Vattenkraftens bidrag till elsystemet riskerar att minska betydligt om regeringen låter vattenmyndigheternas nuvarande normförslag ligga till grund för omprövningarna av svensk vattenkraft. Det skriver Energiföretagen Sveriges Åsa Pettersson, vd, och Johan Bladh, sakkunnig vattenkraft. Vattenmyndigheternas beredning behöver göras om från grunden så att de brister som påtalats kan rättas till, menar de.

Regeringen tar höjd för en dubblering av svensk elanvändning till 2045 och i Energiföretagens senaste scenarioanalys kan elanvändningen öka med över 120 procent under samma period.  Men vattenkraftens bidrag till elsystemet riskerar att minska betydligt, om regeringen låter vattenmyndigheternas nuvarande normförslag ligga till grund för omprövningarna av svensk vattenkraft. Energiföretagen anser att det underlag som vattenmyndigheterna redovisat i sitt nyss avslutade samråd är så bristfälligt att hela beredningen måste göras om.

Bild: Stornorrfors vattenkraftverk. Foto: Vattenfall.

Åsa Pettersson

Med start 2022 ska vattenkraften omprövas i enlighet med den nationella plan för moderna miljövillkor som beslutades av regeringen 2020. Omprövningarnas ska säkerställa att vattenkraften lever upp till moderna miljövillkor, samtidigt som föreslagna åtgärder inte ska ge betydande negativ påverkan på vattenkraftens elproduktion, eller förmågan att hålla elsystemet i balans. Regeringen kräver också, med stöd av EU-rätten, att kostnaderna inte blir orimligt höga i förhållande till den förväntade miljönyttan och dessutom att alternativen till reglerbar vattenkraft inte har en ännu större miljöpåverkan. Energibranschen står fullt ut bakom den nationella planen och kommer att finansiera miljöåtgärderna med 10 miljarder kronor via Vattenkraftens miljöfond.

Johan Bladh

De miljökvalitetsnormer som vattenmyndigheterna har föreslagit i sitt nyss avslutade samråd, och som ska beslutas av vattendelegationerna i december 2021, skulle dock ge betydligt större konsekvenser än vad regeringen avsåg i den nationella planen, inte bara för svensk vattenkraft utan för hela elsystemet. De konsekvensanalyser som vattenmyndigheterna genomfört är grovt förenklade och missar avgörande aspekter både gällande kostnader och systempåverkan. Dessutom visar analyser som Energiföretagen låtit gör att miljönyttan i många fall riskerar att helt utebli.

Det är i sammanhanget viktigt att förstå att miljökvalitetsnormerna är styrande för utfallet av omprövningarna i vattenkraften. Domstolarna kan inte göra några egna bedömningar av miljönytta, kostnader och energisystemaspekter utan måste förhålla sig till gällande normer. Möjligheten är också liten att få normerna ändrade när de väl blivit fastställda. Med normsättningsrätten följer därför en skyldighet för vattenmyndigheterna att utreda konsekvenser på ett vetenskapligt och transparent sätt och med tanke på normernas juridiska betydelse är det av rättssäkerhetsskäl mycket viktigt att det går att förstå hur vattenmyndigheterna gjort sina bedömningar.

Vi menar att vattenmyndigheterna inte har fullgjort sina skyldigheter vare sig enligt EU-rätten, vattenförvaltningsförordningen eller gällande föreskrifter och vägledningar, inklusive den nationella planen som regeringen beslutat om. Därför anser vi att:

– Vattendelegationerna måste avstyrka och återremittera miljökvalitetsnormerna till vattenmyndigheterna.

– Vattenmyndigheternas beredning behöver göras om från grunden så att de brister som påtalats kan rättas till. När så har skett bör ett nytt samråd hållas.

– Havs- och vattenmyndigheten, Svenska kraftnät och Energimyndigheten måste få fram verktyg och metoder som kan ge vattenmyndigheterna stöd i sitt arbete.

– Verktyg och metoder från forskningsprogram som bedrivits i samverkan mellan myndigheter och energiföretag bör användas i större utsträckning.

– Regeringen bör fatta beslut om att förskjuta den nationella tidplanen för omprövningarna så de brister vi belyser i vårt yttrande hinner rättas till.

– Regeringen bör snarast lägga fram en proposition om att genomföra Vattenförvaltningsutredningens förslag för en mer välfungerande vattenförvaltning, förändringar som i stort sett alla samhällssektorer står bakom.

Sverige står inför en enorm utmaning när vi på knappt 25 år ska genomföra en storskalig elektrifiering av hela samhället samtidigt som vi ska förnya stora delar av energisystemet och kraftigt öka andelen förnybar el. Förväntningarna på vattenkraften är större än någonsin, samtidigt som miljöåtgärder är nödvändiga. Men avvägningen mellan delvis motstående samhällsintressen måste baseras på fakta och analys. Annars riskerar vi att genomföra omfattande och kostsamma åtgärder med betydande konsekvenser för vårt energisystem och till ingen eller mycket liten nytta för vattenmiljön. Vi ber därför att vattenmyndigheternas arbete ses över så att vi får en normsättning som överensstämmer med gällande regelverk och vår nationella plan.