Det som krävs är att använda de lagar som finns och att tillföra resurser och marginaler till elsystemet. För att åstadkomma det behövs kompetens och ett modigt ledarskap, säger Maja Lundbäck som kommentar till det svenska elsystemets allt sämre prestanda.

”Säkert är att utan ett fysiskt välfungerande elsystem kommer det inte heller att finnas en effektiv elmarknad”, tillägger hon i denna andra artikel om boken Elsystemkrisen.

Maja Lundbäck har en central roll i Second Opinions nya bok Elsystemkrisen. Dels genom att hon bidrar med sina erfarenheter ur elsystemets själva kärna, bland annat på Svenska kraftnät, dels genom att hon i grund lärt känna de europeiska regelverk som ska se till att elsystemet klarar de allt större påfrestningar som det ställs inför.

Köp boken här.

”Att läsa in sig på EU:s regelverk var kanske inte världens roligaste uppgift, men att veta vilket ramverk som gäller är helt avgörande för att implementera förändringar. Samtidigt har jag reagerat på det ointresse jag mött om EU-lagstiftningen, ett ointresse som verkar finnas inom hela branschen”, säger hon.

I verkligheten ger regelverket svar på många av de frågor som återkommande dyker upp både inom branschen och politiken. Inte så att EU-reglerna ger full klarhet i allt, och arbete finns att göra för att förbättra dem. Men de är i stort genomtänkta och beskriver best practice, ett resultat av ett stort förarbete i länder med olika erfarenheter. Det är inte en framgångsväg att köra nationella solospel”, framhåller Maja Lundbäck.

Hennes slutsats är att det inte behövs fler lagar. Inte heller en ny elmarknadsdesign. Till exempel det utökade mandat för långsiktig planering av elsystemet, som Fortums Simon-Erik Ollus och Unipers Johan Svenningsson har efterlyst för nätägarnas del, finns redan på plats i dagens regelverk.

”Däremot behövs probleminsikt och beslutsförmåga hos aktörerna. Jag menar att politikerna på EU-nivå verkligen har levererat ett ramverk som borde ge stöd för att agera här och nu för en säkrare elförsörjning.”

Maja Lundbäck beskriver i boken en åtgärdsplan med nedanstående fem huvudkomponenter.

1. Definiera vilken typ av elförsörjning som Sverige ska ha.

Det är inte förrän vi har klart för oss vad vi behöver som vi kan bygga ett elsystem som uppnår samhällets förväntningar, säger Maja.

”Hur självförsörjande ska vårt land vara och på vilket sätt? Ska vi med stöd av en Lex Ukraina kunna isolera oss och köra ödrift med vårt land? Eller med Norden? Och om vi ska det, hur länge ska vi klara att göra det?”

En tydlig strategisk inriktning att jobba mot är vad processen behöver börja med. Målbilden behöver formuleras från en helhetsanalys. I dag kommer elförsörjningen knappt ens på tal.

Maja nämner att försvarspropositionen från 2020 bygger på att Sverige i olika avseenden ska klara sig med egna resurser i minst 90 dagar. Det kunde vara en lämplig första början att utgå ifrån i strategin.

”Får vi klarlagt vilken elförsörjning som förväntas av samhället, och under vilka förutsättningar, så har vi ett konkret mål att jobba mot. Med ett sådant mål, en ’punkt B’, kommer diskussionerna att i större utsträckning handla om hur vi i verkligheten ska ta oss från dagens situation till just punkten B. Vi skulle enklare kunna samordna en hel sektor att dra mot samma mål.”

”Däremot är det oerhört viktigt att politikerna inte börjar föreslå tekniska lösningar, framför allt när den övergripande styrningen av Sveriges elförsörjning saknas. Det skulle hålla oss kvar i dagens situation, där den politiska diskussionen egentligen aldrig gäller hur olika åtgärder kan bidra till en säker och effektiv drift av elsystemet”, säger Maja.

2. Acceptera och använda de regelverk som finns.

Att fortsätta att efterlysa regelverk och förtydligande av roller och ansvarsfrågor kommer enligt Maja inte att bidra till att vända dagens negativa trend.

”Det är redan tydligt utpekat vem som har ansvaret. Det handlar om att ta ansvaret. Och arbeta i den riktning som sattes i punkt 1.”

”Dagens regelverk är inte perfekta och kommer aldrig att bli det, men över tid kommer vi att få erfarenheter av regelverken, och vi kommer att upptäcka hur de kan finslipas ytterligare för att underlätta den fortsatta utbyggnaden av en säker elförsörjning”, säger Maja.

3. Agera i tid. Och agera på alla signaler om hur elsystemet presterar.

Det gäller att vara alert. Varje dag. Aldrig släppa fokus på att steg för steg göra elsystemet och elförsörjningen lite bättre. Till exempel så att…

– överföringskapaciteten i elsystemet stadigt ökar,

– reservkraften körs allt färre timmar per år,

– driftsgränserna hålls inom sina gränser,

– behovet av stödtjänster totalt sett minskar.

Det gäller också att konsekvent se till hela systemet när lösningar identifieras. Alla delar måste vara med, produktion, nät och förbrukning, och alla måste samordnas.

”Under de senaste fem åren har många lösningar och mycket kunskap utkristalliserats om vad som behövs, kunskap som nu måste omsättas i handling.”

”Tycker man det är svårt att prioritera eller identifiera vilka åtgärder som är de rätta, är det bra att fråga sig hur en implementerad åtgärd skulle hjälpa den operativa personalen att köra elsystemet. För en sak är säker, utan ett fysiskt väl fungerande elsystem kommer det inte att finnas en effektiv elmarknad”, säger Maja.

4. Utgå i dimensioneringen av elsystemet från det värsta scenariot.

”När vi har klart för oss hur elförsörjningen (vår security of supply) i enlighet med punkterna 1 och 3 ska kunna upprätthållas i det värsta scenariot, kan vi börja addera nya delar till systemet och utvärdera hur de bidrar till den operativa driften i alla drifttillstånd.”

På så sätt ska det gamla och det nya elsystemet kunna växa ihop till ett nytt, och den eftertraktade teknikutvecklingen ska kunna få en riktig utväxling.

”När det är gjort, kan optimering och finjustering av driften och elmarknaden göras, till exempel i fråga om spänningsreglering, mätning och användande av nödvärn eller effektivisering av marknaden. Alla dessa är verktyg för att uppnå ett kostnadseffektivt elsystem, men de är i sig själva inte grunden till hur en elförsörjning upprätthålls”, säger Maja.

5. Ett modigt ledarskap.

Kunskaper och blick för hur saker kan drivas framåt behöver prägla processen. Ett modigt ledarskap med förståelse för de ramar som ställs av fysikens lagar.

”Saknar man den faktiska kompetensen, behöver man antingen hundraprocentigt gå in för att skaffa den. Eller kliva åt sidan och låta de bättre lämpade lösa uppgiften. Det finns alltför många exempel på hur man år efter år skyller på att ämnet är komplext.”

”Att bygga elsystemet för 50 år sedan var fysikaliskt sett knappast mindre komplext än vad det är nu. De utmaningar man stod inför då lyckades man lösa. Samma problemlösningsvilja och handlingskraft måste gå att hitta också i dag”, säger Maja Lundbäck.

—

Maja Lundbäck arbetar i dag med titeln operational framework senior specialist på ENTSO-E, samarbetsorganisationen för europeiska systemoperatörerna.