Moderaterna avfärdar Socialdemokraternas förslag om en energikommission, därför att kärnkraften är helt central för Moderaterna när de skissar på hur framtidens elförsörjning ska se ut.
– Ytterst handlar det om kärnkraften och vad som ska hända med den. I den här frågan har de ett avvecklingsbeslut och om de inte är öppna för att ersätta befintlig med ny så blir det svårt att samtala, säger Moderaternas energipolitiske talesperson Lars Hjälmered, som tycker att Alliansen överenskommelse är den som ska värnas.

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

Lars Hjälmered är Moderaternas nya energipolitiske talesperson. Han har suttit i riksdagen sedan 2006, först i utbildningsutskottet, därefter i miljö- och jordbruksutskottet och sedan ett knappt år tillbaka är han gruppledare för Moderaterna i näringsutskottet. 

Han är i botten civilingenjör och när Second Opinion Energi ber honom peka ut energipolitikens främsta knäckfråga de närmaste åren är hans svar: kärnkraften.
– Den största konflikten ligger i synen på kärnkraften – mellan oss som vill behålla och utveckla den och dem som vill avveckla den, säger han. Och det här är centralt för Moderaterna som bygger sin framtidsbild av Sveriges elförsörjning på att kärnkraften fortsätter spela en central roll – på kort och lång sikt.

En annan av knäckfrågorna på kort sikt är att värna vattenkraften, menar han. Han ser med oro på resultatet av Vattenverksamhetsutredningens delbetänkande och är tydlig med att han tycker att när den lokala miljönyttan ska vägas mot vattenkraftens produktionsförmåga ska det senare väga tyngre.
– Det tycker jag absolut, men sedan måste det också vägas mot den lokala miljön där man också gör väldigt mycket redan i dag. Att nypröva alla tillstånd för vattenkraften låter som en märklig tanke i min sinnevärld.

Som en tredje knäckfråga för energipolitiken på kort sikt lyfter han fram hur vi ser på vår skog. Han vill ha ett fortsatt nyttjande av skogens resurser på den nivå som sker i dag och inte låta implementeringen av Nagoya-målen om biologisk mångfald hindra detta mer än nödvändigt. Förutom industriprodukter ger skogen också viktiga energiresurser, menar Lars Hjälmered.

På längre sikt ser han den stora utmaningen för svensk elförsörjning att lösa bortfallet av kärnkraften och vindkraften som börjar falla för åldersstrecket i mitten av 2020-talet. Men att ta sig an framtidens energiutmaningar genom att politiskt tillsätta en energikommission, som Ingemar Nilsson (S) berättat om här på Second Opinion Energi, är inget som han ser som en reell väg framåt.

– Jag ser Socialdemokraternas vilja att få till en energikommission som ett ”statement” för att de inte själva kan ge något besked om vad de vill. Jag tror att om vi skulle sätta oss i samtal med Socialdemokraterna skulle vi kunna konstatera att vi har en stor samsyn kring vindkraften, kring vattenkraften, kring energieffektiviseringar och kring hur den nordiska elmarknaden ska utformas. Men ytterst handlar det om kärnkraften och vad som ska hända med den. I den här frågan har de ett avvecklingsbeslut och om de inte är öppna för att ersätta befintlig med ny så blir det svårt att samtala. Vi anser att kärnkraften är nödvändig för att klara baskraften och lägga en grund för industrin och andra företag att kunna bedriva sin verksamhet kostnadseffektivt.

Kärnkraften ska tillsammans med vattenkraften och ny förnybar produktion utgöra tre ben som den svenska elförsörjningen ska vila på. Att industrin är för en energikommission ser han som högst naturligt, men även bakom deras önskan är kärnkraften helt central, menar han.
– Det är helt rimligt att industrin ser på frågan på det här viset och vill se en kommission, för en bredare överenskommelse än Alliansens har förutsättningar att ge mer långsiktighet. Men de här aktörerna som vill se en energikommission är samtidigt för förnyelse av kärnkraften och menar att kärnkraften är en pusselbit i den framtida svenska produktionsmixen; SKGS gör det, Svenskt Näringsliv gör det, Metall gör det. För oss är det viktigt att värna den överenskommelse som vi har i Alliansen. Den är historisk och bygger på att vi är överens om de tre benen att värna vattenkraften, att befintlig kärnkraft kan ersättas och att ny förnybar kraft ska byggas ut, säger Lars Hjälmered.

Kan du tänka dig att er överenskommelse utvidgas och kanske också skulle kunna inkludera fler partier?
– Det får framtiden utvisa.

Att behålla kärnkraften är också ett viktigt svar på hur Moderaterna vill undvika att den nordiska elmarknaden ska utvecklas mot kapacitetsmarknadslösningar. Han menar att kärnkraften behövs för att säkra produktionen och att vi tack vare det kan fortsätta med marknadsbaserade stödsystem för till exempel vind- och solkraft.
– Vi försöker vara tydliga med vår långsiktighet där vi värnar vattenkraften och kärnkraften och att vi håller fast vid marknadsbaserade elcertifikatsystem. I Tyskland subventionerar de förnybar kraft och samtidigt också kapaciteten, det blir en kostsam utveckling för alla, det blir bara dyrt.

Att gå samma väg som Tyskland gjort och ersätta kränkraften med ny produktion är därför inte en väg framåt för Moderaterna.
– Tyskland kan beskrivas både som ett avskräckande exempel och en framgångssaga, beroende på vem du frågar. De har byggt ut sin förnybara kraft snabbt, men de har också kapacitetsproblem och faktum är att på grund av det här har de börjat använda mer kolkraft och deras koldioxidutsläpp ökar, så det är inget att sträva efter, säger Lars Hjälmered.