Kostnaderna för balansering skjuter i höjden

Kostnaderna för balansering skjuter i höjden

Balanspriserna i det svenska elsystemet har skjutit i höjden sedan våren 2025, och blivit allt svårare att förutse. Nya rapporter från Svenska kraftnät visar att både kostnaderna och volatiliteten ökat markant efter införandet av mFRR EAM.
– Det är en ny nivå och verklighet gällande balanspriserna, säger David Wästljung på Energiföretagen.

Kostnaderna för att hålla elsystemet i balans har skjutit i höjden sedan våren 2025. Det visar rapporter från Svenska kraftnät om den nya marknaden för mFRR EAM, där både priserna och volatiliteten tagit ett språng uppåt.

– Att priserna stigit så kraftigt är egentligen inte överraskande. Vi förväntade oss det, eftersom det inte skett några stora förändringar som skulle dämpa utvecklingen, säger David Wästljung på Energiföretagen.

Kraftigt stigande priser
Rapporterna pekar på att obalanskostnaderna – skillnaden mellan spotpris och mFRR-pris – är betydligt högre än under motsvarande månader 2024. Nedgången i maj skedde från historiskt höga nivåer och under sommaren steg priserna på nytt, framför allt i SE3 och SE4. Även i SE1 och SE2 har kostnaderna dragit iväg, om än mindre extremt.

Prisskillnaderna mellan elområdena sedan mFFR EAM infördes i mars jämfört med samma period i fjol. Källa: Energiföretagen.

Bakom utvecklingen ligger att mer kapacitet släpps till dagen-före-marknaden, medan mindre återstår för att jämna ut obalanser i realtid. Resultatet är att billiga resurser, framför allt vattenkraft i norr, blir inlåsta och att dyrare resurser i söder måste aktiveras.

Svårförutsägbara toppar
Det handlar inte bara om högre nivåer utan också om större rörelser. Volatiliteten har tilltagit sedan mFRR EAM infördes i mars. I SE3 och SE4 noterades kraftiga prisutslag redan i maj. Under sommaren sjönk variationerna tillfälligt i juni, men i juli steg de igen innan de dämpades något i augusti.

Den rödstreckade linjen visar när den nya balanseringsmetoden ifördes. Volatiliteten har ökat sedan dess. Källa: Svenska kraftnät.

– Det här skapar en väldigt svår situation för våra medlemmar och balansansvariga. De kan ha låga priser på dagen-före-marknaden, men ändå drabbas av höga obalanskostnader som äter upp intäkterna. Eftersom pristopparna är svåra att förutse kan marknadens aktörer och deras kunder drabbas hårt. Det är en ny verklighet som vi tyvärr får leva med en tid framöver, säger Wästljung.

Svenska kraftnäts svar
För att mildra de extrema priserna arbetar Svenska kraftnät med kortsiktiga åtgärder, som toleransband och förbättringar i algoritmen för budval.

David Wästljung

– Vi tycker att det är bra att Svenska kraftnät gör förbättringar. Men implementeringen har gått för snabbt och man har tagit för lite hänsyn till marknaden. Budväljaren hoppar över bud, vilket kan skapa extrema prisutslag. Därför är det viktigt att de förändringar som nu planeras verkligen genomförs, säger Wästljung.

På längre sikt behövs fler resurser på marknaden, framförallt bättre möjlighet att föra över balansenergi från billigare resurser i norra Sverige och Norge. Energiföretagen föreslår därför att kapaciteterna mellan elområden räknas om i realtid.

– Om man räknar om kapaciteterna inför balanstillfället, det som kallas ATCE* (Available tranmission capacity extraction) kan billigare resurser i SE2 och NO1 nå södra Sverige. Vi tror att det skulle kunna få stor prisdämpande effekt på kort sikt, även om Svenska kraftnät sagt att det inte finns i planerna i dagsläget, säger han.

En ny vardag
David Wästljung konstaterar att aktörerna kommer att behöva leva med dagens situation tills marknaden förhoppningsvis mognar.

– Det är en ny nivå och verklighet gällande balanspriserna. Men med fler aktörer på marknaden och en omberäkning av kapaciteterna skulle prisbilden kunna bli stabilare. Något som Energiföretagen för dialog om med Svenska kraftnät och andra berörda parter, säger David Wästljung.

***

* ATCE är metoden som används för att räkna ut hur mycket kapacitet som finns kvar i nätet efter dagenföremarknaden. Alltså hur mycket el som faktiskt kan skickas mellan elområden under dagen. Räknar man om ATCE inför balanseringstillfället istället för att bara utgå från planer som gjordes dagen innan tar metoden hänsyn till hur elen verkligen flödar i nätet och vilka begränsningar som finns i grannländernas system.

 

 

 

 

 

 

 

Av Martin Berg
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Obligatoriska fält är markerade med *

Prenumerera på artiklar


Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet