Hellre effektreserv än kapacitetsmarknad

Hellre effektreserv än kapacitetsmarknad

Många länder ersätter elproducenter för att ställa kapacitet till förfogande för elmarknaden. På USA:s kapacitetsmarknader får alla anläggningar stöd, i Sverige är stödet begränsat till en strategisk reserv. Det svenska systemet är att föredra på marknader som domineras av vattenkraft och förnybar el, skriver Pär Holmberg och Thomas Tangerås på Institutet för Näringslivsforskning.

Många länder har infört kapacitetsmekanismer på elmarknaden. Dessa innebär att producenter får ekonomiskt stöd för att ställa viss kapacitet till förfogande för en given period. Ersättning utgår även om kapaciteten inte tas i anspråk. Syftet med sådana kapacitetsbetalningar är att säkerställa tillräcklig kapacitet för att upprätthålla tillförlitligheten i elförsörjningen. I en ny uppsats  ”Strategic Reserves versus Market-wide Capacity Mechanisms” jämför vi de två vanligaste typerna av stödsystem. Kapacitetsmarknader används i USA, Storbritannien och Frankrike, där varje enhet på marknaden får ett stöd som är proportionellt mot anläggningens tillförlitliga kapacitet. För strategiska effektreserver är det endast anläggningar i reserven som får ett stöd, vilket är fallet i Sverige, Tyskland, Finland och Belgien.

Pär Holmberg

Bild: Svensk effektreserv, inne i Karlshamnsverket. Foto: Uniper.

En grundläggande förutsättning för en välfungerande kapacitetsmekanism är att kapaciteten är tillgänglig när den behövs. Därför måste man noggrant uppskatta tillförlitlig kapacitet för varje upphandlad anläggning. Dessa beräkningar är enkla för kärnkraft och annan termisk elproduktion, men är betydligt svårare för sol- och vindkraft, och kan även vara ett problem för vattenkraft. Tillgängligheten är dessutom något som ägarna själva kan påverka, exempelvis genom åtgärder för att anläggningen även ska fungera vid extremt väder. Att mäta och ge ekonomiska incitament för att upprätthålla tillförlitlig kapacitet är särskilt utmanande för kapacitetsmarknader.

Thomas Tangerås

Ett grundläggande problem med kapacitetsmarknader är att utbudet av kapacitet är begränsat och att den som ålagts att upphandla kapaciteten ska köpa upp nästan hela detta utbud. I stort sett alla kapacitetsmarknader i USA brottas därför med bristfällig konkurrens som nästan oundvikligen leder till höga kapacitetsbetalningar.

Fördelen med en strategisk effektreserv är att endast en mindre mängd kapacitet behöver upphandlas, vilket förbättrar konkurrensen i upphandlingen. Även här måste man beräkna tillförlitlig kapacitet för de anläggningar som ingår i reserven. Men problemet är mindre, eftersom endast en liten del av alla anläggningar får kapacitetsbetalningar, och dessa kommer oftast att vara olje- och gaskraftverk vars tillförlitliga kapacitet är enkel att beräkna.

En fördel med kapacitetsmarknader är att producenternas risk minskar när alla anläggningar får ett fast stöd. Sammantaget menar vi dock att fördelarna med en strategisk effektreserv överväger, särskilt på en marknad som domineras av vattenkraft och förnybar elproduktion.

***

Läs uppsatsen Strategic Reserves versus Market-wide Capacity Mechanisms.

 

Av Pär Holmberg och Thomas Tangerås
Docenter i nationalekonomi och verksamma vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN)
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet