Kamp om effekt i Västsverige

Kamp om effekt i Västsverige

I Västsverige kroknar kraftnätet när samhällsviktig processindustri behöver el. I väntan på Svenska kraftnät stöds stamnätet nerifrån. Medan Vattenfall toppar sina ansökningar uppåt letar Göteborg Energi efter egen kapacitet.

Det som sker i Västra Götaland är minst lika hoppingivande som i Norrland, sa landshövding Sten Tolgfors för ett tag sedan. Hoppet manifesteras av Göteborg Energi och Vattenfall Eldistribution som med sin planerade dubbla 130 kV-ledning kan garantera el till Northvolts och Volvo Cars kommande batterifabrik på Hisingen. Av 500 MW ska hälften gå till batteriproduktionen.

Bild: Göteborg och Västsverige behöver mer el. Foto: Göteborg Energi.

I Mariestad är det klart att Ellevios största enskilda kundanslutning på 400 MW kommer att ge el åt lastbils-Volvos egen batterifabrik. Den nya batteriindustrin är dock undantaget. Den minst lika samhällsviktiga kemiindustrin i Sveriges största industriregion får nöja sig med det den har.

Elbrist i nytt nät
Idag saknar stora delar av landskapet väster om Vättern tillräckligt med transmissionsnät för att kunna hantera industrins energiomställning. På Göteborg Energi är man samtidigt beredd på den effektbrist som den nya 130 kV-ledningen om få år kan råka ut för ”trots att det inte finns några flaskhalsar i det lokala elnätet”.

Redan 2019–2020 började man på Västra Götalandsregionen (VGR) på allvar se hur industrins elektrifieringsplaner skulle få stora praktiska konsekvenser för kraftnätet. Det resulterade så småningom i att Vattenfall Eldistribution skickade in en ansökan till Svenska kraftnät om ett uttag på 1200 MW före 2030.

Viktig markering
Det gick sådär. I maj 2023 meddelade Svenska kraftnät att 1200 MW uttag går utmärkt – men först 2035. På Vattenfall Eldistribution konstaterade att det här betydde fem års fördröjning och ökande kapacitetsbrist.

Sedan ansökan skrevs hade effektbehoven hos de egna kunderna emellertid ökat så man lämnade därför in ännu en begäran, nu på 1300 MW och helst före 2035. Det kunde man givetvis bara drömma om då 2500 MW spränger alla prognoser. Men det synliggjorde behoven hos den allt mer frustrerade industrin, och även hos underliggande lokalnät.

Elnät i tid och rum
Enbart för Göteborg har Vattenfall Eldistribution fått in förfrågan om 600 MW, lika mycket som ”ett helt Malmö en kall vinterdag”, som Göteborg Energi beskriver det. Överlag i Västra Götaland kräver industrins elektrifiering minst en tredubblad elanvändning. Både kemiindustrin i Stenungsund och fordonsklustret kring Mariestad behöver om få år vart sitt ”Malmö” i extra nätkapacitet.

1200 MW till 2035 räcker därför inte långt. Bara i Göteborg prognostiseras elbehovet det året till 1400 MW. I Stenungsund har industrin fått avslag på en mer specifik ansökan om 470 MW till 2030. Även 100 MW före 2026 har man svårt att få besked om från Vattenfall Eldistribution som enbart kan peka uppåt. Under 2022 startade Svenska kraftnät byggandet av en ny ledning till Stenungsund, enligt programledare Martin Norlund ett av de mest prioriterade projekten. Det blir dock klart först 2031.

Kollapsens konsekvens
I industrin lät man sig inte imponeras. 2035-beskedet var ”helt absurt,” enligt Malin Johansson, ansvarig för energi- och klimatfrågor på kemiindustrins branschorganisation IKEM, och hon skickade ansvaret direkt till toppen: ”Regeringen förhandlar fram klimatmålen men sedan levererar inte staten förutsättningarna,” påpekade hon.

Kraftnätsbristernas konsekvenser är dessutom inte enbart relaterade till en politisk beslutad energiomställning utan handlar om samhällskritisk infrastruktur som en förutsättning för helt normal industriutveckling. ”Det här är större än Skåne, Uppsala och Stockholm tillsammans. Göteborg är hjärtat i svensk industri och export,” påpekade Johan Trouvé, vd på Västsvenska Handelskammaren, redan 2021.

Står stadigt i omställningen
– Det viktiga nu är att man på alla beslutsnivåer förstår att vi är mitt i en industriomställning. Västra Götalands industri har mycket fossil energi som ska fasas ut och väldigt många megawatt måste ersättas snabbt. Det räcker inte att bara skruva lite i systemet, säger Fredrik Dolff, regionutvecklare Energisystem på Västra Götalandsregionen.

Sett i backspegeln hade VGR dialog med Svenska kraftnät långt före Vattenfalls ansökan. Särskilt genom sina många industriella samarbeten kunde man se att effektbehoven skulle bli väldigt stora och kräva mycket kapacitet i transmissionsnätet.

Regionens initiativ
– Vi såg tidigt bristerna i elnätet och kunde berätta om industrins stora behov även om vi inte hade alla siffror på plats, säger Tula Ekengren, dåvarande regionutvecklare med ansvar för energifrågor på Västra Götalandsregionen.

VGR tog därför initiativ till att lyfta upp effektfrågan som ett ämne för dialog. Man bjöd in till möten där representanter för både Vattenfall, Ellevio och Svenska Kraftnät satt med.

– Det var inte Svenska kraftnät som lyfte upp frågeställningen kring nätens kapacitet, utan vi andra som kunde lyssna av industrins behov. Tillsammans med regionnäts- och lokalnätsägarna skapas gemensam kunskap och en förståelse för kapacitetsbristen som Svenska kraftnät kunde följa upp, säger Tula Ekengren som idag jobbar på Energimyndigheten med helt andra energifrågor.

Ny mötesplats satte fart
Under 2022 tog Västra Götalandsregionen initiativ till ACCEL (Accelererad elnätskapacitet i Västra Götaland) ett samverkansprojekt inspirerat av AGON i Norrbotten. Det skulle visa sig sätta fart på planerna och i april 2023 presenterade stamnätsägaren en rad nya åtgärder. Tidplanen ritades om till snabbspår.

Bland annat tidigareläggs Skogssäter–Ingelkärr–Stenkullen-ledningen och en reinvestering i en 400 kV-ledning norr om Göteborg. Även förstärkningar av 400 kV-nätet genom Skaraborg rycker fram i kön.

Tackar för lokal flex
Vattenfall kan till och med nå 1200 MW tidigare än 2035 om nätförstärkningarna kan kompletteras med ”andra åtgärder”, påpekar Svenska kraftnät i sin Nätutvecklingsplan 2024–2033 (pdf), som exempelvis flexibilitet hos nätkunderna nedströms.

Göteborg Energi är redan igång med egna knep och knåp, som säsong 3 av den populära nätflex-uppföljaren Effekthandel Väst med många nya företag som medspelare. Under vintern räknar man med att kunna frigöra minst 100 MW i det befintliga nätet.

Går även på bio
Göteborg Energi har också tagit det första spadtaget till en ny biokraftanläggning i anslutning till Rya kraftvärmeverk. Förutom att fasa ut naturgasen från fjärrvärmenätet ska man från hösten 2025 leverera 39 MW fossilfri el till kraftsystemet.

Under tiden får göteborgarna fortsätta att leva med ironin att dansk och norsk elproduktion flödar obehindrad fram och tillbaka i Västkustsnittets 2 GW-ledningar till glädje för Skåne och Norge men utan att stanna kvar i Göteborg. Tills Svenska kraftnäts förstärkningar är på plats kläms nämligen den västra elhandeln ihop av det trånga kraftnätet.

 

 

1 Kommentar
Av Morten Valestrand
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Mikael Ros skriver:

    Hur är det med Stenungsunds kraftverk? 2003 togs det in i effektreserven, vilket gav tillgänglighet till 2015 förutom vintern 2009. Två enheter på tillsammans 550 MWe ligger i malpåse. [1]
    Borde inte det dammas av och upprustas?
    [1] https://www.energimyndigheten.se/496032/contentassets/f7846dde19cc4a26acd415ad267377cb/en-strategi-for-fjarrvarme-och-kraftvarme-och-kartlaggning-av-potential-er-2023_14.pdf

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet