Ingemar Nilsson (S): Tysklands tvära kast inte bra

Ingemar Nilsson (S): Tysklands tvära kast inte bra

Socialdemokraterna driver linjen om att tillsätta en energikommission. Ingemar Nilsson (S) menar att den skulle ge politiskt långsiktiga riktlinjer som saknas i dag och som aktörerna behöver, så att vi ska slippa de snabba kast som vi ser i Tyskland.

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

Det räcker inte med en bred partipolitisk överenskommelse som sträcker sig över blockgränsen – Socialdemokraterna vill ta frågan ett steg längre. De tycker att initiativet från näringsliv och fackföreningsrörelsen på kravet att tillsätta en kommission går i linje med deras syn och Ingemar Nilsson (S) är inte sen med att berömma initiativet, som han menar är rätt väg att gå. 

– Energipolitik är så mycket mer än att bara producera el. Vi har sedan 30 år tillbaka en politisk låsning som bygger på om vi ska ha kärnkraft eller inte. Ska vi komma vidare och komma bort från skyttegravsläget som råder behöver vi tillsätta en energikommission. En energikommission är något mer än en bred energipolitisk överenskommelse. Dels vad det gäller tidsperspektivet, men framför allt vad det gäller vilka som är med. I en kommission ingår förutom politiker, forskare, vetenskapsmän och experter, också de stora aktörerna inom produktion och konsumtion som tillsammans ska göra en bedömning av vad som kommer att krävas i framtiden, säger han.

Fredrik Reinfeldt har ställt kravet för att sätta sig ner och inleda ett samtal är att man tar med sig den kärnkraftsuppgörelse som redan finns, hur ser du på det?
– Fredrik Reinfeldt visar att han är kvar i det skyttegravstänk som präglar energifrågan. Man kan inte villkora när man går in i ett öppet samtal om detta. Vi vill inleda med att titta på hur behovet ser ut om 15-20 år, hur ser våra konsumtionsmönster ut då och sedan ta frågan vidare till hur lösningarna kan se ut, säger Ingemar Nilsson.

Varför är det så viktigt att det kommer till stånd en energikommission, räcker inte den uppgörelse som Alliansen har?
– Energipolitik och energifrågan kräver långsiktighet, det är långa cykler från investeringsbeslut till att produktionen är igång. Därför är tidshorisonten så avgörande. Den så kallade energiöverens-kommelsen som Alliansen har tolkas på olika sätt inom Alliansen. Ett gäng tycker att nu har vi en överenskommelse som gör det möjligt att bygga ny kärnkraft, medan ett gäng tycker tvärtom, nu har vi en uppgörelse och det byggs ingen kärnkraft. Energiföretagen, näringslivet och de som är direkt beroende av energipolitiken avskyr den här otydligheten. Det här visar att det inte finns någon tilltro till överenskommelsen och ingen trovärdighet i den, säger Ingemar Nilsson.

Han menar att en överenskommelse måste vara så stabil partipolitiskt att den, oavsett vilket block som har majoritet överlever åtminstone tre, fyra mandatperioder. Den här politiska stabiliteten är helt avgörande menar han och han är inte beredd att anamma resonemanget att det här är frågor som marknaden kan lösa själv.
– Att marknaden ska kunna lösa detta är inte en bild vi delar. Elförsörjningen är något av det viktigaste vi har i samhället och den blir alltmer central, här måste vi från politiskt håll dra upp de centrala riktlinjerna. Vi måste få till stånd en bred uppgörelse som kan hantera de basala frågorna om vilket produktionssystem vi ska ha, hur miljö- och klimatavväganden ska göras och hur energieffektiviseringen kommer in i det här. Det ska inte vara på detaljnivå men tydligt ange ramverk och färdriktning.

Vad kan då det konkreta resultatet bli av en kommission?
– Min uppfattning är att såväl energibransch som andra aktörer efterlyser att få sätta sig ner och samtala om det här. Jag tror det är farligt att i förväg säga vad som ska hända. Man måste ha respekt för att det inte finns några svar på detta i dag.

Så du har inga önskningar att det till exempel ska mynna ut i fortsatt satsning på vindkraft eller förbättrade villkor för vattenkraften eller liknande?
– Vi har i såväl våra kongressbeslut som i riksdagen varit tydliga med att vi anser att all energi på sikt kan och ska komma från förnybara källor.

Han ser sitt politiska ansvar i frågan, men är heller inte sen på att adressera att alla måste ta sitt ansvar för att analysera hur deras framtid kommer att se ut. Det blir avgörande för vilka politiska beslut som kommer att fattas.
– Industrin har hittills haft ett behov av baskraft och jämn konsumtion, men hur kommer det att se ut i framtiden, kommer konsumtionen fortsätta att vara stabil eller varierande? När de ställer kraven på oss att fatta beslut om produktionsmodeller måste de också fundera över hur deras situation kommer att förändras och se ut i framtiden. Vi kan inte forma framtidens lösningar enbart genom att titta i backspegeln.

Vilka är knäckfrågorna för en energikommission som du ser det?
– I det korta perspektivet är det helt klart skyttegravsstämningen som råder kring produktionen av el och kärnkraftens roll i detta. Sedan är det en utmaning att hitta en rimlig balans mellan att upprätthålla förutsättningarna för fortsatta svensk konkurrenskraft och att utvecklingen blir på ett miljö- och klimatvänligt vis. Det ska sägas att det här är en av knäckfrågorna, säger han och lyfter fram Tyskland som ett exempel på snabba svängningar som han inte vill se på den svenska energimarknaden.

– Man kan vara imponerad av Tysklands beslutskraft som också har haft stöd i opinionen, men min uppfattning är att Energiewende i vissa avseenden har gått för snabbt och det är just den typen av tvära kast som jag tror inte är så lyckliga. Man måste ha ett perspektiv på åtminstone 15-20 år, det finns inget kortare tidsperspektiv. Tyskland kommer att få slita ont för det här tror jag och det är ett bekymmer hur deras subventioner är utformade och att de är så omfattande och kraftfulla för att snabbt få in mer sol- och vindkraft, säger han.

2 Kommentarer
Daniel Löfstedt
Av Daniel Löfstedt
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Carl Erik Magnusson skriver:

    Ingemar Nilsson (S) säger att man “kan inte villkora när man går in i ett öppet samtal”. Men han säger också att “vi har i såväl våra kongressbeslut som i riksdagen varit tydliga med att vi anser att all energi på sikt kan och ska komma från förnybara källor”. Två frågor:
    1. Är detta inte ett villkor?
    2. Är det givet att förnybara källor alltid är bäst? Är begreppet “förnybart” ens väl definierat; hur förnybart är torv? EU ser inte torv som förnybart vilket vi gör i Sverige.
    Vedeldning i tät bebyggelse är förnybar energiteknik men har stora emissioner-hur bra är det? Kärnreaktorer som bygger på briderteknik förnyar bränsletillgången – räknas detta som förnybart? Kan man i ordet förnybart lägga in det som passar? Lite nyspråk?
    Kanske dags att citera gamle Tegnér: “Det du ej klart kan säga vet du ej”.
    Samtal, utmärkt, men utan att villkora!
    Blockpolitiken är inte konstruktiv för energiframtiden. Men inom (S) finns också två block, för och emot kärnkraft. Kanske man inom partiet skulle våga adressera det dilemmat också. Eller för att bli tydliga: börja där.

  2. Lars Wiegert skriver:

    Utmärkt förslag! Energipolitiken är för viktig för att blockeras av blockpolitiken.