Det är förenat med mycket stora risker för följdskador ute hos abonnenterna att plötsligt stänga av strömmen, skriver Lennart Asteberg. Storbritannien har valt en metod där abonnenterna själva väljer vad som skall stängas av och får betalt för det. Metoden borde kunna fungera även i Sverige, menar han.
Det har skrivits mycket om risken för att delar av elnätet måste stängas av på grund av brist på effekt. Svenska kraftnät har angivit risken som ”reell” vad det nu betyder? Hittills i vinter har det dock inte behövt användas och det är mycket tveksamt om man verkligen skulle våga använda systemet. Det är förenat med mycket stora risker för följdskador ute hos abonnenterna att plötsligt stänga av strömmen. Särskilt när det är riktigt kallt ute.
Det är t.ex. vanligt att jordfelsbrytare bryter i samband med strömavbrott eller att en huvudsäkring löser ut. Då kan det snabbt uppstå frysskador om ingen är hemma för att återställa systemet. En annan fara är alla vedeldningsanläggningar som är försedda med slutna expansionskärl men saknar den skyddsutrustning mot kokning som då fordras (mycket vanligt). Har man en välfylld panna med ved och strömmen går så finns det stor risk att panna börjar koka och sprängs.
Många processer startar inte heller om automatiskt utan behöver startas upp manuellt. Det kan vara svårt att hitta personal som kan göra detta om det måste ske på många ställen samtidigt.
På grund av de stora riskerna med manuell frånkoppling kan man inte prova systemet utan måste hoppas på att det fungerar den dagen det behövs. Det finns dock smartare och enklare lösningar att tillgå.
Frivillig metod i Storbritannien
Storbritannien har valt en metod där abonnenterna själva väljer vad som skall stängas av och får betalt för det. Systemet har provkörts en tid men provades i skarpt läge 23–24/1-23. Systemet är bestickande enkelt och robust. Abonnenter som vill deltaga går in på en hemsida och registrerar sig.
När elnätsbolaget ser i sin prognos att det finns risk för effektbrist skickas ett e-mail till de som anmält sig med en anmodan att försöka sänka sin elförbrukning under angiven tidpunkt. Detta görs dagen innan så att abonnenten kan förbereda sig. Det handlar om att sänka förbrukningen under 1–2 timmar.
Elnätsbolaget mäter förbrukningen under den tiden som man skulle spara och jämför den förbrukningen med vad abonnenten brukar förbruka samma tid och dag. Den minskning som blir får abonnenten betalt för.
Detta system borde ha större möjligheter att fungera i Sverige då vi ofta har elvärme och elektriska varmvattenberedare. I Storbritannien är det vanligast med gas för uppvärmning och varmvatten och då finns det inte så många stora förbrukare att slå av.
Betalningen förra veckan blev motsvarande över 40 kronor/kWh så det är bra betalt. Betalningen varierar beroende på hur många som är med. Man har en auktion ungefär på samma sätt som i Sverige. Detta system körs alltså parallellt med de vanliga stödtjänsterna. De abonnenter som var med förra veckan var nöjda och tyckte inte det var någon större uppoffring. ”Vi slog av huvudströmbrytaren och gick ut med hunden” sa t.ex. en abonnent.
Det fina med detta system är att det går bra att prova systemet utan risk och att det är abonnenten som får avgöra vilken utrusning som kan stängas av.
Hur gick det då i Storbritannien?
Jo, det är över 1 miljon abonnenter som har anmält sig till systemet. Nätbolag som var med var Octopus, E.on. Engie, Grid Beyond, British Gas, Drax och Ovo.
Octopus har angett att deras abonnenter sparade 200 MWh. Vad de övriga sparade har jag inte fått fram. De 3 kolkraftverk som stod stand-by för att kopplas in om behov skulle uppstå behövde aldrig användas. Octopus skall också implementera systemet vid sitt dotterbolag i Texas,USA.
En annan enkel och intressant lösning står Sunrun och PG&E i Kalifornien för. Där har man kontrakterat 7 500 abonnenter med batterianläggningar att dessa skall mata ut 30 MW tillsammans mellan kl. 19 -21 varje dag med början den 1 augusti t.o.m. oktober. Det betyder 4 kW under 2 timmar dvs 8 kWh. För detta betalar Sunrun 7500 USD (7 700SEK) i förskott. Det betyder att man säljer 368 kWh á ca 20SEK/kWh.
Resultatet av den frivilliga besparingen i elförbrukning tyder på att potentialen för att spara energi är stor i Sverige. Med betalning som ytterligare morot borde det vara möjligt att sänka effektuttaget betydligt under några få timmar. Att låta bli att ladda elbilen, stänga av en värmepump eller varmvattenberedare 2 timmar påverkar inte komforten särskilt mycket. För de som har batterianläggningar med möjlighet till ö-drift (nödström) så kan de koppla bort sin anläggning helt från nätet utan att påverkas. Ladda upp batteriet kan man sedan göra på låglasttid. (Det fordrar dock att nätbolagen har effekttariffer som inte motverkar detta, t.ex. Gbg Energi)
Det fina med alla dessa system är dock att det går att provköra systemen innan man tar dem i skarp drift. Med manuell bortkoppling är det knappast möjligt och inte utan stora kostnader i form av personal.
Hur är det med omvärldsbevakningen hos Svenska Kraftnät och Energiföretagen?
6 Kommentarer
Jag ser inte riktigt den stora skillnaden mellan detta och att vi har timpris på spotmarknaden. Om det riskerar att bli effektbrist inom ett elområde så att manuell förbrukningsfrånkoppling skulle kunna bli aktuell så skall ju rimligen spotpriset ha nått maxtaket som väl för närvarande är kring 50 kr/kWh. Då kan konsumenterna stänga av sin förbrukning eller bidra med lagrad energi från sina batterier. Har konsumenten inte timpris så är det ett val de gjort och det balansansvariga elhandelsbolaget får se till att lösa problemet vilket skulle kunna vara sådana tjänster som nämns. Dock är det en kostnad (för både skapandet av tjänsten och aktiveringen) som de balansansvariga skall ta för att de sålt in fastprisavtal (med en marginal för att hantera sådana här saker) till sina kunder men har svårt att hantera det. Det är ju inte en kostnad SvK och därmed alla elnätskunder skall ta.
När man tittar på Svenska Kraftnäts vindkraftstatistik så är de flesta vindstillestånden betydligt längre än ett par timmar. Med 1-2 timmars bortkoppling för en enskild konsument så behövs därför roterande bortkoppling, så att fler kunder berörs totalt sett. I december verkade det dessutom som om vi hade ett omfattande väderläge över Nordeuropa med låg vindkraftsproduktion under flera dagar. Det blir många som blir berörda en sån gång.
Nästa fråga är om man kan engagera även enskilda villakonsumenter, men eftersom även min ström mäts och rapporteras timme för timme så är det väl ingen omöjlighet med dagens teknik.
Med den storskaliga utbyggnad av vindkraften med Aurora, Kriegers Flak, Markbygden…., sammanlagt kanske 50-60 TWh vindkraft kommer det att behövas mycket bortkoppling, eftersom det jag sett av elstatistiken, så är vattenkraften redan i stort sett (90%) fullt utnyttjad för att moderera vindkraftens nyckfullhet.
Fortsatt utbyggnad av vindkraften kräver därför ytterligare balanskraft (eller lagring i form av vätgas, batterier…) export/import eller bortkoppling. Så det lär till och från bli bra svart ute i bygderna om det här får fortsätta ohejdat.
Stora utbredda högtryck över Nordeuropa lär skapa problem, då export/import inte fungerar som en lösning (om ”någon” inte kan fylla i med en massa fossileldning förstås). Även kraftig vind vid stora lågtryck måste kunna hanteras genom att dra ner på annan kraftproduktion.
Att sätta sin lit till kärnkraften som balanskraft är samtidigt tyvärr ingen lösning, den vill gå med jämn effekt (men behövs för den s.k svängmassan)
Vi måste hålla oss med en bättre överblick över hela kakan och alla faktorer som kan sätta käppar i hjulet för SvK.
LKAB (Lars Ydreskog) uppger på IVA-seminariet okt. 2021 att man vill bygga vätgaslager som räcker för en ca 14 dagar och att man med det skulle kunna medverka som balanskraft även för det övriga stamnätet. Det är i så fall en pusselbit på plats. Men andra föreläsare (Kjell Skogsberg) antydde fortfarande att fylla upp med elproduktion till 80-90 TWh som en utmaning.
Kärnkraft vore i och för sig idealet, men det antyddes på seminariet s.a.s. att det rådde visa ”politiska” svårigheter, men seminariet gavs ju också före riksdagsvalet 2022.
https://www.youtube.com/watch?v=-Q7Kpltf3Zg
Ett mycket intressant upplägg!
Som sägs, med tanke på de relativt många kunde som har direktverkande el för värme samt varmvattenberedare borde ett upplägg som detta kunna ge stora tillfälliga minskningar av effektbehovet.
Då alternativkostnaden för att ersätta den saknade effekten torde vara hög från leverantörens sida så bör det som i beskrivningen kunna ge bra utdelning ekonomiskt för de som deltar.
Tillräckligt många kunder skulle kanske rent av se det som en sport!
Sista meningen i inlägget bedöms helt befogad. Var är kreativiteten?
Detta var verkligen mycket intressant. Den som accepterar att tex få det kallt inomhus skall också få någonting betalt för det!
Intressant om bortkopplingsmetodik i UK. Vad säger SvK om att testa detta i Sverige?
Faktum är att precis detta kommer att behövas mer allmänt i ett system med stor andel förnybar kraft Aktiva konsumenter som får betalt för att konsumera mindre i perioder med lägre preduktion av vind och sol. Det som branschen och många talat om så länge men som inte realiserats i någon större utsträckning ännu – flexibilitet.