Hur har Tysklands kärnkraftsbeslut och katastrofen i Japan påverkat riktningen för världens energipolitik? Inte påtagligt, men just nu är det energipolitiskt osäkert med flera frågor hängande i luften, beskriver Bo Diczfalusy, direktör på IEA, läget.

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

Tyskland har med sitt offensiva avvecklingsprogram av kärnkraften rört om i den energipolitiska grytan. Katastrofen i Japan bidrog också till att sätta fokus på kärnkraften som energislag. Men i dagsläget kan man inte se att dessa två händelser har påverkat kärnkraftens utveckling nämnvärt. Det menar Bo Diczfalusy, direktör på IEA, International Energy Agency. 

– Det vi ser just nu är att länder med kärnkraft kommer att fullfölja sina program. Vissa undantag finns vid sidan om Tyskland och Japan, som Schweiz och Italien, men övriga länder står fast vid sina program. Det som har hänt efter Japan och Tyskland är att processerna med att fullfölja programmen går lite långsammare, men det handlar inte om någon dramatiskt förändring mot hur det såg ut innan katastrofen i Japan. I de prognoser som vi tar fram kommer kärnkraften att spela en betydande roll i världens energiförsörjning även 2050, säger han.

Bo Diczfalusy pekar på att det just nu ur ett globalt perspektiv handlar om mycket politiska vägval som kommer att avgöra hur framtidens energisystem kommer att se ut. – Just nu handlar det om politiska processer och det är svårt att sia om vilka resultaten kommer att bli. Vad som händer i Japan vet vi inte, däremot är det sannolikt att Tyskland fullföljer sina politiska beslut om kärnkraften.
Det har i Frankrike diskuterats att reducera mängden kärnkraft. Frågan är initierad av den nytillträdde presidenten Francois Hollande. Eftersom Tyskland direkt efter sitt kärnkraftsbeslut sade att man delvis skulle lösa sin energiefterfrågan med att importera fransk kärnkraft blir det intressant att följa utvecklingen i Frankrike.

– Vad som händer i Frankrike är väldigt svårt att säga och vilket gehör Francois Hollande får för sina initiativ att minska den franska kärnkraften till hälften är svårt att avgöra. Diskussionerna kommer att at fart under hösten. I dag finns det ingen fast plan och det finns en massa olika politiska riktningar, säger Bo Diszfalusy och fortsätter:
– Tyskland och Frankrike är Europas största länder och de är sammankopplade med varandra på olika sätt så därför kommer det att bli viktigt vad som händer här. Det är klart att det blir mer osäkert hur energimarknaderna kommer att fungera när Tyskland kommer att genomföra sitt kärnkraftsbeslut samtidigt som Frankrike har aviserat en kursändring och dessutom har vi en recession.

Men Frankrikes kärnkraftsavväganden är bara en del av den närmaste framtidens knäckfrågor.
– Vad som också är osäkert är satsningarna på förnybart i Tyskland och andra länder. Vindkraften expanderar men vad händer med annan förnybar kraft, vilka politiska beslut kommer att fattas och vilken betydelse kommer dessa att få för utvecklingen? Även utvecklingen av CCS har kommit av sig och det förs diskussioner om att hitta mer gas. Alla dessa frågor vet vi inte vart de tar vägen och samtidigt har vi en finanskris som påverkar möjligheterna till politiska initiativ.

Utvecklingen i Tyskland kan man tycka är intressant ur ett nordiskt perspektiv, men Bo Diczfalusy tror inte effekterna för den nordiska elmarknaden blir påtaglig.
– I princip kan jag inte se att Tysklands kärnkraftsbeslut kommer att påverka den nordiska marknaden så starkt. Det handlar ändå om måttliga utbyten av kraft mellan Tyskland och Danmark. Så på kort och mellanlång sikt kan jag inte se att det påverkar, säger han.