Kostnaderna för att bygga ut de lokala elnäten ökar. EBR (elnätsbranschens riktlinjer) visar att det skett en kraftig kostnadsökning på centrala produkter och komponenter i elnätet under de senaste åren. För transformatorer har snittkostnaden ökat med 131 procent sedan 2021, berättar Peter Silverhjärta.

EBR är en branschpraxis för säker och kostnadseffektiv förvaltning och utveckling av Sveriges elnät och så gott som alla elnätsföretag i landet använder sig av EBR:s riktlinjer.

Som ett led i att kunna arbeta kostnadseffektivt tar EBR varje år fram kostnadskataloger. Där beskrives hur mycket det kostar att bygga lokala och regionala elnät, men också hur lång tid det tar att bygga olika delar i nätet. Totalt ingår 800 artiklar i katalogen.

I kostnadskatalogen finns ett totalindex för det lokala elnätet. Det är ett sammanvägt index där man tagit hänsyn till olika resurser som finns i det svenska elnätet. I detta index ingår kostnader för arbete, materiel, maskiner och ”övrigt”.  Till övrigt hör exempelvis kostnader för tillstånd, markskador och specialutrustning. Dessa olika indexkostnader jämförs sedan med faktorprisindex (FPI) konsumentprisindex (KPI), vilka båda beräknas och tas fram av Statistiska Centralbyrån. Det är här EBR har sett de senaste årens kostnadsökning.

Peter Silverhjärta

– När man tittar på ett diagram över dessa kostnader så ser man en liten ökningstakt mellan åren 2013 och 2018, därefter stiger de lite mer och från 2021 ökar kostnaderna rejält. Det gäller särskilt kostnaderna för maskiner och materiel, säger Peter Silverhjärta, gruppchef för teknik och standarder på Energiföretagen Sverige.

– När jag har undersökt hur dessa kostnader fördelar sig mellan olika artikelkategorier under perioden 2021–2024 framkommer att kostnadsökningen är lägst på nätstationer och högst på transformatorer, säger han vidare.

Nätstationer och satellitstationer har i snitt ökat med 29 procent och lågspänningskablarna har ökat med 70 procent, medan mellanspänningskablar har ökat med 73 procent under samma period. Orsaken i första hand kostnadsökningar på råvarukostnader som aluminium och koppar.

– När jag sedan tittade närmare på transformatorer har de under denna period ökat med hela 131 procent, säger Peter Silverhjärta.

I EBR:s arbete ingår inte att analysera varför kostnaderna har gått upp, men Peter Silverhjärta ser i sitt arbete och i kontakt med energibolag att det är flera omvärldsfaktorer som samverkar till de ökade kostnaderna.

–  Kriget i Ukraina, där man attackerat energiinfrastrukturen i hög utsträckning, har lett att mycket materiel har levererats till dit. Kriget har också gjort att det finns ett större intresse hos energibolag att ha beredskapslager av materiel till bland annat elnäten, säger Peter Silverhjärta och fortsätter:

– Dessutom sker en energiomställning i hela Europa, vilket ökar efterfrågan rejält på materiel till elnäten. Både kriget och energiomställningen är förändringar som skett på kort tid och därmed ökar efterfrågan på materiel. Det gör att vi ser att det blir långa leveranstider på flera komponenter och produkter. Det gäller inte minst transformatorer där våra medlemsföretag uppger att väntetiderna nu kan vara väntetider på flera år.

EBR har även ett resursindex och där speglas kostnadsutvecklingen för en specifik resurs per timme och i kostnadskatalogen är det material per enhet. Syftet med dessa index (se bild) är att visa kostnadsutvecklingen för de ingående kostnadsdelarna (arbetstid, maskin och materiel) och nätet som helhet. Detta sett till ett typiskt elnät. De höga kostnadsposterna för att bygga ut ett elnät är kablarna, därefter nätstationerna och transformatorerna.

– När de största kostnadsposterna ökar rejält så får det så klart stor påverkan för elnätsföretagen när de ska investera, säger Peter Silverhjärta.

– Det gör ju i slutändan att det kostar mycket mer att bygga elnät än det gjorde för några år sedan och det måste ju både elnätsbolag, myndigheter och kunder vara medvetna om, avslutar Peter Silverhjärta.

***

Toppfoto: Ellevio