Lennart Söders argumentation håller inte

Lennart Söders argumentation håller inte

Lennart Söders argument håller inte. Snarare är det så att hans två inlägg visar hur ytliga den studie och de simuleringar han gjort faktiskt är.

Om vi i Sverige skall kunna öka investeringsviljan hos vår industri måste vi med uppfyllande av gällande krav bl.a. avseende leveranssäkerhet, elkvalitét (spänningsgodhet), ur ett helhetsperspektiv avseende elsystemets olika delar (generering, transmission och distribution), kunna leverera i det närmaste koldioxidfri elkraft till lägsta möjliga kostnad för alla elkonsumenter. 

För att få en hållbar och säker framtida elkraftsproduktion måste vi även prioritera möjligheten att ta tillvara och använda vattenkraften då den verkligen behövs och inte öka vattenspillet genom ökad integrering av vindkraft i elkraftssystemet. I annat fall blir reglerfunktionen sämre samtidigt som svängningarna i elproduktionen blir större, vilket i sin tur innebär problem då behovet av vattenkraftens regler- och balanskraft ökar.

Söders och KTH:s simuleringsstudie beskriver vattenkraftens förmåga att balansera olika mängder vindkraft placerad enbart i norra Sverige. Genom olika förenklingar och antaganden leder simuleringarna fram till att befintlig vattenkraft skulle kunna anpassas till att balansera 30 TWh vindkraft.

Söder menar också att vindkraftsutbyggnaden kan utgöra en reserv för det svenska kraftsystemet: ”Ju mer vindkraft man har, ju mer reserver finns det”, skriver han. Ja, det stämmer, under förutsättning att det blåser tillräckligt, men det innebär samtidigt att man riskerar att tvingas spilla vatten förbi vattenkraftverken och därmed ersätta vattenkraft med vindkraft, vilket är ett gigantiskt slöseri.

Som framgick av Söders fördjupade inlägg är slutsatsen att man inte får något vattenspill om man har upp till 30 TWh vindkraft i det svenska elsystemet. Men detta är inte i överensstämmelse med Energibranschen, som redan nu har bedömt att vattenkraftens årliga produktionsbortfall pga. av vattenspill kan uppgå till 6 TWh, alltså lika mycket som vindkraften producerade i Sverige år 2011.

Det skall också uppmärksammas, att Söder och hans forskare inte ens brydde sig om att som beslutsstöd göra riskinventeringar och en tillförlitlighetsanalys, liksom de inte heller beaktade några kostnader innan de drog sina slutsatser. Söder raljerar också över att man byggt in ytterligare vindkraft i ett system vars reglerkapacitet redan är utnyttjad. Detta innebär att man tvingats ”sälja bort” produktion till förmån för upp- och nedreglering och att obalanserna därmed ökat. Ett tidigare balanserat system har därför, för varje vindkraftverk man byggt in i systemet, gått mot ökad obalans. Det är priset för Söders slutsatser.

Detta kan i slutänden få katastrofala ekonomiska följder för oss skattebetalare och elkonsumenter. Blir vindkraftens integrering för stor kan det inte uteslutas att det även blir nödvändigt med energilagring vid vindkraftsparker för att kunna skapa tillförlitlighet och för att säkerställa elkvaliteten i elnäten samt att vattenkraften ändå måste byggas ut.

Det kan inte heller uteslutas att det åtminstone i södra landsdelen behöver investeras i ytterligare snabbreglerbar kol- och/eller gaskraft.

När det gäller Lennart Söders spanska exempel vill vi peka på följande: Enligt elproduktionsuppgifter från Svensk Energi för 2011 svarade:

– vattenkraften för 45 %,
– kärnkraften för 40 %,
– kraftvärme/kondenskraften för 11 %,
– vindkraften för 4 %.

Enligt OECD/IEA:s uppgifter för Spanien 2011 svarade:
– kraftvärme/kondenskraften för 51 % (främst kol, gas och olja),
– kärnkraften för 20 %,
– geotermisk-, vind-, och solkraft (2,9 %) för 18 %
– vattenkraften för 11 %

Att Spanien klarat/klarar att balansera en större andel vindkraft än vi gör i Sverige sett över ett helt år beror bl.a. på att Spanien har tillgång till en betydligt större andel snabbreglerbar kondenskraft. Dessutom är förutsättningarna i Spanien betydligt bättre för att få säkra väderleksprognoser över hela året än i Sverige. Finanspolitiska utmaningar har gjort att den nya spanska regeringen agerat för att temporärt sätta stopp för tilldelningen av ”feed-in tariff” (FIT)-kontrakt från januari 2013. Detta väntas ha omedelbara effekter på cirka 4500 MW vindkraftsprojekt och 550 MW solcellsprojekt samt ett antal andra projekt.

Vi uppmanar härmed också Sveriges regering att omedelbart sätta stopp för den oplanerade och kapitalförstörande storskaliga vindkraftsutbyggnaden.

Slutligen besvarade inte Söder vår fråga. Vilka är de viktigaste åtgärder/insatser som erfordras för att kunna öka vindkraftens integrering i vårt elkraftssystem från 10 TWh till 30 TWh oavsett årstid och opåverkad elkvalitét, sårbarhet, tillgänglighet och leveranssäkerhet i hela landet?

Claes-Erik Simonsbacka
Elektromekanisk ingenjör
Fd Teknisk managementrådgivare

Jonny Fagerström
Föreningen Svenskt Landskapsskydd

Av Jonny Fagerström
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar
– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Prenumerera på artiklar


Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet