”Kraftsystemet använder inte vindkraftens fulla potential”

”Kraftsystemet använder inte vindkraftens fulla potential”

Svenska kraftnäts chefsstrateg Niclas Damsgaard kommenterar vindkraftens möjligheter att bidra till att stabilisera kraftsystemet.

I en intervju på Second Opinion lyfter Mattias Wondollek fram möjligheten för flexibel vindkraft att leverera viktiga stödtjänster för att bidra till att stabilisera kraftsystemet. Vi på Svenska kraftnät är eniga om att kraftsystemet inte använder vindkraftens fulla potential. Det gäller dock inte bara vindkraften, utan flera andra teknologier kommer att spela en viktig roll för att leverera stödtjänster till det framtida kraftsystemet.

Foto: Svensk Vindenergi.

Mattias lyfter fram ett antal problem kopplat till tekniska krav, incitamentsstrukturer och bristande informationskanaler. Det är en viktig diskussion som måste föras och där tror jag vi alla har en hemläxa att göra.

För det första gäller det för samtliga aktörer som vill leverera stödtjänster att de måste uppfylla vissa tekniska krav. Dessa krav utgår från kraftsystemets tekniska behov, och inte från vad olika kraftslag kan leverera. Det finns också EU-lagstiftning som reglerar kraven. Samtidigt kan det naturligtvis finnas möjligheter att förändra vissa mindre detaljer i kravbilden för att kraven ska vara mer förenliga med olika teknologiers förmåga. Det bygger förstås på att tekniska kraven fortsatt möter kraftsystemets tekniska behov.

Vidare finns det en historik som kan återspeglas i detaljer i kravställningen, men också vilken mix av olika reservprodukter som används. Det innebär att det behövs en del anpassningar för att inkludera nya teknologier som leverantörer av stödtjänster. För närvarande bedriver Svenska kraftnät exempelvis en pilot för ökad leverans av stödtjänster från energilager och vi har även tagit fram ett informationsblad för att tydliggöra förutsättningarna för leverans av stödtjänster från energilager.

För frekvenshållningsreserven (FCR) gäller i dagsläget att bud avseende FCR ska vara kostnadsbaserade samt ge ett visst utrymme för vinst- och riskpålägg. Metoder för att beräkna kostnader som ligger till grund för uppskattningen av budpriser finns endast för vattenkraften. Det innebär att det saknas tydliga regler för andra kraftslag än vattenkraft. Det är dock inte något som nödvändigtvis behöver missgynna andra kraftslag, men vi förstår att det ibland ändå kan upplevas som en barriär utifrån ett önskemål om tydlighet.

På nordisk nivå införs också en ny mycket snabb reservprodukt (Fast Frequency Reserve – FFR). I artikeln framförs att de tekniska kraven inte är anpassade för vindkraft. I utvecklingen av kravbilden för FFR har vi strävat efter att så många teknologier, däribland vindkraft, som möjligt ska kunna leverera tjänsten, samtidigt som kraven måste utgå från kraftsystemets behov. Därför finns också tre aktiveringsalternativ och två uthållighetsalternativ. Vi har inte fått någon specifik återkoppling på vad i de tekniska kraven som inte ska vara möjliga att möta för vindkraften. Tvärtom har vi fått indikationer från vindkrafttillverkare att kraven ska kunna mötas.

Vi är självklart medvetna om att den initiala marknadslösningen för FFR för 2020 inte är optimal för vindkraften. Ursprungligen informerade vi om att avrop skulle ske på veckobasis, men senare har det beslutats att avrop ska ske två gånger per vecka. Vi är väl medvetna om att vindkraften, och många andra, önskar avrop dagen före leverans(D-1). Det är också Svenska kraftnäts önskemål och målet är att för 2021 införa IT-system med stöd för hantering av FFR-bud och att budgivning och avrop därmed ska kunna ske D-1.

Slutligen, vindkraften deltar redan på reglerkraftmarknaden även om vi gärna skulle se ett ökat deltagande. Särskilt ser vi ett ökat behov av nedregleringsresurser, där vindkraften kan spela en viktig roll. Som framgår av artikeln finns ett samarbete mellan Svenska kraftnät och Svensk Vindenergi på detta område och vi strävar efter att på olika sätt få upp intresset från vindkraftaktörer att delta på denna marknad.

På Svenska kraftnät arbetar vi aktivt med att få in nya typer av leverantörer av stödtjänster för att säkerställa kraftsystemets totala flexibilitet. Olika teknologier kan då komplettera varandra. Vindkraften är en sådan teknologi, vid sidan av exempelvis energilager, en aktiv förbrukningssida och naturligtvis de traditionella leverantörerna som kommer att spela en fortsatt viktig roll.

1 Kommentar
Niclas Damsgaard
Av Niclas Damsgaard
Chefsstrateg, Svenska kraftnät
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Nils-Åke Sandberg skriver:

    Att vindkraftsägarna skulle förlora 5 % i betalning för reaktiv effekt, har de inte haft en aning om. Den enögde Bofinken Knut, hade kunnat förutse att det skulle bli lönsamt att vara med och frekvens och/eller spänningsreglera. Nu är det som det är på Gotland, där funktionen inte är inkopplad och vindkraften är passiv.

    På lågspänningen utjämnas snedbelastning av faserna via nolledaren.
    När vi bytte glödljus mot LED dito, sänktes också totala verkningsgraden då glödljus inte orsakar någon fasförskjutning. De 3 Twh per år vi ansetts spara hittills är inte fy skam.
    Det finns större besparingar att göra för att höja verkningsgraden på totalen. Ett är att korta ner järnkärnorna i transformatorer, de ger järnförluster och jag har sett en sån krafttransformator, men annars kan man se det i form av ringkärne- transformatorer som finns i rätt många apparater idag.
    Varvtalsstyrning spar ca 20 % på att magnetenergin tas tillvara och återanvänds och lägre varvtal spar ännu mer. (Krävs energi att driva ett magnetfält fram och tillbaka) Industrin har reducerat energiförbrukningen avsevärt på detta sätt, utan att orsaka fasförskjutning, som ibland får korrigeras med kondensatorpaket på vissa maskiner. Nästa stora steg lär bli när lysrören byts ut mot LED.

    Som sagt det går åt mer än ett kärnkraftverk bara för att upprätthålla nätet, utan en enda förbrukare inkopplad. El-förbrukningen i Sverige har inte ökat de senaste 20 åren och det finns mycket producerad energi att ta tillvara än idag.

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet