KD vill inte minska vattenkraftens elproduktion

KD vill inte minska vattenkraftens elproduktion

Penilla Gunther är Kristdemokraternas nya energipolitiska talesperson. Hon vill jobba för att förkorta tillståndsprocesserna och tycker att vattenverksamhetsutredningens förslag är för långtgående – hon vill inte se att dagens produktionskapacitet i vattenkraftverken minskas.

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

Penilla Gunther tar nu över Mats Odells roll som energipolitisk talesperson för Kristdemokraterna. Hon har inte tidigare arbetat med energifrågor specifikt, men har under den senaste mandatperioden arbetat i riksdagens näringsutskott och har sin klara uppfattning om energidiskussionens brister. 

– Jag tycker att energidiskussionen ofta hamnar i olika diken, där man diskuterar ett energislag i taget och mäktar inte med att se helheten. Det är viktigt att vi tar vara på alla resurser vi har i Sverige och i ett energisystem kan de olika kraftslagen finnas sida vid sida, säger Penilla Gunther.

Kristdemokraterna vilar i den överenskommelse som alliansen har där ett av målen är att bygga ut den förnybara kraften och det vill partiet fortsätta med.
– Det är viktigt med utveckling av den förnybara energin och forskning krävs, samtidigt gäller det att ha balans så att industrins långsiktiga behov av el kan tillgodoses liksom övriga företags och även hushållens behov. Därför menar vi att kärnkraften måste finnas så länge vi inte har något likvärdigt effektmässigt att ersätta den med.

Hur ska satsningen se ut?
– Det finns i dag en del subventioner inom energisektorn, men det är inte i huvudsak detta som ska ge utvecklingen, utan marknaden själv måste utveckla metoder och konkurrenskraft för att hitta lösningar. Jag tror också att energimedvetenheten hos svenska folket kommer att öka; se till exempel vad Agenda 21 har bidragit med och hur vi i dag sorterar våra sopor. I dag har vi inte elbrist, men vi måste se långsiktigt.

Ni har tidigare uttalat er för en avveckling av certifikatsystemet, hur ser du på det i dag?
– Jag är villig att lyssna in argument i frågan. Subventioner generellt kan man fundera över och hur de kan slå över tid. De ska användas i första hand för att stimulera något som staten vill få igång och som är nyttigt för samhället, men de ska inte vara för evigt.

Så långt som att avveckla systemet med elcertifikat är alltså Penilla Gunther inte beredd att gå i dag, men hon vill införa fler checkpoints av systemet.
– Vi har en kontrollstation nu 2015 och nästa blir 2020. Jag tycker det borde vara kontrollstationer oftare för att hålla systemet uppdaterat, dels för att förhållandena mellan kraftslagen förändras, dels för att säkerhetspolitiken påverkar energifrågan i stor grad. På detta sätt kommer vi att bättre kunna säkerställa att vi ligger på de nivåer som vi ska.

Kan ni tänka er att arbeta för nya statliga stöd motsvarande elcertifikatsystemet?
– Vilket förnybart kraftslag det än handlar om, så gäller det att se att alla kan bidra på sikt och att alla utgår från något slags behov. Det gäller dock att utforma stöden så att olika politiska mål inte motverkar varandra. Till exempel när det kommer till den småskaliga vattenkraften och kraven på att riva upp gamla vattendomar, då frågar jag mig om det alltid är nödvändigt för vattenkraftverk som stått där länge och bidrar till företagens energiförsörjning på landsbygden, något som vi vill främja. Då kan målen gå stick i stäv med varann.

Och när det kommer till den storskaliga vattenkraftens framtid är Penilla Gunther tydlig med prioriteringen. Hon tycker att de förslag som kommit fram i vattenverksamhetsutredningen för att förbättra den biologiska mångfalden och som kommer att leda till minskad elproduktion från vattenkraften är fel väg att gå.
– Jag är tveksam till att ändra förutsättningarna på det här sättet för vår vattenkraft. Det handlar i grunden om att vattenkraften är en stabil energikälla med en välkänd teknik som fungerar bra i Sverige. Den behövs för att kunna hantera våra klimatomställningar mellan kyla och värme. Vattenkraften kan vi i praktiken inte bygga ut och då kan vi inte heller minska den.

Kristdemokraterna ser gärna fler kablar mellan Sverige och andra länder, mellan den nordiska elmarknaden och andra marknader. Men för detta, precis som för byggande av kraftverk och kraftanläggningar krävs det tillstånd, en process som ofta får kritik för att ta lång tid. Men det är Penilla Gunther villig att ändra på.
– Jag är absolut beredd att arbeta för att korta tillståndsprocesserna. Det är en jätteviktig fråga, de här processerna kan hålla på i flera år och det kostar en massa pengar. Vilka företag har råd att ligga och vänta på att få investera? Ta till exempel det kommunala vetot för vindkraft, det ska ju inte ligga i slutet av processen utan mycket tidigare, så att man inte lägger mer tid och kraft än nödvändigt på att utreda ett vindkraftbygge.

Penilla Gunther ser att den effektbrist som vissa områden i Norden riskerar att utsättas för ska tillfälligt kunna lösas med den strategiska effektreserven, men på sikt vill hon se att en nordisk samsyn ska lösa effektproblematiken så effektivt som möjligt. Överhuvudtaget ser hon en stor styrka i den nordiska elmarknaden och ser den som en förebild.
– Norge, Sverige, Finland och Danmark är ett bra exempel på hur länder i Europa kan liberalisera elmarknaderna över landsgränserna. Den tillsatta Elmarknadsgruppen med representanter från de fyra nordiska länderna, har ökat sitt fokus på samarbete inom internationella frågor och framförallt i EU:s arbete om elmarknadsfrågor. Den nordiska nätutvecklingsplanen från 2014 visar på en hög ambitionsnivå när det gäller planerade investeringar i alla de nordiska länderna. Den inkluderar nyinvesteringar internt i Norden samt nya förbindelser till de angränsande europeiska marknaderna, framförallt Tyskland, Storbritannien och Nederländerna, säger Penilla Gunther och fortsätter:

– Det finns ett tydligt värde av en mer koordinerad och samspelt röst för den nordiska synen på den inre elmarknaden. Nya frågeställningar och behov uppkommer med jämna mellanrum varvid det blir ett fortsatt viktigt arbete för Elmarknadsgruppen att bidra till koordinering när gemensamt intresse för stärkt samarbete finns. Under 2015 kommer Elmarknadsgruppen att lägga fram en rapport på flera områden inom den gemensamma elmarknaden för de nordiska ländernas energiministrar.

Penilla Gunther kan tänka sig att arbeta i en energikommission för att ta energipolitiken framåt, men hon är skeptisk till vad kommissionen kommer att ge. Hon tycker att Socialdemokraterna och Miljöpartiet har agerat besynnerligt kring kärnkraften.
– Innan decemberöverenskommelsen slöts tyckte jag inte att det var någon vits med en energikommission, eftersom jag tycker att alliansens energiöverenskommelse har stått sig bra och den borde vi ta tillvara på. Jag är rädd för att Socialdemokraterna och Miljöpartiet inte är beredda att diskutera alla energislag med tanke på hur de har hanterat Vattenfall. Det är olyckligt att de tillsatte en särskild statsrådsgrupp som ska se över hur bolaget ska sköta sin verksamhet, det kan inte ligga på statsråden hur Vattenfall ska hantera kärnkraften. Den gruppen bör lösas upp för att vi ska kunna lägga allt på bordet. Även kärnkraften måste, likväl som andra kraftslag, vara en del av lösningen för Sveriges elförsörjning om kommissionen kommer fram till att det ska vara så.

Är ni också beredda att släppa kärnkraften som en del i framtidens elförsörjning om energikommissionen kommer fram till det?
– Det tror jag säkert, men då är det självklart att vi måste ha alternativen klara.

11 Kommentarer
Daniel Löfstedt
Av Daniel Löfstedt
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Bo-Yngve Nilsson skriver:

    Hej igen Pernilla!

    Här får du lite mer fakta att läsa.

    HaV: Ja till omprövning för vattenkraften
    Publicerad 14:00 – 2014/10/14

    Havs- och vattenmyndigheten, HaV, har nu yttrat sig över vattenverksamhetsutredningens slutbetänkande ”I vått och torrt — förslag till ändrade vattenrättsliga regler, SOU 2014:35”.
    – I stort är vi positiva till utredningens förslag och menar att de behövs för att kunna ställa nödvändiga miljökrav på landets vattenverksamheter, säger Anders Skarstedt, utredare på enheten för miljöprövning och miljötillsyn.
    Många av Sveriges vattenverksamheter som vattenkraftverk, dammar och bortledning av vatten är uppförda eller drivs med tillstånd som gavs med stöd av äldre lagstiftning. Därför beslutade regeringen i april 2012 att miljöbalkens regler om vattenverksamheter och vattenanläggningar behövde ses över. Utredaren Henrik Löv fick i uppdrag att utreda hur vi säkrar att alla tillståndspliktiga vattenverksamheter lever upp till moderna miljökrav samtidigt som svensk vattenkraftproduktion kan utvecklas och stärkas.
    Förra hösten kom delbetänkandet ”Ny tid ny prövning — förslag till ändrade vattenrättsliga regler, SOU 2013:69” som bland annat föreslår att all vattenkraft ska prövas enligt miljöbalken, även sådana som har tillstånd enligt äldre lagstiftning, privilegiebrev eller så kallad urminnes hävd. I juni överlämnades slutbetänkandet till miljöminister Lena Ek.
    – Utredningen föreslår flera förändringar i bestämmelserna för vattenverksamheter, vilka innebär en anpassning till de krav som i dag gäller för miljöfarlig verksamhet. Detta tycker vi är väldigt bra eftersom till exempel vattenkraft har stor påverkan på våra vattenmiljöer, säger Anders Skarstedt.
    – De föreslagna förändringarna skapar förutsättningar för att nya och befintliga vattenverksamheter på ett effektivt och ändamålsenligt sätt ska kunna anpassas till miljöbalkens krav.
    På några punkter har dock HaV en annan uppfattning om vad som bör göras, bland annat när det gäller de så kallade fiskeavgifterna. Domstolen kan i dag ålägga vattenverksamheter sådana avgifter och pengarna används för att återställa skadade vattenmiljöer. Utredningen föreslår att fiskeavgifterna avskaffas. Istället ska domstolarna besluta om kompensationsåtgärder enligt 16 kap 9 § i miljöbalken för att kompensera skadan på vattenmiljön.
    – Vi vill att användningen av fiskeavgifterna utreds bättre innan de tas bort. Vi menar att det fortfarande finns ett berättigande för dessa, i alla fall under en övergångsperiod, säger Anders Skarstedt.
    – Vi vill också ha en översyn av kompensationsåtgärderna enligt 16 kap 9 § i miljöbalken eftersom vi är tveksamma till hur effektiva dessa är. Vi har inte sett så många exempel på att dessa fungerar i praktiken och praxis är väldigt begränsad.
    HaV förordar också utredningens förslag om ändringar i bestämmelserna om omprövning. Myndigheten anser inte att de föreslagna förändringarna i omprövningsbestämmelserna kan ses som ett alternativ till förslaget till nyprövning i SOU 2013:69.

    Här kan du läsa HaV:s yttrande

    Här kan du läsa mer om Vattenverksamhetsutredningen

    Nu finns chansen att minska vattenkraftens skadeverkningar. (Foto: Axel Hencke)
    Nu finns chansen att minska vattenkraftens skadeverkningar. (Foto: Axel Hencke)

    Sportfiskarnas synpunkter på Vattenverksamhetsutredningen
    Publicerad 08:02 – 2014/11/04

    Sportfiskarna har nu lämnat in förbundets synpunkter på Vattenverksamhetsutredningens slutbetänkande. Förbundet välkomnar utredningens förslag som helhet, men riktar även kritik mot vissa förslag som att man vill ta bort fiskeavgifter och bygdemedel.
    Vattenverksamhetsutredningen har debatterats flitigt i media de senaste månaderna. Förslagen är nödvändiga för att vi ska få till en rättsäker miljöanpassning av vattenkraften men har skapat stor oro hos vattenkraftbranschen.
    En viktig princip i de direktiv som gavs när utredningen tillsattes 2012 var att den skulle lämna förslag på förändringar som innebär att verksamheter i vatten ska regleras på liknande sätt som annan miljöfarlig verksamhet. Vidare skulle utredningens förslag leda till att grundläggande principer för miljörätten, såsom principen om att förorenaren betalar och att bästa möjliga teknik ska användas, får genomslag även för vattenverksamheter. Delbetänkandet fokuserar till stor del på förslagen om ny prövning för vattenkraft och dammar, medan slutbetänkandet handlar om bland annat omprövningar och markavvattning.
    Några av de viktigaste förslagen i Vattenverksamhetsutredningen:

    Ny prövning
    Det mest omvälvande och omdiskuterade förslaget som innebär att vattenverksamheter utan tillstånd enligt miljöbalken kan föreläggas av länsstyrelsen att söka nytt tillstånd, och därmed ställs i regel krav på villkor såsom fiskvägar och minimitappningar. De som inte får nytt tillstånd kan få föreläggande att riva ut anläggningen.

    Bygdemedel och fiskeavgifter
    Sportfiskarna avstyrker utredningens förslag om att bygdemedel och fiskeavgifter ska tas bort. Bygdemedel och fiskeavgifter betalas av kraftverksägare för att kompensera för skador verksamheten orsakar, bland annat på fisket. Dessa medel och avgifter kan användas för t ex restaureringsåtgärder i vattendraget, fiskutsättning eller utvecklingsprojekt i bygden. Utredningen menar att kompensation för skador på miljö och fiske enbart ska ske genom villkor om t ex fiskvägar och minimitappningar. Sportfiskarna anser att det finns skäl att behålla fiskeavgifter och bygdemedel då man sällan kan förutse alla skador en verksamhet orsakar på längre sikt samt för att påverkan på fisket inte kan kompenseras i tillräcklig utsträckning.

    Markavvattning
    Utredningen föreslår att rensning av vattenanläggningar ska vara anmälningspliktig C-verksamhet. Tidigare har rensningar bara krävt anmälan till länsstyrelsen om fisket kan skadas. Det blir med andra ord länsstyrelsen och inte rensaren som avgör om fisk eller biologin i övrigt kan ta skada. Därmed ges länsstyrelsen större möjlighet att ställa krav på att rensning sker med hänsyn till livet under vattenytan och i vissa fall kan rensning förbjudas.

    Här kan du läsa mer om utredningen och Sportfiskarnas remissvar:
    Delbetänkandet
    Remissvar delbetänkandet
    Slutbetänkandet

    Remissvar slutbetänkandet

    MVH

    Bo-Yngve Nilsson

    Sportfiskarna

  2. Lennart Norström skriver:

    Sveriges andra stora baggböleriprocess, vattenkraften, önskas av KD fast förankrad, byggd på en antikvarisk miljölag från 1918, omhuldad av KD:s Pernilla Gunther.

    Vid en hearing arrangerats av KD i Vilhelmina den 5 sept 2014 med riksdagsledamöterna Anders Sellström och Irene Oskarsson. Ämnet var bl.a fria vandringsvägar. Undertecknad m.fl. var inbjudna att delta. Sellström och Oskarsson:s svar på detta efter möte var att man måste hitta en lösning på hur vi skulle få fungerande vandringsleder för fisken i hela (Ångermanälvens) älvsystem.En balans mellan vattenenergin och dess hantering av vattenflödena och fiskens och ekosystemens hållbarhet över tid. att få till vandringsvägar för fisken i hela älvsystemet måste vara prioriterat, vilket innebär att en del av arbeterna måste genomföras av vattenkraftverkens ägare, samt att vatten kontinuerligt måste släppas förbi kraftverken. Detta kändes som ett steg i rätt riktning.
    Utifrån Pernilla Gunther:s utspel, kristdemokraternas nya energipoiltiska talesperson, uppstår frågan hur fungerar det inom KD. Vad säger Anders Sellström.
    Helt plötsligt så tycker KD att vattenverksamhetsutredningens förslag är för långtgående, och f.m. så ser man väl även lika vad gäller EU:s Vattendirektiv.

  3. Ronny Thellbro skriver:

    Pernilla Gunther!
    För några år sedan hade vi din företrädare, Mats Odell hos oss i Vilhelmina. Vi förde vid besöket ett hoppingivande samtal med honom om möjligheterna att få något tillbaka efter den långtgående exploateringen av våra älvar. Med bestörtning har vi därefter tagit del av hans ståndpunkter. Vi blir minst sagt bedrövade när vi nu tar del av denna intervju med dig och hoppas att du möjligen misstolkats. Vi arbetar som kristdemokrater i den fasta förvissningen att fria vandringsvägar ska nås inom överskådlig tid. I det arbetet behöver vi även dig och hoppas att vår gemensamma etiska grundsyn ska få ett genomslag i ett rimligt återställande av vår akvatiska miljö. Kapitalet får icke vara det allena rådande i frågor som rör miljö och människans livsrum.
    Vi ser gärna att du gör ett besök hos oss och lyssnar till våra argument.
    Med vänlig hälsning
    Ronny Thellbro, avd ordf, Kristdemokraterna i Vilhelmina

  4. Bo-Yngve Nilsson skriver:

    Hej Pernilla Gunther!
    Har du sett torrlagda älvfåror och tömda regleringsmagasin?
    Jag har växt upp vid Faxälven i Jämtland och upplevt de allvarliga miljöingrepp som sket och såren i naturen som aldrig kommer att kunna läka.
    Tycker du att vattenkraften är en miljövänlig energikälla trots de bestående miljöskadorna i älvdalarna?

    Jag hänvisar till http://www.alvraddarna.se

    DÄR FINNS BILDER OCH FAKTA OM ÄLVARNA!

    Ifjol nettoexporterades över 15 TWH enl Energimyndighetens hemsida.
    Om vi tänker på miljön och vill värna om den så
    borde vi använda den energi som vi utvinner i vårt land själva.
    Vilka bolag exporterade ? Vart gick vinsten?

    Vad får de fattiga Norrländska kommunerna
    tillbaks av vinsterna från vattenkraften? Ingenting.
    Den frågan borde du Pernilla lägga ner energi på.

    Ta lärdom av Norge innan glesbygden dött.

    Vart tog kampanjen “HELA SVERIGE SKA LEVA” vägen?

    Nu är det dax för Sverige att följa och uppfylla EU direktiven dvs göra verkstad av alla fina miljömål och återskapa biologiskt mångfald i de reglerade älvarna.
    Alla och även du Pernilla har ett stort ansvar att överlämna vattendrag med god ekologisk status
    till kommande generationer,innan det är för
    sent och skadorna som exploatörerna åstadkommit måste återställas där det är möjligt.

    Tänk på hur illa Indianerna behandlades,så har många i de Norrländska älvdalarna också
    behandlats.Mina föräldrars jordbruksmark dämdes över.
    De få älvsträckor som nu finns kvar måste skyddas och värderas högre.

    Pernilla var god läs om……..
    Landsbygdsutveckling http://www.jordbruksverket.se/

    Jag vill att du Pernilla läser FP riksdagsmotion

    FP9016
    Enskild motion
    Motion till riksdagen: 2014/15:27
    av Nina Lundström (FP)
    Vattenkraftens miljöansvar och fiskars vandringsvägar
    2014-10-02 16:42
    Förslag till riksdagsbeslut
    1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen
    om vattenkraftens miljöeffekter och den biologiska mångfalden.
    Motivering
    Vattenkraften är en förnyelsebar klimatvänlig energiform och har betytt mycket för
    utvecklingen av elförsörjningen i vårt land under 1900 talet. Vattenkraftens storskaliga
    utbyggnad har varit en lyckosam för svensk energiproduktion. Negativa effekter kan
    dock även idag konstateras på närmiljön, biologisk mångfald, fiskens vandringsvägar,
    besöksnäring och bygdeutveckling. En av Europas längsta torrlagda älvfåror finns i
    Sverige i Lilla Luleälv i Norrbotten.
    Riksdagens har under flertalet gånger fattat beslut om tillkännagivande om
    vattenkraftens miljöeffekter och biologisk mångfald. En offentlig utfrågning hölls
    hösten 2011 för att belysa olika perspektiv och miljöeffekter ”2011/12:RFR1 Biologisk
    mångfald i rinnande vatten och vattenkraft – En uppföljning”, Miljö-och
    jordbruksutskottets utvärderingsgrupp genomförde även studiebesök.
    Riksdagsledamöter följde upp utfrågningen med lokala besök till bland annat Lilla
    Luleälv. Perspektiven på vattenkraft handlar om energiproduktion, miljökonsekvenser,
    biologisk mångfald, lokalbefolkning, vattendomar och äganderätt.
    Viljan att bygga ut orörda älvar och vattendrag, som idag enligt lag är skyddade,
    återkommer med jämna mellanrum. Men frågan om att fortsätta utbyggnaden i redan
    utbyggd älvar förekommer också. Det förekommer flera argument för fortsätta att bygga
    ut vattenkraften. Kärnkraften står för ungefär hälften av svensk energiproduktion. En
    avveckling av kärnkraften förutsätter storskaliga lösningar för att ersätta förlorad2
    energiproduktion. Antingen genom inhemskproduktion eller import av el.
    Vattenkraftens utbyggnad framhålls även som lösning för balanskraft till vindkraft. Det
    behövs en alternativ energikälla till vindkraft när det inte blåser. Det är tydligt att den
    energipolitik och avvecklingspolitik som en regering åtar sig måste beakta vad en
    förtida avveckling av kärnkraften ger för miljöeffekter.
    Sveriges elförsörjning kan tryggas genom energisystem som grundas på varaktiga,
    klimatvänliga, förnybara energikällor samt en effektiv energianvändning.
    Användningen av fossila bränslen bör minskas. Alla energikällor bör dock utvärderas
    genom deras totala miljöeffekter. Även när det gäller lokala effekter på livsmiljö och
    biologisk mångfald. Denna prövning har inte funnits för vattenkraft. Lagstiftningen från
    främst år 1918 är en exploateringslagstiftning. Lagstiftningen har medgett vattendomar
    utan tidsgräns och som inte omprövas efter viss tid. Miljöbalken kom år 1999.
    Enligt 4 kap. 6 § miljöbalken får vattenkraftverk samt vattenreglering eller
    vattenöverledning för kraftändamål inte utföras i nationalälvarna Torneälven,
    Kalixälven, Piteälven eller Vindelälven med tillhörande vattenområden, källflöden och
    biflöden. Samma skydd gäller också för ett antal andra angivna älvsträckor samt
    vattenområden med käll- och biflöden. Dock finns en ventil i 4 kap. 6 § miljöbalken
    som i praktiken skulle kunna medföra möjlighet till exploatering.
    Nationalälvarna och de övriga älvsträckor och vattenområden som riksdagen har
    undantagit från utbyggnad måste självklart skyddas även i fortsättningen. Samtidigt kan
    en miljöanpassning av vattenkraften ske. Miljön behöver förbättras såväl i, och omkring
    befintliga vattenkraftsanläggningar, som i vattendrag med skador från tidigare
    vattenregleringar.
    Driften av anläggningar behöver miljöanpassas. De stora spillen av vatten vid vissa
    tidpunkter med höga vattennivåer som följd gör att älvfåror spolas med betydande
    mängder vatten. Med negativa miljöeffekter, och påverkan på biologisk mångfald, som
    följd. Det finns exempel på fisk som då vandrar och dör.
    Möjligheten att fortsätta en utbyggnad av vattenkraft i redan utbyggda älvar kan inte
    fortsätta genom effekterna på miljön. Att miljön redan tagit skada eller att biologisk
    mångfald skadats är inte argument för att fortsätta att vålla nya skador i redan utsatt
    miljö. Istället bör fokus riktas på vilka åtgärder som är möjliga för att minska skador på
    miljö och den biologiska mångfalden. För detta krävs ett bättre kunskapsunderlag då
    kunskap saknas på många håll idag. Insatser kan inte avfärdas på grundval av att
    kunskap saknas. Lösningen bör vara att kunskapsunderlaget tas fram för att därefter
    pröva vilka åtgärder som är möjliga.

    mvh

    Bo-Yngve Nilsson

    Sportfiskarna

  5. Brita Isaksson skriver:

    Pernilla!
    Att läsa ovanstående berörde mig illa. Jag hoppas att journalisten, som skrivit detta på uppdrag av-märk väl-Svensk Energi, totalt misstolkat Dig. Jag hälsar Dig hjärtligen Välkommen att besöka mig i mellersta Ångermanland så skall jag visa Dig alla döda torrfåror och berätta om hur livet i vattemagasinen däremellan förstörts. Vi, som bor här, och naturen har fått betala ett högt pris. Kanske skall det inte betraktas som övermaga att önska en positiv förändring genom en liten men nödvändig förbättring av livsförutsättningarna i landskapets älvar. Om Du inte förstår och arbetar för detta…….. ja då undrar jag hur Du tänker och varför Du har detta uppdrag. Uppenbarligen inte för mina barnbarns bästa i alla fall.
    Vänligen
    Brita Isaksson
    Röån

  6. Nils Ronquist skriver:

    Sverige är inte en isolerad energimarknad utan vi är sammankopplade med Norge Danmark Finland Estland. Nu är frågan om vi har plats med de högt subventionerade energikällorna? Skall vi producera energi med små leksaksenheter strödda ut i landskapet eller få större enheter? Mitt förslag avveckla de dyrbara vindkraftverken. Bygg kärnkraftverk för vindkraftssubventionerna.
    Kolla hur vår energiproduktion är sammankopplade med de övriga länderna.
    Nils Ronquist

  7. Ewa Larsson skriver:

    Nu är nog bocken skickad ut i trädgårdslandet!!
    Pernilla Gunther får antingen läsa på eller lämna sin plats till någon kompetentare person, som inte kör sin alldeles “egen” talan.
    Håller med övriga/tidigare kommentarslämnare!! Bedrövligt!

  8. Göran Jonzon / Vilhelmina skriver:

    Som gruppledare för Kristdemokraterna i Vilhelmina skäms jag över den okunnighet som blottläggs med denna artikel. Jag anser att det skadar både partiet och än viktigare, en konstruktiv dialog om hur vi ska modernisera vår energiförsörjning när vi ska behöva dra ned debatten till så här primitiv nivå avseende insikter och fakta. Man blir både bedrövad och förbannad över insiktslösheten.

  9. Viktor Kärvinge skriver:

    Det är förlegat att mena att vattenkraften även fortsättningsvis ska undantas regler som för all annan verksamhet är självklar. Elförsörjningen är viktig, på samma sätt som jordbruk, transporter och byggbranschen är viktiga. Men ingen skulle väl föreslå att vi slopar djurskydd, hastighetsbegränsningar och bygglov bara för att reglerna på något vis begränsar dessa branscher?
    Vattenkraften är viktigt, men den måste miljöanpassas!

  10. Per Persson Eckerström skriver:

    Om man nu fått en roll som energipolitisk talesperson så måste väl ändå ett första steg vara att läsa in sig i de fakta som finns att tillgå.

    Jag hälsar härmed Pernilla Gunther att titta in på http://vattenkraften.se och titta på hur vattenkraften vi har i Sverige ser ut idag. Så att lämna staden för en stund och kanske sätta sig in i hur de organismer som kräver vatten för sin överlevnad har det är ett första steg att ta innan man uttalar sig i vattenkraftfrågor.

  11. Jens B Nilsson skriver:

    Pust, vilken tur att hon inte är energiminister med tanke på alla faktafel som hon framför. Några förslag:

    1. Läs på mer om vattenverksamhetsutredningen och vilka vattenkraftverk som är tillgång och vilka som är enkom problem.

    2. Läs på ordentligt om vattenkraftens miljöpåverkan, särskilt den mellanstora och småskaliga, och fundera på varför vi i Sverige ska ha energiproduktion som inte är hållbar, och då menar jag ekonomi, socialt och miljö. Ingen av dessa tre ben klarar småskalig vattenkraft att uppfylla.

    3. Det finns en mängd åtgärder att vidta för att komma till rätta med vattenkraftens miljöproblem och alla de vattenkraftsskadade vattendragen vi har i Sverige. Men låt myndigheterna få verktygen för att genomföra det för frivilligt kommer ingenting.

    4. Självförsörjningskravet på el i Sverige kanske inte är givet, i vart fall måste vi fundera på att vi inte klarar oss mer än en vecka med mat men el har vi dock så gott om att vi klarar oss utan omvärlden.

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Prenumerera på artiklar


Senaste artiklarna

Ur arkivet