Inga garantier för kärnkraft till 2045

Inga garantier för kärnkraft till 2045

Om Sverige planerar framtidens elförsörjning på Energimyndighetens rekommendationer kan vi få problem. Det finns inga garantier för att återstående reaktorer kommer att köras till år 2045, skriver Lennart Söder, professor på KTH.

För Sveriges elförsörjning finns flera viktiga frågor att hantera, såsom ökande elförbrukning, överföringsbegränsningar, risken för effektbrist och kraftsystemets masströghet. Vad händer med dessa frågeställningar när kärnkraften fasas ut? Och när sker det? Svaret har stor betydelse för hur snabbt möjliga åtgärder behöver sättas in.

Kärnkraften sågs tidigare, i många framtidsscenarier som fullt fungerande och ett konkurrenskraftigt kraftslag länge till. I Energimyndighetens långsiktsprognos som publicerades i januari 2013, skriver man: I beräkningarna antas att kärnkraftverken har en teknisk livslängd på 60 år.

Följande beslut togs dock hösten 2015: Ringhals 1 och 2 stängs efter endast cirka 45 år. Knappt tre år efter rapportens publicering har den faktiska livslängden minskat med 15 år jämfört med den tekniska livslängd som Energimyndigheten antog.

Oskarshamn 2 stängs efter 41 år och O1 efter cirka 46 år. Faktisk drifttid är inte detsamma som teknisk livslängd. Dessa beslut togs av marknadsaktörer trots stora tidigare investeringsbeslut i vissa av reaktorerna, exempelvis 8 miljarder kronor i O2.

Har då Energimyndigheten lärt sig något av denna felbedömning? Svaret är nej. I sin rapport ”Vägen till ett 100 procent förnybart elsystem” (juni 2018) skriver de till exempel om vindkraft: Vår bedömning är att den stora utbyggnaden främst behöver ske från mitten av 2030-talet. I förstudien konstateras att Sverige sannolikt har kärnkraft kvar år 2040 med utgångspunkt från att ägarna strävar efter få lönsamhet under 60 år.

Energimyndighetens slutsats om framtiden är således helt baserad på att alla återstående kärnkraftverk är fullt fungerande 60 år efter start.

Självklart vet vare sig jag eller någon annan om detta är möjligt eller inte. De äldsta reaktorerna i världen som ännu är i drift startade elproduktion 1969. De reaktorer som startade mellan 1969 och 2018 (eller började byggas, men stängdes innan de hann producera el) är 547 stycken. Av dessa är 90 stängda efter en genomsnittlig drift under 28 år, enligt IAEA.

Det centrala är att kärnkraftens livslängd är osäker. Under valrörelsen 2014 framfördes inte någon gång att kärnkraftverk skulle stängas, men efter två år var det ett faktum att de fyra äldsta reaktorerna skulle stänga efter i genomsnitt 44 år. Om de kvarvarande kärnkraftverken också stänger efter 44 år har vi ingen kärnkraft kvar 2030. Även detta scenario måste självfallet beaktas av Energimyndigheten.

Problemet med Energimyndighetens antaganden och slutsatser är att man underskattar möjligheten att viktiga frågor för Sveriges elförsörjning kan bli aktuella mycket tidigare än vad de antar. Från Energiöverenskommelsen som fem partier står bakom, framgår bland annat: Sverige har fantastiska förutsättningar för förnybar elproduktion och det är rimligt att Sverige är nettoexportör av elektricitet även på sikt. Utmaningar med effektfrågan och masströghet kommer betydligt tidigare om inte alla kärnkraftverk fungerar perfekt och lönsamt i 60 år. Utmaningarna är lösbara, men det kräver planering och insikt.

Man bör kunna kräva av Energimyndigheten att de ställer upp olika scenarier. Självklart kan de inte garantera att alla kärnkraftverk fungerar perfekt i 60 år. Slutsatser för vad som behövs för att klara såväl exportmålet som effektfrågan beror förstås på vilket scenario som inträffar.

Om Sverige skulle planera framtiden baserat på Energimyndighetens rekommendation, det vill säga att den stora utbyggnaden främst behöver ske från mitten av 2030-talet, så kommer Sveriges elförsörjning att bli problematisk. Om reaktorerna från 80-talet producerar el lika länge som 70-talsreaktorerna så har vi noll kärnkraft år 2030.

 

Foto: Kyriaki Sarampasina

***

Länkar:

”I Energimyndighetens långsiktsprognos som publicerades i januari 2013”

https://energimyndigheten.a-w2m.se/FolderContents.mvc/Download?ResourceId=2698

”exempelvis 8 miljarder kronor i O2”

https://www.nyteknik.se/energi/eon-vill-stanga-reaktor-o2-i-fortid-6392952

”Vägen till ett 100 procent förnybart elsystem”

https://energimyndigheten.a-w2m.se/FolderContents.mvc/Download?ResourceId=5741

”enligt IAEA”

https://pris.iaea.org/PRIS/home.aspx

 

7 Kommentarer
Av Lennart Söder
Professor i elkraftsystem, KTH
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Carl-Åke Utterström skriver:

    Med ett ökande elbehov så måste vi även utnyttja kärnkraft allt annat är en kortsiktig lösning.

    Jag bifogar min debattartikel i VLT.

    https://www.vlt.se/artikel/debatt/c-a-utterstrom-ytterst-kortsiktigt-tankt-att-inte-anvanda-karnkraft

  2. Lars Wiegert skriver:

    Problemen är inte kärnkraftens fel. Vad artikeln visar är hur tokigt den förra regeringen handskats med sina ‘styrmedel’ utan att förstå vad de kan leda till med. Den nya regeringen bör genast börja med att omfördela styrmedlen. Minska de ensidiga subventionerna för sk förnybar energi, som skapar olösta, kanske olösliga, problem med de fysikaliska lagarna för nätstabilitet. Samtidigt sluta ställa orimliga krav på kärnkraft, såsom retroaktiva krav på marginella höjningar av säkerheten till orimliga kostnader.
    Varför ställs inte lika krav på slumpkraft, att leverera en elkvalitet (spänning och frekvens) och leveranssäkerhet som annan elproduktion? Vem ska stå för kostnaden av energilagring om inte de som vill mata in slumpmässig och oreglerad effekt in på nätet? Att inte ställa sådana krav är en oerhörd subvention på vind och sol, som man hittills inte talat om. Nu behövs styrmedel för att slippa stänga av väl fungerande och säker kärnkraftverk, som levererar effekt efter behov och stabiliserar nätet. Alternativet är importerad fossilkraft.

  3. Klas Roudén skriver:

    Tänkvärda ord av Lennart.
    Det som tidigare bestämt livslängden på våra reaktorer var politiken (Barsebäck mm), reaktorsäkerheten och den tekniska livslängden.
    Men när regeringen och politikerna sedan länge frånhänt sig allt ansvar för de närmaste årens elförsörjning och överlåtit åt Elmarknaden att fixa allt, så är det idag denna Marknad som de facto bestämmer reaktorernas livslängd.
    Dags för en (ny) regering att återta sitt tidigare ansvar för att få stopp på destabiliseringen av vårt elproduktionssystem?

  4. Johan Montelius skriver:

    “den faktiska livslängden”

    Den faktiska livslängden kan väl med straffskatter och subventioner göras hur kort som helst? Det är väl en lärdom man kan dra av energipolitiken. Ta bort subventionerna till vindkraft så får vi se vad genomsnittsåldern för ett verk blir.

  5. Civilingenjör Lars Sundström SunToEarth skriver:

    Lennart Söder för fram en mycket väsentlig fråga. Om kärnkraften inte håller så länge som man trott får vi problem om vi inte gör någonting nu.
    Energieffektiviseringen gällande elanvändningen måste rivstarta nu.
    Energimyndigheten måste ta tag i detta och förhoppningsvis rivstartar nye chefen på sitt nya jobb.

    1. Johan Montelius skriver:

      “Om kärnkraften inte håller så länge som man trott får vi problem om vi inte gör någonting nu.”

      Kärnkraftsreaktorerna håller med råge för den tid de ursprungligen var konstruerade för. Att politiker stänger dem direkt eller indirekt är inte en indikation på något tekniskt problem. Politiken skulle kunna ändras i morgon.

      Det är dock hög tid att investera i nya kärnkraftsreaktorer. Om vi inte slösade bort pengarna på sol och vind så kanske det skulle kunna lösa sig.

      1. Carl-Åke Utterström skriver:

        Håller helt med vi måste sluta behandla förnybart med silkesvantar. Ett progressivt land kan inte basera sin elförsörjning på icke planerbart förnybart. Bygg ut kärnkraften i stället. Det är planerbar elektrisk produktion.