”Kallt och vindfattigt väder förklarar kärnkraft”

DEBATT
Även i Energimyndighetens centrala scenario innehåller det kostnadsoptimala systemet cirka en tredjedel kärnkraftsproduktion, skriver Bengt J Olsson i en slutreplik på Lennart Söder. Kallt och vindfattigt väder har visat varför Europa har högre andel kärnkraft i elproduktionen än världen i stort, menar han.

Professor Lennart Söder replikerar att ”tallriksmodellen”, med cirka en tredjedel baskraft som kompletterar billigare förnybar kraft och dyrare reglerkraft, inte längre är en gångbar modell, eftersom solkraft, vindkraft, batterier och kraftelektronik har blivit billigare.
Här är mitt svar i tre delar.

Marknadsutformning
Huvudpoängen i min artikel var att marknadsutformningen med en energy-only-marknad, kompletterad med en kapacitetsmarknad, missgynnar baskraft.

Energy-only-marknaden är i grunden utformad för att ge en optimal drift (dispatch) av redan befintlig produktion, eftersom endast rörliga kostnader beaktas i optimeringen. I en sådan marknad gynnas förnybar produktion med nära noll i rörlig kostnad.

Den kapacitetsmarknad som därefter ”hängs på” ger i huvudsak ersättning för förmågan att tillhandahålla effekt, inte energi. Resultatet blir ett system där baskraft successivt pressas ut och därför inte ens teoretiskt kan bidra till att minska systemets totalkostnad över tid.

Modellutfall
Att kostnadsantaganden påverkar alla modellresultat är givet. Vad som är en ”rimlig” kostnad för kärnkraft respektive havsbaserad vindkraft kan diskuteras, och det finns sannolikt lika många uppfattningar som det finns forskare och modellerare.

Låt oss därför i stället titta på den myndighet som professor Söder själv hänvisar till – Energimyndigheten – och deras scenarierapport från 2025 (som dessutom är nyare än den rapport från 2023 som professor Söder refererar till).

Källa: Energimyndigheten

I deras centrala scenario, Beslutad policy, kan man utläsa att det kostnadsoptimala systemet innehåller cirka en tredjedel kärnkraftsproduktion. Kostnaden för kärnkraft är där satt till 60 miljarder kronor per GW (i 2021 års priser). Andelen kärnkraft kommer givetvis att öka eller minska beroende på vilka antaganden som görs

Samtidigt ligger de angivna LCOE-siffrorna för havsbaserad vindkraft i rapporten långt under de priser som erhölls i den senaste AR7-auktionen i Storbritannien. Så både kärnkrafts- och vindskraftskostnader är osäkra, men man kommer vanligtvis i alla fall fram till ett utfall liknande ovan i totalkostnadsoptimeringen.

Vad gäller Svenska kraftnäts EF- respektive EP-scenarier från 2024, utan respektive med kärnkraft, kan man vid en jämförelse konstatera att EF-scenariot (utan kärnkraft) både belastar vattenkraften mer än vad som är rimligt (milt uttryckt) och är starkt beroende av import för balansering. EP-scenariot, med kärnkraft, ger ett betydligt mer välbalanserat och stabilt system.

Kärnkraft i Europa
Europa har en högre andel kärnkraft i elproduktionen än världen i stort. Detta kan förklaras både av vår ekonomiska utvecklingsnivå och av vårt nordliga läge, som gjort oss mer beroende av tillförlitlig baskraft. Inte minst har de senaste två månaderna med kallt och vindfattigt väder i Norden tydligt visat detta.

Kärnkraften står i dag för cirka en fjärdedel av Europas elproduktion. Samtidigt står Europa inför en mycket stor utmaning i att ersätta fossil energi. I dag sker den säsongsmässiga balanseringen av det europeiska elsystemet till omkring 60 procent med fossil elproduktion. Pumpkraft, vattenkraft från magasin, elproduktion från biomassa med mera bidrar tillsammans med mindre än 20 procent av balanseringen, vilket är mindre än vad kärnkraften bidrar med i säsongsbalanseringen.

Om den fossila elproduktionen ska fasas ut och kärnkraften samtidigt inte tillåts att växa, uppstår ett mycket stort behov av säsongslagring och flexibilitet, som i praktiken endast kan hanteras genom en omfattande vätgasinfrastruktur.

Här handlar det i grunden om risk. Ingen vet i dag hur en sådan infrastruktur kommer att fungera i full skala, eller vilka kostnader och miljökonsekvenser den kommer att medföra. En utbyggnad av kärnkraften kan i hög grad reducera denna risk. Europa har inte behov av att ytterligare öka sitt systemrisktagande.

5 Kommentarer

Av Bengt J Olsson

Konsult

Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Lennart Söder
18 februari, 2026: 12:30 e m

Bengt J Olsson hänvisar i ett svar till mig att Energimyndigheten i en rapport från 2025 kommit fram till att de kommit fram till att det kostnadsoptimala systemet innehåller cirka en tredjedel kärnkraftsproduktion. Det centrala för detta ”resultat” är deras ej realistiska kostnadsantagande. Energimyndigheten utgår från en kostnad för kärnkraft om 60000 kr/kW. Denna är dock inte i nivå med det som Dillén-utredningen kom fram till: 80000 kr/kW ( + 33%). Vattenfall har sedan dess valt SMR-teknologin. Dessa planeras även i Kanada: Kostnaden där (förutsatt att de fungerar och håller budget) är 13.3 miljarder Euro för 1200 MW, motsvarande ca 122000 kr/kW, dvs dubbelt så högt som de kostnader som Energimyndigheten antog. Självklart beror fördelningen mellan olika kraftslag och flexibilitet på antagna kostnader.
Till detta kommer behovet av ett nytt kärnavfallslager för eventuella nya reaktorer. Enligt Ny Teknik, 12 februari 2026, så menar Vattenfall att ”Det måste finnas en lösning för slutförvaret av använt kärnbränsle där vårt projekt bara behöver bära sin andel”. Men vem ska betala resten, dvs det som Vattenfall inte betalar?
Ja, kärnkraft är en möjlighet för framtiden, men inte en nödvändig sådan. De data som för närvarande finns tillgängliga tyder på att det är en mycket dyr lösning. Den absolut största utvecklingen inom fossil-fri energi kommer för närvarande från vind- och sol-energi samt batterier och styrning med kraftelektronik för att hantera stabiliteten.
Lennart Söder
Professor i Elkraftsystem, KTH
Svara
- Magnus B@Lennart Söder
  19 februari, 2026: 2:06 f m
  
  Lennart Söder är (var) starkt involverad i den s.k. Folkkampanjen mot kärnkraft. En professortitel hjälper därför inte mycket när det gäller att förstå fakta. Att som Söder hävda att den största potentialen kommer från sol- och vindenergi är rent snömos. Vilket ju bevisas dagligdags med opålitlig/ inexistent produktion av el och vindkraftföretag som till höger och vänster går i konkurs, och inte bara i Sverige. Fungerande solenergi på våra breddgrader kan man glömma. Inte ens på sydligare latituder fungerar det.
  Svara
- Bengt J. Olsson@Lennart Söder
  19 februari, 2026: 11:01 f m
  
  Jag vill inte ge min i en LCOE diskussion för kärnkraft för den är otroligt komplex och innefattar så många olika parametrar som FOAK/NOAK, regleringar, diskonteringsräntor etc. Med så många parametrar att spela med så kan man få fram ungefär vad som helst. På många håll i världen ser vi också betydligt lägre kostnadspunkter än de som Söder framhåller. Även havsbaserad vindkraft har en väldigt osäker kostnadsbild.
  
  I fallet OPG Kanada så är gradienten stor mellan den första och de påföljande 3 reaktorerna eftersom detta är ett FOAK projekt, och sannolikt blir kommande reaktorer billigare enligt lärkurvan. Kärnkraft är en finansieringsmässigt tungt kraftsslag med mycket lång livslängd och många systemnyttor, och bör därför behandlas som gemensam infrastruktur för att få ner diskonteringsräntan som är den ofrånkomligt största kostnadspunkten.
  Svara
Klas Roudén
17 februari, 2026: 6:37 e m

Svenskt Näringsliv presenterade i september 2020 inom projektet ”Kraftsamling Elförsörjning” efter mycket omfattande detaljstudier en ”Långsiktig Scenarioanalys” för vår elförsörjning i stadium 2045.

Studien omfattade ett elsystem med en svensk elkonsumtionsnivå på ”minst 200 TWh”, som nu i dagsläget, efter tillnyktring av energipolitiska fantasier om en upp till 70 % högre nivå, känns mera realistisk.

Nämnda Scenarioanalys kom fram till att det kostnadsoptimala framtida teknikneutrala elsystemet på årsproduktionsbasis år 2045 i huvudsak består av: 1/3 bibehållen vattenkraft, 1/3 vindkraft samt 1/3 bibehållen och ny kärnkraft.

Jag uppfattar att ovannämnda studie har mycket gemensamt med den nu aktuella studien här på sajten.
Svara
carl-johan Rosén
16 februari, 2026: 1:58 e m

Hej Hallå!
Om vi satsade lika mycket på att effektivisera användandet av el som det kostar att bygga några nya reaktorer…..var hamnar vi då?
Svara