Vattenkraften. Politikerna måste begära underlag för konsekvenserna av idéerna i Vattenverksamhetsutredningen innan de tar ställning till förslagen, menar Vattenfalls Claes Hedenström.

Den 4 juni presenterade utredningen om Vattenverksamheter sitt slutbetänkande. Vattenfalls policyansvarige för vattenkraft Claes Hedenström pekade i en intervju på Second Opinion i mars på att utredningens förslag i delbetänkandet skulle kunna få mycket stora konsekvenser för den svenska vattenkraften. Om de idéer om olika miljöåtgärder som presenterats skulle genomföras skulle det innebära 13 TWh minskad elproduktion per år, vilket är mer än vad den samlade vindkraften producerar. 

Hur ser det ut nu när utredningen är klar?
– Det är ingen större förändring. Om man genomför de miljöåtgärder som presenterades i utredningen så kan vi hamna där och det vore orimligtsäger Claes Hedenström.

Vad är det viktigaste i utredningen?
– Förslaget om nyprövning av alla vattenverksamheter med äldre tillstånd är den största saken, och där är det ingen förändring mot det delbetänkande som kom i höstas. Utredningen vill att alla vattenkraftverk som har fått tillstånd före 1999 ska kunna nyprövas. Initiativet tas ifrån länsstyrelserna. Det kommer innebära ansökningar om helt nytt tillstånd och därmed omfattande utredningsverksamhet, krav på att beskriva miljösituationen 50, 100 år och ibland ännu längre tillbaka i tiden och sedan med detta som utgångspunkt processa i miljödomstolarna.

Claes Hedenström jämför med nyprövning av bygglov:
– Om man som jämförelse skulle genomföra samma idé inom byggsektorn skulle det innebära att alla bygglov i Sverige som inte utgår ifrån den senaste byggnormen ogiltigförklaras och alla skulle behöva söka nya bygglov som om man skulle bygga ett nytt hus. Jag tror inte att någon skulle komma på en sådan idé.

Vilka reaktioner har du fått på Vattenfalls bedömning av bortfallet?
– Det finns de som tycker att vi överdriver och till och med att vi kommer med skräckpropaganda. Men vi har helt enkelt beräknat konsekvenserna av ett genomförande av miljöåtgärder som anses som aktuella i utredningen. Problemet är att ingen har utrett olika miljöåtgärders konsekvenser, vare sig för den förnybara vattenkraftproduktionen och elförsörjningen i stort, eller för den ekologiska nyttan. Vi har med vår utredning tagit fram ett sådant underlag, och jag välkomnar att fler gör samma sak.

En del menar att förslagen inte kommer att slå mot de stora anläggningarna, hur ser du på det?
– De miljöåtgärder vi har räknat på har presenterats som aktuella för de större anläggningarna. Om det inte är meningen att de stora kraftverken ska minska sin elproduktion, varför ska de då nyprövas? Den bedömning av produktionsbortfall som Havs- och Vattenmyndigheten har gjort gäller i första hand de mindre vattenkraftverken.

Claes Hedenström menar att debatten ibland varit missvisande när det gäller vandringsvägar för fisk:
– Många debattinlägg handlar om att moderna miljökrav måste ställas på vattenkraften och man målar upp en bild av vi ska införa fiskvandringsvägar överallt. Men fiskvandringsvägar i de stora vattenkraftsälvarna räcker inte. Det måste också finnas strömsträckor där reproduktionen av fisk kan äga rum. Då krävs omfattande minimitappning och det är detta som leder till de stora energiförlusterna. Men när debattörerna kommer till konsekvenserna av sina förslag så hänvisar man till Havs- och Vattenmyndighetens beräkningar som i första hand handlar om åtgärder i de mindre älvarna. Så det blir lite av en äpplen- och pärondiskussion.

Finns det något positivt i utredningen?
– Det är positivt att utredningen för ett resonemang om att först upprätta en nationell prioriteringsplan innan genomförande av prövning beslutas. Planen skulle kunna utformas så att i de fall då miljövärdena väger tyngst kan antingen en prövning av villkoren i de befintliga tillstånden ske, eller om behov finns kan ett nytt tillstånd krävas. I de fall då vattenkraftsproduktionens betydelse i en älv överväger genomförs miljöförbättrande åtgärder som inte påverkar själva produktionen. Norge har tagit fram en sådan plan, en bra förebild.

Second Opinion har tidigare skrivit om hur det norska systemet fungerar.

Efter att debatten tidvis hettat till tidigare år när utredningen pågick har reaktionerna nu varit få och ofta på temat att det nu behövs analys av förslagen. En orsak kan vara att utredningen sammantaget är omfattande och innehåller många olika förslag som tillsammans måste bedömas, och det tar tid.

Vilka politiska signaler har du uppfattat kring utredningens förslag?
– Jag tror att det fortfarande råder lite förvirring om vad förslagen sammantaget innebär. Man förstår intentionerna men inte vad det får för konsekvenser. Självklart måste politikerna begära ett underlag som klargör konsekvenserna innan man tar ställning till förslagen.

En del menar att vi borde tala mindre om tillgången på energi och istället tala om tillgången på effekt, eftersom det blir den kritiska resursen i ett elsystem med mycket vind- och solkraft. Håller du med om det?
– Ja, och då blir vattenkraften än mer viktig. Den ger inte bara stor förnybar elproduktion, utan också tack vare alla kraftverksdammar en möjlighet att öka och minska effekten snabbt vilket är nödvändigt såväl för elanvändningen som varierar från timme till timme som för den allt mer ökande andelen vindkraft. Om vattenkraftproduktion reduceras måste den ersättas med någon annan elproduktion med samma egenskaper som vattenkraften. Idag är alternativet fossil gas. Mindre förnybar energi är inte rätt väg för Sverige, avslutar Claes Hedenström.

MATS OLIN