Kritik mot sakuppgifter i Ny Teknik

Kritik mot sakuppgifter i Ny Teknik

(Uppdaterad 13-04-19) Tidningen Ny teknik skriver i en artikel att dagens vattenkraftverk skulle kunna bli 12 procent effektivare. Det är fel, menar Niklas Dahlbäck, adjungerad professor i vattenkraft.

Ny Teknik har kontrollerat de uppgifter som de fått från företaget bakom generatorn och korrigerat sin artikel.

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

(Uppdaterad 13-04-19) Ny Teknik skrev i förra veckan om hur ett företags nya generator skulle innebära kraftfull förbättring av effektiviteten i vattenkraft. Ny Teknik skriver: 

Generatorns fördelar finns både i storleken, vikten och verkningsgraden. Enligt GE kommer bland annat dagens vattenkraftverk kunna bli tolv procent mer effektiva. I en intervju med Ny Teknik hävdar en talesperson på bolaget att vattenkraften därmed skulle producera tolv procent mer elektricitet. För svensk vattenkraft skulle det innebära en ökning som är lika stor som en femtedel av all kärnkraft som produceras i Sverige.

Innehållet i artikeln har fått Niklas Dahlbäck, ansvarig för Vattenfalls FoU-portfölj för vattenkraft och adjungerad professor i vattenkraft vid Uppsala Universitet, att reagera.
– Om man uttrycker att vattenkraften skulle kunna bli 12 procent effektivare på det här sättet har man fått något om bakfoten. Det är bra med utveckling och förbättring av vattenkraften, men när det blir så här fel måste vi stämma i bäcken vad det gäller korrekta siffror, säger Niklas Dahlbäck och förklarar varför:

– Totalverkningsraden från naturenergi till elektrisk energi är 90-95 procent i de större vattenkraftverken. Av den återstående delen upp till 100 procent sker merparten av förlusterna i vattenvägar och kring turbinen. Själva elgeneratorn i vattenkraftverket bidrar med 1-2 procent av förlusten beroende på driftläge. Om en generator blir 12 procent bättre minskar alltså förlusterna i ett vattenkraftverk med 0,1-0,2 procent. Detta är tyvärr långt från de siffror och jämförelse med kärnkraftsproduktion som görs i artikeln. Hur gärna vi än vill få ut mer energi ur våra kraftverk måste vi konstatera att vi är mycket nära fysikaliskt teoretiska gränser, säger han och fortsätter:

– Något skulle man kunna tjäna på den här utvecklingen som Ny Teknik berättar om, men det är också en fråga om vad det får kosta, det får inte bli för dyrt. Man bör också ha klart för sig att den här utvecklingen inte ligger runt hörnet och att det tar tid att genomföra eventuella förändringar i befintliga kraftstationer eftersom vi endast gör större förnyelser med 30-40 års intervall beroende på de långa driftavbrott som då sker. Men eftersom vi tror att vattenkraften fortsatt kommer att vara en viktig del av vårt framtida elsystem välkomnar vi som sagt alla förbättringsmöjligheter, säger Niklas Dahlbäck.

Susanna Baltscheffsky är redaktionschef och ansvarig utgivare för Ny Teknik och berättar i ett mejlsvar till Second Opinon Energi om hur nyheten uppstått, hur redaktionen arbetat med stoffet och att man nu har kontrollerat uppgifterna:

Nyheten om GE:s nya generator fick vi från ett pressmeddelande från GE Power Conversion. Ny Tekniks reporter ringde en av kontaktpersonerna på företaget och frågade specifikt om innebörden av en mening i pressmeddelandet. Enligt formuleringen kan GE:s nya generator vara särskilt lämpliga för äldre vattenkraftverk och ”allow efficiency improvements of up to 12 percent at part load”. Ny Tekniks reporter ställde frågan om det innebär att svenska vattenkraftverk som i dag använder den bästa sortens generatorer skulle kunna producera ytterligare 12 procent elektricitet. Personen på GE svarade att så är fallet, och vi ifrågasatte inte hans svar. Det verkade rimligt eftersom generatorn innehåller tunna supraledande trådar som gör det möjligt att linda spolen många fler varv än om vanlig koppartråd hade använts.

Susanna Baltscheffsky fortsätter: I måndags uppmärksammade Second Opinion oss på att uppgiften kan vara fel. Efter att vi nu har pratat med GE, står det klart att intervjusvaret från GE i första hand rörde förbättringar av verkningsgraden vid dellast i en vattenkraftturbin. Under ett vidare resonemang med personer på GE uppstod en missuppfattning som troligtvis har sin grund i språkförbistringar.GE vill i dag inte längre uttala sig för Ny Teknik om vilken påverkan tekniken kan ha på elgenerering i stort. Ny teknik beklagar att artikeln på så sätt blev ofullständig.

Ny Teknik har nu uppdaterat artikeln och generellt om tidningens sätt att arbeta skriver hon:  
För Ny Teknik är det viktigt att fakta blir rätt. Vi skriver om svåra, tekniska sakfrågor och har kvalificerade läsare. Men vi är inte och kommer inte att bli experter inom varje tekniskt ämnesområde, och det är inte heller vår uppgift som journalister. Att den reporter som skrev artikeln har läst tre år på en civilingenjörsutbildning hjälper långt när han bedömer vad som är rimligt och troligt, men är ingen garant för att allt blir rätt. 

 

1 Kommentar
Av Daniel Löfstedt
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Obligatoriska fält är markerade med *

1 Kommentar

  • Gunnar Ålfors
    16 april, 2013: 5:46 e m

    Vattenkraften redan oerhört effektiv. Verkar trots det alltid finnas en del som tror att det skall gå att göra någon fantastisk förbättring. Märkligt eller önsketänkande. Kanske samma bakgrundsidér som hos dem som tror att ny vågkraft, vindkraft, solkraft skall lösa alla energiproblem? Ideologisk härdsmälta eller?

    Svara

    Prenumerera på artiklar


    Boken om Sveriges gasberoende

    Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

    Boken om Sveriges elsystem

    Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

    Senaste artiklarna

    Skriv på Second Opinion

    Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
    Skicka in din text
    Vara-amnen

    Ur arkivet