Svenska kraftnät har ansvar för Sveriges elberedskap. En stor del av beredskapsåtgärderna initieras av de olika el-aktörerna själva, berättar Ann-Sofie Fahlgren på Svenska kraftnät. Energiföretag får ersättningar för att genomföra beredskapsåtgärder och anslagen beräknas öka kraftigt.

Att det globala säkerhetspolitiska läget har försämrats sedan Ryssland invaderade Ukraina har knappast undgått någon. Den senaste tiden har också flera misstänkta sabotage utförts mot strategiska elkablar i Östersjön som Second Opinion rapporterat om här.

Bild: Ann-Sofie Fahlgren är ansvarig för elberedskap på Svenska kraftnät. Foto: Johan Alp.

Förra året beslutade regeringen om en ny beredskaps- och säkerhetsstrategi om höjd krisberedskap och motståndskraft. Svenska kraftnät har sedan 1992 har ett uppdrag som elberedskapsmyndighet. Fram till 2017 var det fredstida kriser, exempelvis väderhändelser, som var dimensionerande för verksamheten i uppdraget.

I och med att totalförsvarsplaneringen återupptogs 2017, kom elberedskapsuppdraget att jobba för att dimensionera för att stärka elförsörjningens förmåga att hantera krigshandlingar.

– Uppdraget som elberedskapsmyndighet innebär att Svenska kraftnät kan besluta och beordra om vilka beredskapsåtgärder olika el-aktörer ska vidta för att öka beredskapsförmågan och därmed kunna förhindra eller mildra störningar som kan innebära svåra påfrestningar på samhället, säger Ann-Sofie Fahlgren, chef för Svenska kraftnäts elberedskapsarbete.

El-aktörerna täcker ”vanliga” investeringar med sina intäkter, men för beredskapsåtgärder som beordras av Svenska kraftnät enligt elberedskapslagen utbetalas en kostnadsersättning, berättar Ann-Sofie Fahlgren

– Det får inte uppstå en konkurrensfördel, men det ska vara kostnadsneutralt för el-aktörerna eftersom det handlar om en tjänst för samhället enligt elberedskapslagen.

Pengarna hämtas från elberedskapsavgiften, som alla elnätsanslutna betalar via elräkningen. Avgiften slussas sedan vidare till Elsäkerhetsverket och går därefter in i statsbudgeten. Svenska kraftnät får sedan ett anslag via budgetpropositionen och regeringsbeslut.

Historiskt har beredskapsanslaget till Svenska kraftnät legat på cirka 255 miljoner om året, men förra året höjde regeringen elberedskapsavgiften med 130 procent. Sedan 2024 uppgår den till 90 kronor per uttagspunkt för lågspänning och 4 897 kronor per uttagspunkt för högspänning.

– Vi ser framför oss att anslagsnivån kommer att ligga på runt 700 miljoner kronor om året. Det ger oss ett större utrymme för att vidta nödvändiga åtgärder, konstaterar Ann-Sofie Fahlgren.

Våren 2024 dimensionerades förmågan att hantera krigshandlingar ytterligare efter erfarenheter från Rysslands attacker mot det ukrainska elsystemet, till att dimensioneringen tar sikte på tre månaders uthållighet vintertid.

– Rysslands strategi var att angripa Ukraina under vintern eftersom det orsakade större påfrestningar för samhällets förmåga att producera värme för till exempel bostadshus. Så vi har studerat den typen av angrepp.

En stor del av beredskapsåtgärderna initieras av de olika el-aktörerna själva när de anmäler en förändring i en anläggning eller en struktur till Svenska kraftnät, berättar Ann-Sofie Fahlgren.

– I och med att vi tar del av vilken typ av förändring som ska göras kan vi också titta på om något behöver förstärkas i beredskapssyfte.

– Men det finns ingen exakt gräns eller standard här. Det är beslut vi fattar från fall till fall. Det kan också ske via en dialog med elföretagen som lyfter fram vilka beredskapsbehov de ser, eller direkt av oss om vi känner till att en åtgärd behöver göras, fortsätter Ann-Sofie Fahlgren.

Beredskapsåtgärder kan till exempel vara att en anläggning behöver stärkas upp med mer motståndskraftig betong. Det kan också handla om att Svenska kraftnät köper in materiel som sedan lagerhålls, och som el-aktörerna kan använda vid stora störningar när deras egna lager inte räcker till. Svenska kraftnät kan också besluta att el-aktörerna ska lagerhålla reparationsmateriel för elnäten.

– Vi utbildar personer som kan montera beredskapsstolpar och har avtal med olika frivilligorganisationer som till exempel tillhandahåller personer för att köra de bandvagnar som behövs vid reparationsarbetena.

En del i beredskapsarbetet består i att bygga förmågorna för att driva regionala/lokala nät, så kallad ö-drift. Det betyder att om det stora transmissionsnätet slås ut måste nät utan spänning kunna startas upp och hålla frekvens och balans.

– För att kunna starta upp ett nät med hjälp av ö-drift måste det finnas en produktionsanläggning att bygga ö-driften kring. Det betyder att vi måste prioritera det arbetet utifrån stora befolkningscentra där de anläggningarna finns på plats.

Återstarten av Öresundsverket för två år är ett exempel på ett beredskapsbeslut initierat av Svenska kraftnät för möjligheten till ö-drift i Malmöregionen.

Svenska kraftnät tar dock inte själva beslut om uppbygganden av större produktionsanläggningar för att möjliggöra ö-drift i bredskapssyfte.

– Det är i första hand marknaden som får avgöra behovet av produktionsanläggningar. Vad vi kan göra är att testa de existerande anläggningarna, utbilda personal och planera för ö-drift.

Förra året beslutade även regeringen att Svenska kraftnäts ska utbilda och krigsplacera 1 000 civilpliktiga för att höja beredskapen inom elförsörjningen genom att snabbt kunna reparera skador på olika typer av el-infrastruktur.

– Vi har hittills identifierat 32 lämpliga personer och gjort en hemställan till Plikt- och prövningsverket om att få skriva in dem som civilpliktiga, säger Ann-Sofie Fahlgren.