DEBATT
Claes Hemberg på Nibe är kritisk till hur effektavgifter införts. Elkunderna ska inte behöva förstå alla komplexa tariffsystem, skriver han och menar att hushåll i lägenhet borde slippa avgiften helt. Han benämner effektavgift ”den tredje elavgiften” som läggs till avgifter för energi och nät.
Den nya tredje elavgiften avtäcker nu den sargade relationen mellan hushållen och elbolagen. Svaret är färre förklaringar och istället fler direkta åtgärder. Första steget är att låta 2 av 3 hushåll helt slippa avgiften.
Den nya elen är den största samhällsomvandlingen sedan järnvägens utbyggnad. Enorma satsningar märks i förnyad vattenkraft, kärnkraft, elnät, batteriparker och vind- och sol. Hushållen svarar däremot med det lägsta förtroendet för branschen på 20 år.
Bild: Claes Hemberg på Nibe tycker att boende i lägenhet ska slippa effekttariff.
En orsak är vågen av nya krav och begrepp som elpristak, minuspriser, kvartspriser, elskatter och effektavgifter. Relationen ställs nu på sin spets när den nya tredje elavgiften rullas ut över landet. Elbolagen gör det etter värre genom att ha olika namn, regler, löften och fakta för samma avgift. Det är ett historiskt självmål, innan den riktiga matchen om hushållens ens börjat år 2027. Hoppas nu elbolagen både hinner lära sig, ändra sig och lösa hushållens hinder. För hushållens ekonomi, om inte annat.
Det är två helt olika världar som kolliderar. Elbolagen är rationella infrastrukturbyggare. Hushållen är däremot inte alls rationella. De är än mindre intresserade. Hushållen vill ha färdiga självgående lösningar. För hushållen vill inte förstå eller in och ratta. De förväntar sig att elbolagen sköter alltihop. Elbolagen behöver föregå hushållen. Elbolagen behöver bli konsumentbolag. Svaret finns inte i joule, kWh och hertz. Hushållen talar om kronor på vardagssvenska.
Situationen liknar på många sätt 90-talet, då pensionsreformen öppnade för nya tjänster, lagar och bolag som gav hushållen en klart mer robust ekonomi. Nya elen kan ge svenskarna samma förnyade styrka. Tydligast svar kommer hittills från en rad nya små app-bolag som Bright, Greenely, Ngenic, Tibber, Solar och många fler. De närmar sig 1 miljon kunder. Frågan är om de traditionella elbolagen vill släppa direktkontakten med kunderna? Om inte så är det bråttom att agera.
Runt om i landet görs olika vägval. I Lidköping lyckas exempelvis aktiva elbilsägare spara 7 % på elen. Det är riktigt bra. Men inte ska vanligt folk behöva vara högaktiva. Första frågan borde vara: vilka kan helt slippa avgiften?
Siffror från Göteborg visar att de i lägenhet bara kunde spara 12 kronor per år på nya elavgiften. Besparingen är mindre än kostnaden för att förklara avgiften. Därför vill det lokala elbolaget helt ta bort avgiften ifrån dem.
Även i Växjö har de tänkt till och än så länge givit de som bor i lägenhet ”effektavgiften 0 kr”. Här borde många fler ta efter. Vi talar om 2 av 3 hushåll. Med ett enkelt pennstreck skulle många miljoner svenskar slippa härket med nya elavgiften. Något som blir avgörande när elbilarna rullar in.
Kvar är effektavgiften för de 5 miljoner boende i villa. De behöver konkret hjälp. Häromdagen meddelade mitt lokala elbolag: ”Minska elfakturan för värmepumpen med 20 % med vår app”. Den lovar att styra efter elpriset och effektavgiften. Lägg märke till att de varken gav mig fakta eller förklaringar, utan gick direkt på åtgärden. Frågan är förresten om jag alls ska betala för elbolagets app-stöd. Den hjälper ju dem att sänka sina nätkostnader i sin tur. Alltså borde jag snarare få betalt. Ja, vi kommer säkert snart se app-bolag som erbjuder detta.
Frågan är vart ansvaret börjar och slutar. Inte vill hushållen att elbolagen bestämmer temperaturen i våra hem. Vägvalet kan stavas ”jämn temperatur” eller ”lägre elfaktura”. Det är förresten inga större temperaturskillnader vi talar om. Temperatur kan variera en halv grad över dygnet, när appen sänker elförbrukningen 20 %. Så bra värmebatteri utgör själva huset.
Elkunderna ska inte heller behöva förstå alla komplexa tariffsystem. De ska än mindre in och styra elen varje dag eller kvart. Vi måste befria hushållen från elstressen. Kanske har vi infört alla nya handgrepp och begrepp för tidigt. Dagens mjukvara och appar är långt ifrån perfekta.
Å andra sidan har dagens elbolag gott om vinster att investera. En ny bransch med app-bolag lär om inte annat ta över. Frågan är om de traditionella elbolagen vill släppa relationen till kunderna helt. Om inte, så är det dags för dem att börja jobba.
7 Kommentarer
7 Kommentarer
Martin Lundmark
21 november, 2025: 1:34 e mSedan avregleringen 1 januari 1996, är elhandelsbolagen (där vi köper elenergin) och elnätsbolaget (som transporterar elenergin till oss) två olika bolag separerade från varandra. Vi kan välja elhandelsbolag men inte elnätsbolag.
Effektavgiften hanteras separat av elnätsbolag som en del av elnätsavgiften, utan samråd med elhandelsbolaget vi valt.
När Energimarknadsinspektionen beskriver vad som är; ”Syftet med effektavgifter” så kan vi där läsa; ”När många använder el samtidigt skapas effekttoppar och då kan det bli trångt i elnätet, vilket till exempel kan hindra företag och kommuner att växa. En lösning är att bygga ut elnätet, det tar dock tid och är kostsamt, en annan är att nyttja det befintliga elnätet mer effektivt. Detta är något effektavgifterna ska bidra till genom att ge elanvändare incitament att flytta och sprida ut elanvändningen till tider då nätet är mindre belastat.”
Jag vill inte som elkund ha ett komplex tariffsystem. Men jag vill inte heller ha en kostsam utbyggnad av distributionsnäten som vi elkunder skall betala.
Elnäten som vi idag använder är ursprungligen baserade på ”Velanders formel”. En formel som bygger på att man använder årsenergi och vetskap om kundkategori med tillhörande Velanderkonstanter för beräkning av uppskattad toppeffekt.
Med hjälp av denna toppeffekt kunde sedan elnäten, till exempel till våra villor, dimensioneras, så att det klarade sitt uppdrag samtidigt som kostnaden för att bygga elnäten hölls nere.
Här finns en länk till sidorna 17–23 i en tidig publikation i ämnet, från 1 feb. 1941, med rubriken; ”Sammanlagringsproblemet” https://runeberg.org/tektid/1941e/0021.html
Naturligtvis så återfinns även Velanders formel i de läroböcker vi använt för att utbilda svenska elkraftingenjörer under årens lopp.
Velanders formel ger alltså uträkning av toppeffekten i elnätet utgående ifrån den använda årsenergin. Man kunde då som indata, använda det en gång per år avlästa värdet från en elenergimätare.
Av metoden i Velanders formel så inser man att dimensioneringen av elnäten till stor del bygger på ett visst förhållande mellan årsenergin och toppeffekten. Baserad på de laster som fanns då metoden utvecklades.
De senaste, säg 20, åren har vi arbetat med att minska kostnaden för den elenergi vi köpt från vårt valda elhandelsbolag. När vi då till exempel minskat det årliga elenergiflödet genom elnäten (säg till hälften) så har inte alltid den toppeffekt som vi behöver, sänkts i motsvarade grad (till hälften).
Möjligheten att handla och styra elanvändning efter timpriser, elbilsladdning på kort tid med hög effekt, luftvärmepumpar som behöver allt med stöd, av direktel, när kylan ökar etc, är förändringar som våra elnät inte byggdes för, när de tillkom för säg 60 år sedan.
Jag har inget emot om vi kan undvika ”alla komplexa tariffsystem”.
Men om alternativet är en kraftig ökning av elnätskostnaden, åren framöver, genom behov av ombyggnationer av de redan byggda elnäten, är det då mera välkommet?
Finns det andra alternativ?
Jag vill ha en robust fungerande elförsörjning till rimligt låga kostnader.
Svarafredrik bruno
19 november, 2025: 7:38 f mJag återkommer till min kritik av effektavgiften, så som den ser ut på min elräkning. De tre dagar i november då min effektavgift (hittills) fastställdes hade jag mina effekttoppar mellan klockan 10 och klockan 11. Är det en tid på dagen, då man bör uppmana folk att hålla igen på förbrukningen? Största toppen är ju på eftermiddagen, nån gång när kreti och pleti kommer hem och börjar laga mat och sätter in sladden till elbilen. Varför inriktar man sig inte mot den (eller de timmarna, det kan vara någon timme tidigt på förmiddagen också)??? Det är ju överbelastning av elnätet vi är ute efter att åtgärda (så att vi inte drabbas av Spanska sjukan).
Min tidigare kritik var att om jag åker bort över helgen (det är sisådär fyra helger varje månad) och ställer ner värmen och sparar energi, då åker jag på en effekttariff-käftsmäll när jag kommer hem på söndag kväll och sätter på värmen för fullt för att snabbt få en dräglig temperatur i villan igen när vinterstormen härjar och det går åt mycket energi för att få upp värmen i huset igen. Använder jag dessutom då en värmefläkt någon timme kan jag få en kWh-kostnad på runt 80 kronor för den timmen.
Kort sagt – det här verkar inte genomtänkt. Och framförallt åstadkommer det knappast någon effekt på den höglasttimme som man egentligen borde vara ute efter att komma till rätta med.
SvaraErik Dotzauer
18 november, 2025: 3:50 e mJo, men det är ju frivilligt om man vill engagera sig eller ej. De som vill engagera sig har möjlighet att betala lite mindre, och de som inte orkar engagera sig får betala lite mer.
SvaraGöran Fredriksson
18 november, 2025: 10:41 f mClaes har en viktig poäng.
Först kan konstateras att effektavgiften torde ha ett mycket ringa existensberättigande under sommaren, hösten och våren då elnätet är rejält överdimensionerat.
En effektavgift när den inte behövs är bara onödig. Varför skall någons beteende påverkas då?Effektavgiften under låglasttid bör tas bort helt och istället läggas på vintersäsongens höglasttid då detta skulle förbättra effektstyrningen och motivera fler i främst villa hushåll att skaffa en bra alternativ värmekälla, t.ex. en ved- eller pelletskamin som både skulle styra bort en större eleffekt och ge en bättre beredskap vid elavbrott.
De nuvarande effektavgifterna kan med bättre styrning av effektuttagen lätt ersättas för alla dem som bara har elabonnemang för hushållsel, vilket är alla hushåll i flerbostadshus där fastighetselen betalas av fastighetsägaren som kan vara ett bostadsföretag eller en bostadsrättsförening. Till dessa kommer alla villa hushåll som har annan uppvärmning än el, t.ex. fjärrvärme eller egen panna för något bränsle. Det kan behövas en gräns för maximalt årligt uttag av el för att förhindra att större eluttag sker via elbilar eller elpannor..
För alla dessa kunder kan effekt styrningen ske genom en förhöjd överförings avgift under höglast tid.
De nuvarande taxemodellerna som innehåller effekt avgifter bör behållas för dem som är nöjda, så ökar valfriheten.
SvaraKalle Andersson@Göran Fredriksson
7 december, 2025: 12:44 f mDet finns INGEN anledning att elbilsägare och solcells-ägare i villaområden ska subventioneras av deras grannar. Varje egenproducerad kWh el från solceller är det idag. Varje kWh från hushållet som exporteras är dubbelt subventionerad. Elnätsbolagen vill inte formulera denna sanning till sina kunder.
SvaraAnders Fosselius
18 november, 2025: 9:46 f mHur skall en villaägare kunna styra sin elkonsumtion när realtidsmätning inte erbjuds av eldistributörerna? En lägenhetsinnehavare är chanslös.
SvaraTillgänglig realtidsmätning av energitoppar kräver dessutom APIer kopplade till automatiska styrsystem som verkar för att eliminera förbrukningstopparna. Detta i sin tur kräver styrinstallationer för tex. värme och varmvatten.
Hur många elkonsumenter har intresse och teknisk kompetens att agera?
Monopol under förespeglingen marknadsmodellär fortfarande monopol och ingen myndighet synes värna konsumentintressena. Trovärdigheten för såväl eldistributörerna som myndigheterna får ytterligare en törn.
Låt 2/3 slippa elavgift - Hemberg energi + ekonomi
18 november, 2025: 8:30 f m[…] Nya tredje elavgiften (effektavgiften) sätter fingret på problemet. Den är mer krånglig än nyttig för 2 av 3 svenskar. Låt de i lägenhet slippa och ge självgående teknik till resten, skriver jag i en krönika. […]
Svara