Jämn effektfördelning maxar elöverföringen

Jämn effektfördelning maxar elöverföringen

Med en jämn fördelning av effekten över de åtta ledningar som kopplar ihop stamnätet mellan Norrland och södra Sverige kan det tillåtna elflödet emellanåt tillåtas överskrida den nominella maxkapaciteten.

Vad är förklaringen till de stora elflöden, som under de senaste veckorna tidvis noterats över det kritiska snitt 2 (mellan elområdena SE2 och SE3), långt över den nominella effekten 7300 MW?

Gynnsamma omständigheter, svarar Tobias Edfast, chef för Svenska kraftnäts nätplanering: ”Vid optimala förhållanden mellan de olika snittledningarna kan man komma upp i högre nivåer än så. En förutsättning är en jämn fördelning mellan snittledningarna.”

Ett perspektiv på de höga flödesiffrorna – en notering den 9 december var 7849 MW – ges av den här sexårsstatistiken (ur boken Elsystemkrisen) gällande den maximala kapacitet som Svenska kraftnät tilldelat marknaden för snitten mellan Sveriges elområden:

Som synes var trenden fallande under hela perioden 2016-2021, men uppenbart har trenden i år vänts, efter olika åtgärder från Svenska kraftnäts sida som syftat till att öka överföringskapaciteten och minska flaskhalsarna. De flöden som nu tillåtits visar att förbättringen åtminstone periodvis är remarkabel.

Vad menar Tobias Edfast med ”optimala förhållanden”?

”Det vi sett är att när vi får ett västligt tryck – när vi exporterar mycket mot Norge och Danmark – då tar de ledningarna mycket av den totala effekten och skapar därigenom flaskhalsar på de västra snitt 2-ledningarna. Likadant fungerar det åt andra hållet: om det är kallt i Stockholm samtidigt som vi har en stor export till Finland, då tar de östliga ledningarna mycket effekt och skapar då sina flaskhalsar på de östra snitt 2-ledningarna. Har vi däremot en ganska jämn fördelning på alla de åtta ledningar vi har från Norrland söderut [över snitt 2], så kan vi komma upp i en maxkapacitet något över det angivna måttet.”

Under extremnivåerna över snitt 2, till exempel den 9-11 december, kunde flödesförändringarna snabbt gå upp och ner vara med flera hundra megawatt inom drifttimmen. Vad kan det ha berott på?

”Marknaden styr, beroende på import/export och hur produktionen i elområdena 2, 3 och 4 förändras. Förändringar kan ske ganska snabbt, inte bara vid timskiftena, särskilt om det börjar blåsa och vindkraftsproduktionen drivs upp. Sker det i södra Sverige, så avlastar det snitten ganska mycket. Det vi sett de senaste åren är att vi fått allt mer varierande elflöden, framför allt för att mer vindkraft kommit in i systemet. Och vi kan utgå från att elflödena kommer att förändras än mer i framtiden”, säger Tobias Edfast.

Systemet är väl från början byggt för stabila flöden?

”Historiskt är systemet konstruerat för ett nordsydligt flöde med möjlighet till mycket import från Norge. Framför allt under torrår, med lite vattenkraft i Norge och norra Sverige, har andra typer av flöden uppstått, bland annat östvästliga sådana men även i viss grad sydnordliga. Men ju mer vindkraft som kommer in, inte bara i Sverige och Norden, utan i hela Europa, desto mer förändras det tidigare flödesmönstret”, säger Tobias Edfast.

Svenska kraftnät har under senare tid påtagligt ökat både frekvensen av och kvaliteten på sin kommunikation om det aktuella kapacitetsläget i det svenska elsystemet. En ingång till informationen finns här.

 

3 Kommentarer
Av Svenolof Karlsson
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Nils-Åke Sandberg skriver:

    Elkraft ska produceras nära användningen, medan nätet ska användas för redundans när enskilda produktions enheter faller ifrån.

    Istället drivs hela Sverige av vattenkraften i Norr, som framgår av röda linjen i diagrammet går överföringen på max när vi får en plan del på ca 7000 Mw i snittet Se 2 -Se 3 och nätet svänger kraftigt i snittet.

    I 3: an förbrukas ganska lite medan snittet Se3-Se 4 visar att 4: an drar mest ström från norrland. Att en viss sänkning förekommit beror på sparåtgärder i 3 och 4 dels LED belysning (ca 90% av besparingen) och nedlagda fabriker som sparat mest.

    Sydvästlänkens södra del går på tomgång. Hela linan verkar ha kommit till under falska förespeglingar.

    Att tvärförbindelserna också spökar mot Danmark/Norge respektive Finland borde förutsetts en indirekt effekt av den smarta kraftöverföringen från se2. Exporten har exploderat 2022 med 33 Twh och skapar bara maximala förluster i Högspänningen. Elpriset och reduktionen av järnmalm riskerar, bli ett nytt Stålverk 80.

    Penningknuttar kalvar alltid till det, de har optimerat flaskhals avgifter snarare än gett nätet en behövlig uppfräschning och fått till en fond med många milliarder som nu regeringen tvingas återbetala tillsammans med exportens 30 milliarder till konsumenter, för att inte få EU domstolens dom på sig, för Joakim von Anka fasoner. Man måste göra som med kriminella, ta ifrån dem pengarna.

    Det är otillåtet att ta betalt i förskott, för investering som sannolikt inte blir något alls, som i kraftledning, ej heller är det tillåtet att låta Svenska elkonsumenter betala förlusterna från exporten i elkraft, elskatt och moms. Konstigt att EU domstolen inte uppmärksammat missförhållandet. (Priset sätts på dyraste el-tillskottet.)

    Verkar vara en repris på “Biofuel region” från 1990-talet som inte blev något alls, men av de 4 000 jobben man utlovade blev det bara några få i Örnsköldsvik. Inblandning sker av importerad sockerrörs etanol från Brasilien.

  2. Kalle Andersson skriver:

    Som alltid håller de politiskt korrupta skribenterna sig borta när den tekniska nivån blir för hög.

    Ett opolitiskt SvK hade jobbat aktivt med detta sedan besluten om nedläggningarna av R1 och R2. Nu krävdes det att konsekvenserna av R1/2 blev ett allvarligt politiskt problem innan den politiska styrningen kom till. Alla minns hur SvK senarelade sin rapport 2018 om kraftigt stigande nättariffer för transmissionsnätet till efter valet, då (s) gick till val 2018 på sänkta elnätsavgifter.

  3. Klas Roudén skriver:

    Bra och kunnigt skriven artikel.
    Har ju på FB tidigare hyllat Svk för jobbet med att snickra ihop elbalansen mm vid hittills värsta vinterveckan.
    Artikeln illustrerar den djupa delen av Svk: s höga kompetens i driftskedet; att löpande ta tillvara möjligheterna att också maximera snittöverföringarna utgående från aktuella effektflöden
    i vissa riktningar och på vissa ledningar.
    Men tillhörande problem har ju till mycket stor del skapats av den helgalna nedläggningen av Ringhals 2-1, vilket inte alls förvånande skapat ett effektsug dit, dvs från NO till SV.
    Alltså ett helt självförvållat problem, och nu är vi för snittmaximeringen dessutom beroende av våra nordiska grannars agerande; Norges export till England, Tyskland och Jylland och nu väntar vi på verkan av Finlands Olkiluoto 3, när denna kommer i full drift.
    Jodå, vi är ju elenergimässigt ett stort exportland, men elsystemmässigt med ett ökande beroende av andra för vår egen elförsörjning med nuvarande regelverk i om EU.

Ny bok om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet