisk potential ska fastställas. I stället avgörs detta i den enskilda prövningen för enskilda kraftverk.

Frågan är då mot vad kammarkollegiet och länsstyrelserna lutar sig när de gör sina bedömningar av vad som är god ekologisk status eller potential för ett vattendrag där det finns vattenkraftsverksamhet.
– Till viss del lutar de sig mot EU:s ramdirektiv för vatten, till viss del mot miljöbalken. Och sedan bygger deras bedömning på en idealbild som de har av vad som är god ekologisk status eller potential i vattenförekomsten. Deras standardmetod är ökad tappning av vatten förbi kraftverket och att bygga fisktrappor, det ser vi i stort sett vid varje prövning. Det är klart att detta på något sätt förbättrar ekologin i vattenförekomster, men det betyder inte att det i varje vattenförekomst påverkad av vattenkraft får en betydande ekologisk effekt, säger Arvid Sundelin och pekar på en stor brist som kommer i spåren av att det är i den enskilda prövningen som miljömålen formas:

– I dag agerar myndigheter på ett sätt som innebär att målen för god ekologisk status och potential sätts i enskilda prövningar och man tar inte hänsyn till helhetsbilden. Det innebär att ingen hänsyn tas till påverkan på energisystemet och den totala miljönyttan.

Bakgrunden till problemet som Arvid Sundelin vill belysa är att implementeringen av den EU-rättsliga regleringen Ramdirektivet för vatten har brister. Målet med ramdirektivet är att de vatten som omfattas av direktivet ska uppnå god ekologisk status till senast 2015. En bärande princip är att inget vatten får försämras. Implementeringen av vattendirektivet görs i cykler om sex år.

För vattenförekomster påverkade av vattenkraft finns ett undantag som kallas kraftigt modifierade vatten, det vill säga att här har vattendraget påverkats så mycket att ambitionen för statusen är lägre än för vattendrag utan vattenkraft. För dessa vattendrag ska målet god ekologisk potential uppnås.

Den första perioden för implementeringen av vattendirektivet varade mellan 2003 och 2009 och hade som mål att inventera alla vattendrag, för att kunna bedöma den ekologiska och kemiska statusen och vilka åtgärder som behöver vidtas för målen ska nås.

– Men när man kom till 2009 så saknades det data och också expertbedömningar för kraftigt modifierade vatten, så det gick inte att bedöma dessa vattenförekomsters ekologiska potential och vad som krävdes för att uppnå god ekologisk potential. I och med att definitionen saknas vet vi inte vilka åtgärder, om några, det krävs i vattenförekomsterna för att uppnå god ekologisk potential. Vi har ingen målbild och det saknas bedömningsgrunder, säger Arvid Sundelin.

Han vill se att implementering av ramdirektivet görs i rätt ordning så att tillståndsprövningarna kan genomföras på ett mer effektivt sätt och att helheten inte försakas. Det innebär att först och främst måste de vattendrag som bedöms som kraftigt modifierade vattendrag att pekas ut. Därefter måste det finnas definitioner som gör att man kan avgöra om det krävs åtgärder och i så fall vilka för att uppnå god ekologisk potential. Avslutningsvis måste det finnas förslag på åtgärder som gör att målen kan uppnås. Det ska vara myndigheternas uppgift att se till att åtgärderna genomförs.

Arvid Sundelin menar att omprövningar av verksamheter är ett sätt för myndigheter att se till att åtgärderna genomförs – ett sådant arbetssätt bör på ett mer ändamålsenligt sätt säkerställa att miljöåtgärder genomförs där de gör mest nytta och minst påverkan på energisystemet.

– Om vi når hit så skulle vi se vilket behov av åtgärder som finns. Vi skulle kunna avgöra att en insats i ett vattendrag kanske inte ha så stor ekologisk effekt i relation till dess kostnad och då är det bättre att satsa på ett annat vattendrag. Det är också det samhällsekonomiska mest lönsamma, säger Arvid Sundelin.

Om vi inte får styr på detta, vilka förluster ser du?
– Om vi fortsätter fastställa miljömål i den enskilda prövningen kommer vi inte att utnyttja vattenkraftsproduktionen på bästa sätt och det kommer att vara svårt att uppnå de miljömål som fastställts till följd av implementeringen av ramdirektivet för vatten.

FAKTA: Vad påverkar miljömålen för vattenkraften

EU:s ramdirektiv för vatten
– Reglerar den ekologiska vattenkvaliteten genom miljömål.
– Påverkar miljöbalken.

Miljöbalken
– Reglerar miljökvalitet.
– Ramdirektivet för vattens miljömål genomförs som miljökvalitetsnormer.
– Säkerställer att miljökvalitetsnormer följs genom förbättrande och rimliga åtgärder.

Miljömålsberedningen
– Prioriterar mellan miljömål för klimat och biologisk mångfald.

Havs- och vattenmyndigheten
– Tar fram bedömningsgrunder för rimliga åtgärder.

Vattenverksamhetsutredningen
– Tar fram verktyg för att genomföra beslutade åtgärder.

Källa: Fröberg och Lundholm advokatbyrå

Daniel Löfstedt
Av Daniel Löfstedt
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Prenumerera på artiklar


Senaste artiklarna

Ur arkivet