Medierna belyser inte effektproblematiken – inslag i SR ett undantag

Medierna belyser inte effektproblematiken – inslag i SR ett undantag

Effekt är knäckfrågan för framtidens energisystem med större andel vindkraft. Men att det skulle vara så har inte nått medierna, det visar en genomgång av ett 100-tal artiklar som Second Opinion Energi har gjort.

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

I torsdags förra veckan sände Sveriges Radio P1 morgon ett längre inslag om vad som kan vänta om 8-10 år när de första reaktorerna tvingas stänga på grund av att de passerat gränsen för sin tekniska livslängd samtidigt som andelen vindkraft ökar. Fokus sattes just på problematiken kring effekt. Så här beskrivs frågan i det nyhetsinslag som Ekot sedan också sände: 
Så risken finns att delar av Sverige blir mörklagda, om sju, åtta, nio, tio år, om ett antal reaktorer stängs. Den risken finns?
– O, ja.

Vindkraften i Sverige producerar visserligen mycket el sett över ett år, men under de kalla perioder när elbehovet är som störst visar svenska kraftnäts statistik att vindkraftens bidrag är litet.
– Det går heller inte att lita till import av el eftersom flera andra länder har den strategin, att importera el under perioder med lite vind. Politikerna i Sverige säger samma sak, att vi ska förlita oss mer på import i framtiden. Om det är flera länder som har samma strategi så blir det ett ganska brutalt uppvaknande, säger Erik Ek, driftchef på Svenska kraftnät.

Flera viktiga frågor som måste lösas när reaktorer stängs och andelen vindkraft ökar togs upp av SR. Det är journalisten Sven Börjesson som ligger bakom nyheten. Han har som journalist följt energifrågan i 20 år och det var ingen slump att inslaget kom till.
– Jag har funderat på att ta upp ämnet under en längre tid, men det som var gnistan att det blev just nu var när Socialdemokraterna och Miljöpartiet bjöd in till energikommissionen. De skrev om förnybar energi och energieffektiviseringar, men man nämnde inte ett ord om effektfrågan och inte ett ord om vilka utmaningar som marknaden har och vilken marknadsdesign som måste till och hur detta ska finansieras. Vi hade tänkt sända inslaget en vecka tidigare, men så kom regeringskrisen emellan.

Varför tycker du att det är viktigt att inslaget gjordes?
-Vi har i Sverige en debatt som har stannat kvar i om vi ska ha kvar kärnkraften eller inte, men energifrågan är mycket mer komplex än så. Jag försöker beskriva det som andra medier inte beskriver och frågan om effektbrist är viktig att lyfta fram.

Sven Börjesson berättar att han alltid får reaktioner när han gör inslag om energifrågan – både positiva och negativa.
– Den här gången fick jag väldigt många reaktioner, och även några från personer som är kända från energidebatten. En del har kunniga synpunkter, det är extra kul för då lär jag mig själv, det blir ett utbyte av information. Men alla reaktioner är välkomna, säger Sven Börjesson.

Hans inslag tillhör dock ovanligheterna, det visar en mediegenomgång som Second Opinion Energi har gjort. Av ett 100-tal artiklar på sr.se, svt.se och dn.se under 2014 har ingen på det här tydliga viset beskrivit det problem som blir allt tydligare för svensk energiförsörjning. Det förekommer rapsodiskt vid några tillfällen, till exempel rapporterade SVT med rubriken MP:s kärnkraftsavveckling oroar industrin och ringade till viss mån in problematiken:

De alternativ som ofta lyfts fram som alternativ till kärnkraften är vind- och solkraft. När vinden blåser och solen skiner fungerar dagens vindkraft och solpaneler bra för att generera el. Problemet är att de tekniska möjligheterna att lagra el inte har hängt med. Därför skulle Sverige behöva importera el för att täcka bortfallet när vädret inte är som man önskar och den el som man då får in från Europa skulle ge betydligt större utsläpp än vad kärnkraften gör i dag.

Problematiken adresseras också av vissa politiker vid några enstaka tillfällen, till exempel SVT som här i slutet av november publicerade en TT-artikel där energiministern Ibrahim Baylan (S) uttrycker oro över effektfrågan:

Ibrahim Baylan konstaterar att den politiska debatten väldigt mycket kretsar kring produktionen av energi, i synnerhet kärnkraft, medan de olika aktörer han träffat fokuserar mer på effektfrågor, hur näten ska klara av att det blir allt mer förnybart i systemen, energi som är mer beroende av väder och vind och produceras mer småskaligt.
– Så till vida har Folkpartiledaren Jan Björklund korrekt beskrivit att det uppstår effektproblem när man går över från kärnkraft, som är reglerbar på ett annat sätt än till exempel vind- och solenergi.

Men detta är undantagen. I stället belyses det politiska spelet bakom energiuppgörelser och politiker tillåts i stor utsträckning att ställa energislag mot energislag utan att journalisterna tar frågan vidare ett steg. Både utbyggnaden av vindkraft och kärnkraftens livslängd beskrivs, men separat eller utan att vävas samman till den problembild kring effekt de tillsammans ger. SVT:s inslag ”Vindkraft driver fram rekordlåga priser” är ett tydligt exempel på hur det kan se ut. Vindkraftens kraftfulla tillväxt beskrivs utan att effektfrågan överhuvudtaget berörs.

Sven Börjesson har sin teori om varför medierna inte har rapporterat om problematiken kring effekt.
– Dels tror jag att det beror på att energifrågan är väldigt komplex. Jag har haft fördelen att följa frågan som journalist i 20 år och det ger naturligtvis en viss insikt. Man inser att frågan inte är så enkel. Ju mer jag har sysslat med frågan desto mer växer komplexiteten fram och jag förstår den mer efterhand, säger han.

Vad är ditt knep för att göra komplexa energifrågor begripliga för den som inte är insatt?
– Min utmaning är att fånga radiolyssnaren i ett inslag på fem minuter. Nyckeln är att göra ett reportage som kan levandegöra och åskådliggöra och inte bara ringa upp en expert eller politiker som redogör för sin syn. Som i inslaget om effektbrist ville jag att lyssnarna skulle se Karlshamnsverket framför sig. Jag gör ungefär fyra, fem energiinslag om året, ibland fler. Det är i regel svårt att konkretisera ett energireportage, hitta det konkreta fallet i en intressant miljö, som lockar till lyssning och gör sammanhanget begripligt, säger han och avslöjar att han i inslaget använde begreppet elbrist i stället för effektbrist för att inte göra frågan onödigt svår.

Att det kommer fler inslag som vågar förklara den komplexa elmarknaden kan Sven Börjesson lova. Han är till exempel väldigt nyfiken på vart själva marknaden är på väg.
– Det mest intressanta framöver är hur marknaden ska utformas. När vi fortsätter bygga ut vindkraft så kommer vi att få ett kapacitetsöverskott under en överskådlig framtid och därmed också låga elpriser. Hur motiverar detta läge till investeringar? Se till exempel på Tyskland där man är fast i subventioner för att det ekonomiskt ska gå runt för vindkraftägarna. Samtidigt behöver vi effekt även när det inte blåser och hur ska detta finansieras? Det är tänkt att smarta elnät och energieffektiviseringar ska hantera svårigheten, och kanske i en framtid, men det dröjer innan vi är där, säger Sven Börjesson.

5 Kommentarer
Daniel Löfstedt
Av Daniel Löfstedt
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Sten Söderberg skriver:

    Ett av nätbolagens motivering till fasta nättariffer är att nätbolagen har stora fasta kostnader. Den uppgiften är inte relevant. Elproducenten har på liknande sätt också stora fasta kostnader men vi betalar inte elkonsumtionen med fasta avgifter någon större utsträckning. En tänkbar förklaring till nätbolagens fasta nättariffer är nog snarare deras monopolsituation. En övergång till helt rörlig nättariff skulle förbättra lönsamheten i elbesparande investeringar. Det skulle kunna genomföras kostnadsneutralt och minska behovet av subventioner av av solel. Nätbolagen skulle själva sätta priset på överförd elenergi i kr/kWh. Möjligen med varierande pris över året. De olika energislagen för t ex villavärme skulle på så sätt konkurrera på lika villkor. Det skulle troligtvis också stärka konsumentens makt mot eljuntan.
    En sådan reform borde bli lika naturlig som att vi konsumenter betalar elenergin med kr/ kWh (trots elproducenternas fasta kostnader).

  2. Carl-Åke Utterström skriver:

    Det vore bra om detta kom till allmän kännedom.

    Svenska Kraftnät räknar ju med 6 procent effektutnyttjandegrad.

    För att täcka kärnkraftens 10 000 MW installerad effekt måste vi alltså bygga 150 000 MW vindkraft.

    Detta motsvarar 50 000 stycken 3 MWs vindkraftverk. Men på grund av vindkraftens korta livslängd behöver vi alltså nybygga 2 500 verk årligen enbart för ersätta verk om faller för åldersstrecket.

    Kan vi inte uppfylla effektbehovet måste elintensiva företag flytta ut från landet. Vad tjänar vi med den gröna sörjan egentligen.

    Investera i stället en del av subventionerna till vindkraft till att utveckla generation IVs kärnkraftverk. Vindkraft är ju i stort sett meningslös eftersom det måste backas upp av 100 procent vattenkraft och enbart gör lönsmaheten gör lönsamheten på vattenkraften lägre.

  3. Eric Anderzon skriver:

    TACK!

  4. mats persson skriver:

    Bra inlägg i debatten!! och bra reportage i riksmedia för en gångs skull!!
    Tyvärr kan inte majoriten av svenska folket skilja på effekt och energi. Dessutom tror många, företrädesvis storstadsbor, att elen kommer ur två hål i väggen..
    Att på detta sätt förenkla en så komplex fråga kring vår framtida energiförsörjning får otvetydligt konsekvenser för våra politiker när de skall fatta beslut.. för “folket” vill ju ha sol och vindkraft! den är ju “miljövänlig”.. medans kärnkraften är “farlig” och måste avvecklas.. Om man då i media eller bland politiker inte kan förklara skillnaden mellan olika energislag och dess förmåga att leverera effekt kontra energi… Ja då blir valet bland en okunnig allmänhet ganska lätt.. man säjer nej till det man inte förstår och det som betraktas som farligt.. men man säger samtidigt ja till de som betraktas som “miljövänligt” så som sol och vind..
    I själva verket kan det ju vara så att det som i enförsta betraktelse kan verka “miljövänligt” för den delen inte kan betraktas som långsiktigt “hållbart” . Detta gäller enligt mitt tycke speciellt storskalig landbaserad vindkraft som på inget sätt kan betraktas som hållbart ifall den skall byggas ut i den omfattning som krävs för att ersätta “energin” från dagens kärnkraftsverk.. Att den sedan aldrig kan ersätta effekten från kärnkraften saknar då betydelse.. Det räcker med att konstatera att miljökonsekvenerna av stora vindkraftsindustrier i Norrlands inland redan långt innan dess nog fått sådan uppmärksammhet att våra politiker måste sätta stopp! i annat fall tror jag många tiotusentals människor fått sin livsmiljö förstörd för lång tid framöver!

  5. Anders Kjellström skriver:

    Jag siktar på att bli Effektminster efter maktskiftet 22mars och kan skilja på energi och effekt.