Regeringen presenterade nyligen förslag till inriktning för stöd till investeringar i ny kärnkraft. Ett beslut kommer att synas i de långsiktiga prognoserna för elpriset samma dag som beslut fattas och trycka undan investerare i annan ny elproduktion, menar Mia Bodin på energikonsultföretaget Bodecker Partners.
Regeringen presenterade nyligen en ny kärnkraftsproposition som föreslås bli lag från och med den 1 augusti 2025.
Bild: Finansmarknadsminister Niklas Wykman, energi- och näringsminister Ebba Busch, Liberalernas ekonomisk-politiska talesperson Cecilia Rönn, och näringsutskottets ordförande Tobias Andersson, Sverigedemokraterna presenterar proposition om kärnkraften.
Förslaget tar avstamp i Mats Dilléns utredning om finansiering och riskdelning vid investeringar i ny kärnkraft som presenterades förra sommaren.
Dillén föreslår bland annat att investerare i kärnkraft ska garanteras ett pris om 80 öre per kilowattimme el, och att staten ska låna ut 75 procent av byggkostnaden.
När propositionen presenterades nämndes inga siffor för vad ett fast kontrakt eventuellt kan landa på.
”I dag tar vi lagarna och reglerna, sedan behöver riksdagen bemyndiga regeringen att ingå avtal genom en budgetproposition. Då får man återkomma kring siffrorna i budgetpropositionen”, sa finansmarknadsminister Niklas Wykman.
”Förbereder oss för en ansökan”
Redan samma dag som regeringen presenterade förslaget meddelade Vattenfall att man kommer att nappa på erbjudandet.
”Vi förbereder oss för att vara redo att skicka in en ansökan under hösten, eller när regeringen är redo”, sa Desirée Comstedt, ansvarig för kärnkraft på Vattenfall, till Sveriges Radio.
Mia Bodin
Men att staten går in och garanterar en subvention för ett kraftslag för en så pass lång tid framåt är problematiskt, menar Mia Bodin, ansvarig för långsiktiga marknadsanalyser och riskhantering på energikonsultföretaget Bodecker Partners.
– Även om ny kärnkraft inte kommer att stå klar förrän om 10–15 år tidigast, så handlar det om väldigt mycket elproduktion som inte kommer att behöva ta hänsyn till elpriset. Det kommer att synas i de långsiktiga prognoserna för elpriset samma dag som beslut fattas och trycka undan investerare i annan ny elproduktion.
Investerare kan tveka
Sverige har idag ett överskott av el på ungefär 40 TWh och EU:s lägsta spotpriser på el. Det betyder att det är svårt för investerare att få ihop kalkylen.
– Man har det tufft redan idag och vindkraftsprojektörerna fattar investeringsbeslut på 30-åriga livslängdskalkyler så det är klart att 1 000 megawatt subventionerad kärnkraft kommer att spela roll för investeringsviljan.
År 2045 menar många bedömare att Sverige måste kunna möta ett elbehov om minst 300 terawattimmar. Och industrin måste kunna börja ställa om redan nu. Men då måste investeringarna i förnybar elproduktion fortsätta, menar Mia Bodin.
–Risken med att ge stora subventioner till ny kärnkraft är att investerare i förnybar produktion då inte vågar investera. Då kärnkraften inte kan vara på plats förrän tidigast omkring 2040 så betyder det i sin tur att vi kan missa de stora framtida gröna investeringarna som är beroende av att det finns mycket el redan de närmaste tiotal åren.
– Det finns säkert plats för ny kärnkraft i framtiden, men min poäng är att etableringen av ny elproduktion och förbrukning måste gå i någorlunda takt, fortsätter Mia Bodin.
”Subventionera industrin”
Mia Bodin påpekar dessutom att kärnkraft som kraftslag inte har förutsättning att snabbt reagera på prissignaler, och att det är bättre att inta en teknikneutral inställning till utbyggnaden av ny elproduktion och inte låsa fast sig.
– Satsar vi på kärnkraft är det en väldigt stor kostnad flera decennier fram i tiden. Samtidigt ligger storskalig användning av olika lagrings- och flexibilitetslösningar i sin linda och här går utvecklingen snabbt.
2 Kommentarer
2 Kommentarer
Björn Christoffersson
22 april, 2025: 8:44 f mMia Bodin och flera andra kritiker argumenterar för att regeringens kärnkraftsförslag kommer att minska marknadens vilja att investera i andra kraftslag och att vi då kommer att få för lite investeringar som vi behöver på kort sikt. Givetvis kommer investerare ta hänsyn till att det i framtiden kommer ett tillskott av el från kärnkraft, men om behovet av el växer som planerat så blir tillskottet från den nya kärnkraften bara en del av den framtida marknaden. Det finns onekligen en mycket stor marknad kvar för alternativa teknologier.
SvaraFrågan kritikerna bör ställa är inte huruvida kärnkraften slår undan benen för annan teknologi, utan kan dessa står på egna ben. Sandström och Steinbeck har med data från på årsredovisningar att den största alternativa teknologin är olönsam. Är inte detta ett betydligt större hot mot vår framtida elförsörjning med rimliga priser?
Bodin tar också upp att kärnkraft inte snabbt nog kan reagera på pris signaler. Ett av syftena med kärnkraftssatsningen just det motsatta, nämligen att dämpa marknadens volatilitet. Med baskunskaper i reglerteori är detta lätt att förstå.
I sista stycket sägs att kärnkraft ligger långt fram i tiden och att lagring och flexibilitet är i sin linda, dvs eventuellt och långt fram i tiden. Vad försöker Mia Bodin säga? Att allt vi behöver kommer att ta tid att få fram ?
Patrik
22 april, 2025: 8:35 f mStaten ska inte subventionera byggkostnaden utan låna ut pengar under byggtiden.
SvaraVindkraften kostar idag 60-80 öre/kWh enl bokslut från vindkraftföretag. Vindkraftföretagen går trots subventioner med brakförlust.
Med inflation är 80 öre/kWh med största sannolikhet ganska billigt om 15 år. Då sparar vi också många miljarder i systemkostnader som grädde på moset.
När kärnkraften är byggd finns knappt några av dagen vindkraftverk längre pga av en typisk ekonomisk livslängd på 15 är. Blir bra utfasning av vindkraft.
Det är ju vettigt att bygga gaskraftverk asap för att klara effektbalansen men helt vettlöst att bygga mer sol och vind kraft.