Paradoxer präglar den svenska elmarknaden. Trots många aviserade stora elektrifieringsprojekt syns ännu ingen ökning i den svenska elanvändningen. Ny elproduktion efterlyses över ett brett fält, men investerarna tvekar.
De facto har elanvändningen inte ökat alls i Sverige på snart 40 år, trots fördubblad BNP och en stor befolkningsökning. Huvudskälet, enligt en analys, är den ständigt pågående energieffektiviseringen.
Som Second Opinions läsare vet har regering och riksdag lagt ett planeringsmål för den svenska elproduktionen på storleksordningen 300 TWh år 2045, kopplat till den gröna omställningen med de stora aviserade industriprojekten i norr. Miljöpartiet har gått ut med ett ännu tuffare kortsiktigt planeringsmål, 100 nya TWh redan till år 2030. Bland andra Energiföretagen och Svenska kraftnät har i sina framtidsscenarier lagt sig på liknande nivåer.
Bild: Lägre elförbrukning i vitvaror har bidragit till energieffektiviseringen. Foto: Eletrolux.
De flesta av de gröna storprojekten har i dagsläget meddelat om förseningar. Till exempel reviderade SKGS i sin uppdaterade kartläggning nyligen (juni 2024) ner tidigare uppgivna siffror avsevärt: industrins elanvändningsbehov under de fyra kommande åren (2025-2028) bedöms nu öka med 5 + 5 + 17 + 19 TWh per år. Svenska kraftnät lägger i sin senaste långsiktiga marknadsanalys (januari 2024) scenarierna för elanvändningen 2025 i intervallet 151-166 TWh.
Detta jämförs lämpligen med den aktuella elförbrukningen – officiellt 134,6 TWh för år 2023, enligt Energimyndigheten. Glappet upp till Svenska kraftnäts prognos för 2025 är alltså 16-31 TWh.
Men faktum är alltså att elanvändningen inte har ökat på snart fyrtio år. Till exempel använde Sverige i fjol mindre el än 1986 – siffran då var 135,5 TWh.
Saken åskådliggörs av Ekonomifaktas kurva för den svenska elanvändningen under perioden 1990-2023. Trots en befolkningsökning på 2 miljoner människor, mer än fördubblad BNP och omfattande elektrifiering av industri och samhälle och allt fler elbilar står elanvändningen i Sverige alltså still.
Från 2021 till 2022 minskade elanvändningen med hela 7 TWh, från 2022 till 2023 med ytterligare 2 TWh. Och månad för månad av 2024 har nu gått utan några tecken på ökad elanvändning. Newsworthy i samarbete med Ny Teknik presenterar den här kurvan för perioden januari-juli 2024, med jämförande kurvor för åren 2017-2023 (tack för grafiken till Martin Olsson):
Den relativt höga elanvändningen i januari 2024 förklaras av att månaden i hela landet var ovanligt kall och därför mycket elkrävande. Februari månads elanvändning drevs upp med närmare 500 GWh genom skottårets extradygn. Elanvändningen under årets julimånad låg 4 procent lägre än de senaste årens genomsnitt för månaden.
Läget nu är att elpriset genom den stora eltillgången är så nedpressat att investerarna uppenbart tvekar eller drar sig ur projekt. Second Opinion har tidigare redovisat den skepsis som investerarna numera uttrycker inför vindkrafts- och vätgassatsningar. Häromdagen sammanfattade Jyllands-Posten året 2023 för de danska underleverantörerna inom vindkraften som ”ett riktigt skitår för hela sektorn”. Alla de större företagen redovisade stora förluster, och den vändning man hade räknat med hösten 2023 kom aldrig.
Inom vindkraftsutbyggnaden fattades inget investeringsbeslut alls i Sverige under andra kvartalet 2024. Svensk Vindenergi hänvisar till att ”bolagen är försiktigare och att det framför allt är den politiska osäkerheten i Sverige som har ökat”. Det anses vara regeringens sak att ”snabbt agera för att förbättra investeringsklimatet”.
Rimligtvis måste något nu hända mycket snart för att branschens och politikernas framtidsscenarier inte på allvar ska krascha.
Vad är förklaringen till att elanvändningen inte ökat sedan 1980-talet?
Frågeställningen analyserades utförligt i det stora multidiciplinära forskningsprojektet NEPP (North European Power Perspectives) som 2015-2016 genomfördes av fem forskningsgrupper vid Chalmers, KTH, Profu, Sweco och IVL. Svaret blev att energieffektiviseringen är den enskilt viktigaste påverkansfaktorn på elanvändningen. Från att under decennierna före 2015 i genomsnitt ha legat på 2-3 procent per år förutspåddes den bli i storleksordningen 3-4 procent per år under hela perioden fram till 2050.
Utöver effektiviseringen spelar även sådant som befolkningsökningen, den ekonomiska utvecklingen (BNP), strukturförändringar och teknikgenombrott in, men mest betyder effektiviseringen, enligt NEPP: ”Effektivisering sker i samtliga sektorer, och är till allra största delen ’autonom’, det vill säga inte driven av en uttalad effektiviseringspolitik. Drivkrafterna för effektiviseringen är i stället ekonomiska, tekniska och strukturella.”
Energieffektiviseringen beskrivs vara klart större i högkonjunkturer än i lågkonjunkturer: ”Korrelationen är tydlig, och i ekonomiskt svaga tider är effektiviseringen mycket måttlig. Förklaringen ligger i att effektiviseringen av elanvändningen främst sker när äldre utrustning och apparater byts ut mot ny, och dessa byten sker företrädesvis när ekonomin är god, det vill säga i högkonjunkturer.”
EU:s effektiviseringsdirektiv bedöms av NEPP ha en relativt liten påverkan – mindre än en tiondel av effektiviseringen – på elanvändningens utveckling.
Så här åskådliggör NEPP effekterna av den ständigt pågående energieffektiveringen (enheten i vänsterspalten är TWh):
Med analysen som utgångspunkt skulle elanvändningen i Sverige 2050 fortsatt inte ligga högre än ungefär 150 TWh, medan energieffektiviseringen baserat på en exponentiell ökning på 3,5 procent per år (ränta på ränta-effekten) skulle motsvara elbesparingar på hela 330 TWh.
Det kan noteras att NEPP:s analys gjordes kort innan LKAB, SSAB och Vattenfall presenterade sitt extremt elkrävande initiativ Hybrit, som ju syftar till framställning av så kallat grönt stål.
7 Kommentarer
7 Kommentarer
Fredrik Bruno
10 september, 2024: 8:54 e mVi kanske ska vara tacksamma för att Vattenfalls satsning på Kriegers Flak kom av sig och att man nu fyller på i glädjebägaren med att det kanske inte blir några nya kärnkraftverk heller om det ska vara på det sättet. Finns det inte ström till de stora felsatsningarna i Norrland, så kanske de också kommer av sig innan de kostat alltför mycket pengar i form av subsidier och kreditgarantier.
Det man hör är att stålmarknaden översvämmas av billigt stål från Kina, där de måste avsätta produktionen någon annanstans nu när byggmarknaden hos dem blivit en punkterad bubbla. Det pressar både stål- och malmpriser, vilket knappast kan ge utrymme för några lönsamma överpriser på de fossilfria produkterna. När vi bromsade Stålverk 80, så var det samtidigt en massa andra länder som förbyggde sig och så fick vi då de urdåliga stålkonjunkturerna i slutet av 1970-talet. Vi i Sverige bör snarare satsa på nischprodukter (som på sin tid på Hardox och andra mikrolegerade stål)) och inte på simpla handelsstål eller olegerade halvfabrikat, som Palme ville. Investerar man inte med egna pengar och egen risk, så kan man (som Sandström och Henreksson m.fl. mycket riktigt framhåller) sko sig på uppbyggnadsskedet utan att ta ansvar för den långsiktiga lönsamheten
SvaraNils-Åke Sandberg
9 augusti, 2024: 1:44 e mÄntligen någon som förstått hur det ligger till. El-besparingarna har fördubblats efter 2015 därför att det lönat sig med de höga elpriserna när elapparater ersatts och fabriker lagts ner. Nytt kylskåp gjorde ett redigt hack i förbrukningen. Nära halva har elnotan betalat redan.
Sparas bara 3 % blir det 4 Twh på 2023 års förbrukning 134Twh och så mycket krävs stora anläggningar för att sluka, nästan ett Hybrit per år. (Gör man vätgas hamnar man i EX klassad miljö.)
Bandyklubbe folket finns inom elförbrukning för att de räknar bara åt ena hållet och överdriver dessutom, men räknar inte in besparingarna. Samma gäller miljöfolk som använder bandyklubbe ökningar i global temperatur, utsläpp mm. för att prioritera miljö anslagen, men som ändå inte mätbart ändrar på något. Det som glöms bort är att varje Mwh som sparas i lågspänningen fortplantar sig till 2 Mwh i fjärrproduktionen via stamnätet. Lägg därtill Elsak-fs-2022 (finns på nätet) som gjort att kraftledningar måste dras nya vägar runt bebyggelse, åtminstone i Sundsvallsområdet.
De mesta pengarna går till den “invassiva overhead kostnads pyramiden“, som ser sig hotad av sparandet, för att man inte kan trycka in fler, utan att kraftigt sänka lönerna. Praktisk personal är nästan helt borta ur sammanhanget sedan länge.
El-besparingarna har förändrat lågspänningen drastiskt. Någon gång då och då kommer en lastbil från E14 fullastad med begagnade mindre transformatorer som av olika orsaker plockats ner eller blivit utbytta.
I ett område som inte kan få fler abbonenter blir transformatorn för stor när det sparas bara ca 30 % på förbrukningen. Läggs de som matar in solenergi eller går över till värmepump från direktvärme till, blir det ännu mer. Kurvan med förskjuten nollpunkt bänds neråt sommartid. El-behovet från högre nät minskar i motsvarande grad enligt ovan. När nät, elpris, elskatt, moms mm. räknas in, blir det flera (ca 40) milliarder av besparingar i pengar räknat, klart det blir tufft för alla som är beroende av Svenska kraftnät för sina utleveranser. Man svälter helt enkelt ut övernätet som dumpar det på export, till under självkostnadspris.
Den här typen av överdrifter som lett till siffran 300 Twh har vi sett prov på i 100-tals år, så man reagerar snart inte på dumheterna.
SvaraMartin Johnsson
7 augusti, 2024: 9:39 e mHar inte mycket av den energintensiva industrin också flyttat utomlands sen 1970 talet?
SvaraJämför man industrin idag & då är det ju mycket som inte längre finns samt mycket som inte fanns då & skillnaden däremellan.
Kan vara så att man skulle granska importvarors elförbrukning för att få hela bilden.
Lars Holmström@Martin Johnsson
8 augusti, 2024: 11:40 f mArtikeln tar upp endast elanvändning och inte totala förbrukningen inklusive fossila bränslen där industrin är den i särklass största förbrukaren,
SvaraSå troligtvis spelar utflyttningen av industrin mindre roll
Bengt Hellman
6 augusti, 2024: 4:08 e mDet finns många förklaringar till att elanvändningen ännu inte ökar. Den viktigaste, att tillverkningen av mekanisk massa för tidningspapper rasat. Tidigare användes el från flera kärnkraftverk för att göra slipmassa. När marknaden för papper till dagstidningar krympt bort har skogsindustrin ställt om till processer som istället för att förbruka gigantiska mängder el istället kan leverera el.
Effektivare elanvändning är en annan förklaring. Belysning som tidigare använde 25 % av hushållselen sker numera med lågenergilampor. Moderna kylskåp och frysar är betydligt bättre issolerade vilket gör att elanvändningen halveras när man byter. Fjärrkyla med sjövatten ersätter ineffektivare kylproduktion. Värmepumpar ger 3-4 gåner så mycket värme som direktverkande el m m.
När industrin nu ska ersätta kol, olja och fossilgas i sina processer kommer det krävas mycket ny el. Att prata om att elanvändningen varit oförändrad i 40 år ger fel signaler. Elanvändningen kommer inte att kunna vara oförändrad de kommande åren om vi ska få bort de klimatförstörande utsläppen.
Svarafredrik bruno
6 augusti, 2024: 2:50 e mDen bostadsuppvärmning som sen 70-talet satsade på elvärme har för många successivt kompletterats med värmepump av ngt slag. Många villaägare skrämdes ju till att investera i värmepump 2022, jag gjorde det betydligt tidigare (luft/luft) och har nästa halverat min elanvändning till min villa. Men den lågt hängande frukten är plockad, ska jag dra ner ytterligare på energiförbrukningen (som nya fönster) blir det dyrare och investeringsviljan sämre. En pusselbit, inte hela marknaden, men en delförklaring. Samma sak, min nuvarande bil drar 0,5 liter/mil, tidigare var de uppe i 0,9 l/mil utan att vara ett dugg bättre eller större. Men varför syns inte elbilarna på totalförbrukningen av el? Hybriderna kan man ju i alla fall köra på bensin om man nu inte orkar ladda dem. Men en elbil drar kanske 2000 KWh på ett år (1000 mil), medan villan den är parkerad utanför drar kanske 20 000. Då syns de inte om det samtidigt köps en och annan nyinstallerad värmepump.
Men visst är det ett spel för galleriet om man samtidigt tänker på hur mycket koldioxidutsläppen från de fossila bränslena ökar på global nivå, där de betalningssvagare icke OECD-länderna står för 2/3 av de totala CO2-utsläppen. Har man inte hela bilden klar för sig, så blir det ju väldigt lite praktisk effekt av de insatser man gör.
SvaraRoger Fredriksson
6 augusti, 2024: 9:15 f mMen elanvändningen skulle ju redan för 24 år sedan vara 350 TWh. Det enligt regeringen som byggde på den samlade och mest respekterade expertisen i mitten av 70.talet. Läs mera på solsverige.se
SvaraPS Bra reflexioner och referat! DS/Roger fredriksson