Mölndal Energis vd efterlyser grundligare reformer

Besluten som ska leda till att nå klimatmålen måste utredas grundligare. Det menar Mölndals Energis vd, Christian Schwartz.
– Det handlar om långa ledtider med stora tekniska och ekonomiska följder som måste hanteras bredare och inte i enfrågeutspel, säger han.

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

Att vara den lilla aktören som ska implementera politikernas nationella och internationella mål inom klimatområdet är knivigt. Det vittnar Christian Schwartz, vd på kommunägda Mölndal Energi, om. 

Han tycker att klimatfrågan inte har samhällets fokus i verkliga politiska handlingar och det gör det besvärligt. Att IEA:s (International Energy Agency) uppskrivning av den globala uppvärmningen till 3,5 grader i stället för 2 grader har fått passera obemärkt förbi under hösten, tycker han är bevis på att fokus på klimatfrågan brister.
– Jag har varit i branschen sedan 1988 och det vi upplever nu har jag inte sett tidigare. Jag frågar mig vem som håller i helheten, för nu skjuts det i alla väderstreck. Varje skott är ambitiöst men de drar inte åt samma håll. Det ger väldigt motsägelsefulla signaler. Det blir svårt på flera sätt, det är svårt att veta vilka råd vi ska ge våra ägare och kunder och det är oklart hur vi själva ska agera, säger Christian Schwartz.

Som ett exempel på motstridigheten i den politiska styrningen pekar han på de olika signalerna för förnybar elproduktion. Kraftvärmen omfattas av elcertifikatsystemet, precis som vindkraft. Stora kommersiella aktörer som äger vindkraft slipper dock betala energiskatt när de använder den elen i sin uppvärmning. I praktiken innebär det att staten via undandragen energiskatt på vindkraftsel skapat ett system som subventionerar bort fjärrvärme och istället prioriterar ökad elanvändning via värmepumpar, menar Christian Schwartz.

– Svenska staten ger på det här sättet en snedvridande konkurrensfördel på värmemarknaden som styr mot ökad användning av värmepumpar och minskad fjärrvärmeanvändning. Genom denna speciella svenska skattebefrielse för vindkraftsel så minskar då också incitamenteten att bygga ut kraftvärmen. Men reglerna gör också att priset på elcertifikat pressas genom att det finns en stor lite dold extra subvention för svensk vindkraft. Än märkligare blir det eftersom elcertifikatsystemet numera är svensk-norskt och Sverige enskilt har regler som specifikt gynnar en förnybar teknologi i strid med den grundprincip om teknikneutralitet som elcertifikatsystemet vilar på, säger Christian Schwartz och fortsätter:

– Genom att stimulera vindkraften på detta sätt, motverkas alltså annan förnybar elproduktion som också bidrar till att nå klimatmålen. På det sättet blir det inte den mest kostnadseffektiva förnybara elproduktionen som byggs och det var ju faktiskt hela grundtanken med elcertifikatsystemet. Han tar den nordiska slutkundsmarknaden som ett annat exempel. Han frågar sig om de snabba utspel och uppdrag som nu kommer från svenskt håll verkligen matchar de initiativ som tas i Bryssel.
– Det omfattande europeiska arbetet som pågår med bland annat framework guidelines och gridcodes ger vad man kan bedöma stora förändringar för våra verksamheter om några få år. Att då samtidigt mycket forcerat ta fram speciella nya svenska lagar och regler i närtid blir då mycket av ett onödigt risktagande, eftersom det vi gör i Sverige nu och den närmaste framtiden mycket väl kan få göras om relativt snart för att leva upp till de nya gemensamma regelverk EU kommer att anta, säger han.

Grundproblemet till att det blir de här bitvis märkliga effekterna av olika reformer är att behovet av snabba beslut inte tar hänsyn till att energifrågorna handlar om komplexa frågor som många gånger inte kan lösas snabbt och enkelt, menar Christian Schwartz.
– Förr fick det ta sin tid med ordentliga konsekvensbeskrivningar och man utredde frågorna ordentligt. I dag verkar man vilja hitta snabba och enkla lösningar på komplicerade systemproblem. Man tror säkert att man kan göra något gott i varje enskild fråga. Men när man drar i ett snöre i ena ändan av systemet så analyserar man numera ofta inte frågorna bra nog för att verkligen förstå vad som händer på andra håll i systemet, säger han och tar beslutet att elkunderna i framtiden ska få en elfaktura i stället för två som exempel:

– Det är tillräckligt många personer som tycker det är jobbigt med två fakturor och bara vill ha en faktura för att det ska bli tryck i denna fråga. Då blir det lätt ett överordnat mål med en faktura och man ser inte alla de följdkomplikationer som kommer med detta och att lagar och regler bakåt i ledet kan bli hur svår som helst att få ordning på om det vill sig illa.

Christian Schwartz menar att den här typen av reformer kan slå undan benen för speciellt små och medelstora aktörer på elmarknaden.
– Marginalen för elhandel är väldigt liten, till exempel gick de flesta back 2010. Om man då samtidigt bygger in systemineffektivitet och ökade fasta kostnader så kan man göra det svårt för många elhandlare att överleva. De stora aktörerna kan slå ut de tillkommande fasta kostnaderna på sin stora kundbas men det kan inte små och medelstora aktörer göra. Genom regelförändringar, inte bara den nämnda, som gynnar stora aktörer så lär marknaden förändras. Risken blir att staten genom sitt agerande på sikt bidrar till minskad konkurrens och därmed möjligheter för de elhandlare som blir kvar att ta ut högre marginaler. Så åtgärder som på papperet ser bra ut för kunderna kan i förlängningen få negativa effekter till exempel i form av sämre konkurrens, säger han.

Att målen kan motverka varandra får han stöd för i Konjunkturinstitutets rapport Interaktion mellan de klimat- och energipolitiska målen. Så här skriver KI i sin presentation av rapporten: Högt ställda mål för förnybarhet och energieffektivisering innebär höjd ambitionsnivå i klimatpolitiken. Men med enbart ett utsläppsmål skulle en större utsläppsminskning kunna uppnås till samma kostnad. Den högre kostnaden som förnybarhets- och energieffektiviseringsmål ger upphov till kan bara motiveras om det även är andra syften än minskade utsläpp av växthusgaser som ska uppnås.

– Jag skulle vilja se en mer sammanhållen politik med mer respekt för att det här är svåra frågor som inte går att förklara under 30 sekunder i tv. Det handlar om långa ledtider med stora tekniska och ekonomiska följder som måste hanteras bredare och inte i enfrågeutspel, säger Christian Schwartz och avslutar:
– Tidigare var det lättare att kavla upp ärmarna och veta att man gjorde rätt. I dag är bilden av vad som är rätt mer diffus. Men vi på Mölndal Energi fortsätter att göra vad vi tror är rätt och så länge vi har en långsiktig kommunal ägare så har vi de ambitiösa mål som vi slagit fast att jobba mot. Vi har till exempel de senaste åren sänkt våra koldioxidutsläpp med över 180 000 ton per år.

Daniel Löfstedt
Av Daniel Löfstedt
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet