Ökad elproduktion från kraftvärme medför målkonflikter mellan försörjningstrygghet och klimat- och miljöfrågor, konstaterar Energimyndigheten i ny rapport som svarar på regeringsuppdraget från i höstas att kartlägga potentialen i outnyttjad elproduktion. Hur målen ska vägas mot varandra kräver politiska beslut. Man kan börja med kraftvärmens kylbehov.

– Trots att elpriserna drog iväg ordentligt i augusti och september så producerades inte mycket värmekraft från kraftvärmen. Anledningen var huvudsakligen att man inte hade den kylförmågan som skulle behövas, säger Daniel Friberg på Energimyndigheten, projektledare för rapporten Förslag till en fjärrvärme- och kraftvärmestrategi.

I den nya rapporten tittar Energimyndigheten närmre på oanvända resurser i energisystemet. Då kommer man raskt in på el från kraftvärme, något också den nytillträdda regeringen i höstas lyfte upp som en energipolitisk utmaning. Det resulterade i det mångsidiga regeringsuppdraget att stärka försörjningstryggheten i energisektorn, varifrån Energimyndigheten nu presenterar sina strategiska förslag.

Den synliga elektrifieringen
Kraftvärmens ofta dolda utmaning är att den kräver bättre kylning om den ska kunna producera mer el. Ifall fjärrvärmenätet inte räcker till för att kyla behövs därför ytterligare kylkapacitet. Det kräver att beslutsfattare, myndigheter och politiker gör sina val. Vill man ha bättre beredskap, bättre förmåga till ödrift och ökad försörjningstrygghet med hjälp av kraftvärme så får man vänja sig vid tanken på synliga kyltorn och kylvatten i vattendrag – förutom också olika typer av stöd eller andra incitament.

– Om kraftvärmeanläggningar kan få ett annat miljötillstånd för kylning i vattendrag med högre flexibilitet när läget är ansträngt på elmarknaden så kan man kyla mera. Då kan man producera mer el, säger Daniel Friberg.

Rigida regler kan hindra kapacitet
Att se över miljötillstånden och ge dispens för kondensdrift från värmekraft under vissa förhållanden kan också vara ett sätt att relativt snabbt få till stånd extra kapacitet i elnätet. De tillståndsmässiga hindren gällande värmekraftverk framträder dock allt krångligare ju närmare man kommer de praktiska lösningarna.

En konkret frågeställning är hur mycket kylningskapacitet samhället vill tillåta i vattendrag. Kraftvärmeverk kan använda näraliggande älvar och bäckar till kylning men hindras idag av miljötillstånd som kan visa sig vara onödigt rigida.

Se över miljötillstånden
Ett exempel är en kraftvärmeanläggning som skulle kunna öka elproduktionskapaciteten med 2 MW omgående, eller 48 MWh per dygn, enbart genom utökat tillstånd för återkylning, menar Daniel Friberg. Då krävs emellertid dispens från gällande villkor, vilket tar lång tid att erhålla.

Att se över miljötillstånden och ge dispens för kondensdrift under vissa förhållanden kan därmed vara ett sätt att ganska snabbt få till stånd extra kapacitet när det behövs som mest. I den sammanhang har länsstyrelserna en huvudroll.

Måste regleras nationellt
Enligt Energimyndigheten skulle det behövas en översyn och harmonisering av miljötillstånden för kylning i vattendrag som kan tillåta ökad kylkapacitet och bidra till mer el när det är ansträngt i elnätet. Detta bör då regleras nationellt och inte per länsstyrelse, skriver Energimyndigheten i sin rapport och radar upp flera exempel inskickade av Energiföretagens medlemsföretag.

Idag gör länsstyrelserna olika bedömningar beroende på var anläggningen är geografiskt placerad. Det försvårar processen, särskilt för bolag som finns i flera olika län.

Viktig politisk fråga
– Länsstyrelserna bör också harmonisera sina regelverk så de inte ger olika beslut beroende på var sökanden befinner sig. Det bör vara samma regelverk och beslut i hela landet, säger Daniel Friberg.

– Mer kylkapacitet i vattendrag skulle innebära större elproduktion när den behövs som mest. Frågan är om vi är villiga att tumma på miljötillstånden för att få bättre elförsörjning. Det kan bli en viktig politisk fråga, säger Daniel Friberg.

Politiska mål krockar
I ett bredare perspektiv är utmaningen att olika politiska mål ställs mot varandra, menar Daniel Friberg. Hur mycket vill samhället satsa på försörjningstryggheten? Kan man exempelvis tänka sig att köpa tillbaka Öresundsverket för att säkerställa ödriftsförmågan i Malmö?

Troligtvis inte, men det är den typen diskussioner och erfarenheter som står för dörren. I sin rapport lyfter Energimyndigheten fram försäljningen av Öresundsverket som ett aktuellt exempel på en ”betydande förlust” för just försörjningstryggheten fast det hade kunnat ”starta upp hela elnätet i Malmö” i händelse av kris.

Potentialen beroende av politiken
Totalt beräknas det finnas en potential på 300–500 MW extra effekt från kraftvärme när det är som kallast och dyrast vintertid och ”tekniskt sett” har SE3 och SE4 också tillgång till 1000–1500 MW avställd fossil produktion, enligt Energimyndighetens bedömning. En ökning av elproduktionen i befintliga kraftvärmeanläggningar kommer dock av olika affärsmässiga och regulatoriska anledningar att vara begränsad på kort sikt.

Den tiden kan dock användas politiskt. Just Öresundsverket får man nu lägga i lådan för saker att tänka på till nästa gång. I framtiden kommer elektrifieringen att ställa energipolitiken inför många nya avväganden.

Trygg försörjning nästa stopp
– Just perspektivet med försörjningstrygghet ska Energimyndigheten titta närmare på till uppdragets slutleverans som kommer i december 2023. Även där kan kraftvärmens kylförmåga och förutsättningar till flexibilitet komma in exempelvis i form av kyltorn men även lager, säger Daniel Friberg.

– Bör man exempelvis ge stöd till ett kyltorn som ökar elproduktionen och ödriftsförmågan hos ett kraftvärmeverk även om tornet också går att använda kommersiellt? Det är komplexa frågor då man egentligen inte ska stödja anläggningar som i princip ska sköta sig själv på marknaden, säger Daniel Friberg.

* * *

Kraftvärmen i fokus: I rapporten Förslag till en fjärrvärme- och kraftvärmestrategi (mars, 2023) har Energimyndigheten undersökt förutsättningarna för kraftvärmen att bidra med ytterligare elproduktion när elsystemet är som mest ansträngt. Rapporten tar för sig kraftvärmens roll för en trygg energiförsörjning, uppskattar potentialen, analyserar konkurrenskraft och lönsamhet och föreslår åtgärder för en mer effektiv användning av kraftvärmen. Se Energiföretagens kommentarer i Tidningen Energi.

Begränsad potential: ”I rapporten har vi undersökt förutsättningarna för kraftvärmen att bidra med ytterligare elproduktion när elsystemet är som mest ansträngt. Vi kan då konstatera att anläggningarna har en stor grad av flexibilitet och förmåga att agera på prissignalen, vilket visats inte minst under senaste årens tidvis höga elpriser. Detta betyder att den ytterligare potentialen för att öka elproduktionen i befintliga anläggningar är mer begränsad än vad som tidigare antagits.” / Robert Andrén, generaldirektör Energimyndigheten, i rapportens förord (pdf).