Lång tillståndsprocess försvårar investering

Lång tillståndsprocess försvårar investering

Det tog åtta år för Härjeåns Kraft att få tillstånd att bygga om sitt vattenkraftverk. Sedan dess har de affärsmässiga förutsättningarna ändrats helt och nu måste företaget omvärdera situationen.
– Det går inte att få svarta siffror med de låga elpriser som är nu, säger Sten-Olov Salomonsson, vd för Härjeåns Kraft.

Tännfallets kraftverk ligger i Tännån som är ett bilflöde till Ljusnan i Härjedalen. Kraftstationen byggdes 1942 och är i stort behov av renovering. 2006 lämnade ägaren Härjeåns Kraft in en ansökan om att genomföra en totalrenovering av stationen, berättar företages vd Sten-Olov Salomonsson.

Generator och turbin ska bytas ut, ny stationsbyggnad ska byggas och förändringar på både tillopp och intagsdammen ska göras. Dessutom ska det anläggas ett omlöp förbi dammen. Förändringarna kommer att ge ett stort tillskott i elproduktion, från dagens 4,5 GWh till 9 GWh med samma mängd vatten, enligt Sten-Olov Salomonsson.

Men det har tagit lång tid för Härjeåns att få tillstånd. Länsstyrelsen har bland annat menat att förändringarna är så stora att det borde krävas ett helt nytt tillstånd för verksamheten och att förutsättningarna för flera arter av lavar skulle försämras i och med ombyggnationen och minskad vattenmängd. Härjeåns menar att eftersom det i dag finns flera arter av lavar och att vattenmängden inte kommer att minska så är oron för detta inte befogad.

Men trots vissa invändningar så meddelade Mark och miljödomstolen i januari 2014 att det är grönt ljus för att bygga om Tännfallets kraftverk.

Men sedan dess har Härjeåns tvekat inför projektet. Anledningen är helt enkelt att de ekonomiska förutsättningarna har förändrats radikalt. Investeringen på 70 miljoner kronor behöver göras baserat på helt andra intäkter.
– När vi gjorde kalkylerna för projektet 2007 var det ett helt annat läge än i dag. Med elpriserna då på 60-70 öre per kWh hade det varit svarta siffror redan efter två år, säger Sten-Olov Salomonsson.

Sedan dess har elpriset sjunkit drastiskt till nivåer under hälften av priset var 2007. Men det är inte bara elpriset som har sjunkit.
– Fastighetsskatten för vattenkraft har också stigit och påverkat de ekonomiska förutsättningarna, säger Sten-Olov Salomonsson.

Mellan 2007 och 2010 beslutades att tillfälligt höja fastighetsskatten på vattenkraft från 1,7 procent till 2,2 procent. 2011 gjordes den tillfälliga höjningen permanent och dessutom höjdes skattesatsen till 2,8 procent. Kostnaden för fastighetsskatten är i dag i genomsnitt 9 öre/kWh för den svenska vattenkraftsproduktionen, enligt beräkningar genomförda av Statkraft.

Men det är framför allt det låga elpriset som har förändrat Härjeåns bedömning av projektet.
– Det går inte att få svarta siffror med de låga priser som är nu. Vi får ta ett omtag och hitta billigare lösningar och billigare metoder och därefter se hur den ekonomiska kalkylen ser ut och vad vi kan göra då. Vi har en station som rasar närsomhelst, den har haft mycket underhåll de sista åren och mycket haveri och stopp.

Hade läget varit annorlunda om ni hade fått tillstånd snabbare?
– Ja absolut. Då hade vi kunnat gå plus i dag. Det tar alldeles för lång tid med tillståndsprocesserna. Det är handläggningstider hos Länsstyrelsen som måste gå snabbare. Jag hoppas att kommissionen tittar på det här, det måste till en mer gemensam syn från alla länsstyrelser för det är olika handläggningstid beroende på vilken länsstyrelse det är.

Sten-Olov Salomonsson har varit verksam i energibranschen i 40 år och tycker att dagens situation på elmarknaden är besynnerlig.
– Det som är mest irriterande i hela situationen är att energibranschen ska behöva få bidrag. Det är något som är fel när vi har så låga priser, utan elcertifikat skulle aldrig den här renoveringen vara möjlig att genomföra.

Av Daniel Löfstedt
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet