Jönköping Energis vd: Stödet till biogas är för svagt

Jönköping Energis vd: Stödet till biogas är för svagt

Biogasutvecklingen hindras av statens bristfälliga stöd. Det menar Jönköping Energis vd, Håkan Stigmarker, som vill se ett kraftfullt stödsystem liknande det som har fått vindkraften att växa.

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

När vindkraften har medvind i stödet från staten har biogasen motvind. Så beskriver Håkan Stigmarker, vd för Jönköping Energi, de statliga signalerna. 

Energibolaget har sedan 2008 producerat biogas och har investerat ungefär 150 miljoner kronor i en ny anläggning. Här tar man hand om de delar av hushållsavfallet som i en rötningsprocess kan bli metangas och biogödsel. Gasen ersätter bensin och diesel på fordonsmarknaden och biogödseln blir en naturlig del i jordbrukets kretslopp. Så långt låter allt självklart, men sedan gäller det att göra investeringen lönsam.
– Det här är inga billiga övningar, det är dyrt helt enkelt. Men det är inget nytt, ny energiteknik har alltid kostat pengar, säger Håkan Stigmarker, som dock tycker att statens stöd för den här formen av energiproduktion är alldeles för dåligt.

– Det här är miljömässigt klockrent, men det behövs ett ordentligt stödsystem så att kostnaderna mildras för dem som vill satsa i det här, jag tycker att staten borde hjälpa till mer. Jag tycker att vi borde ha ett stödsystem likt elcertifikatsystemet och som utgår från att man får ersättning per producerad MWh. Vindkraften omfattas av det här i dag, men vi får ingenting av det trots att den här formen att producera energi ger större nytta klimatmässigt. I stället för att det satsas, tycker jag snarare att vi får bakslag, säger Håkan Stigmarker.

Han lyfter fram tre exempel för att visa vad han menar. Det första exemplet är slopandet av avfallsförbränningsskatten:
– När man tog bort den stärkte man konkurrensen för att bränna upp soporna i stället för att göra gas av dem. Det andra exemplet är att skatten på handelsgödsel togs bort:
– När jordbruket lobbade bort den här skatten försämrades biogödselns konkurrenskraft.
Och det tredje exemplet är avsaknaden av tydliga regler om beskattningen av förmånsbilar:
– Mig veterligen är det fortfarande inte klart vilka regler som gäller efter 2014. Det är viktigt med bättre framförhållning så att fordonsmarknaden utvecklas och kan ta vara på den metangas som vi producerar.

Med de här konkreta exemplen på signaler ser Håkan Stigmarker att förutsättningarna för biogasproduktionen är sämre än vad de kunde vara och att det får följder för Jönköping Energi och marknaden som helhet. Kapaciteten i bolagets anläggning är 30 000 ton per år, men i dagsläget utnyttjar man bara två tredjedelar av den och skulle med rätt förutsättningar kunna driva utvecklingen framåt på ett kraftfullare sätt.

– Vi är kommunalt ägda och ägaren tycker det här är viktigt och skapar de ekonomiska förutsättningarna, men det här måste även vara en fråga för staten. Med ett stödsystem skulle vi få andra ekonomiska muskler och kunna driva på framåt snabbare och få fler att sortera sitt avfall och höja volymerna. Och Jönköpings Energi är inte unikt. Jag vet inget bolag som arbetar med att göra biogas av hushållsavfall som visar på plusresultat, säger Håkan Stigmarker.

Av Daniel Löfstedt
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet