”Hög tid engagera sig i EU-samarbetet”

Utan elnät, som är rätt dimensionerade och har alla fysikaliska egenskaper på plats, blir det ingen energiomställning. Med en ständigt växande andel oplanerbar elproduktion blir detta en allt svårare ekvation att lösa.

Elnätsföretagens viktigaste verktyg är DSO Entity-samarbetet, säger Jämtkrafts elnätschef Stefan Sedin. Detta utmanas nu från ett oväntat håll: ”Det är hög tid för alla elnätsföretag att engagera sig”, framhåller han.

Stefan Sedin, elnätschef på Jämtkraft, har ett av de mer exklusiva och svårbeskrivna uppdrag man kan tänka sig i energibranschen: som styrelseledamot i EU DSO Entity är han med om att utforma de nätkoder som ska ligga till grund för den europeiska energiomställningen.

Som Second Opinions läsare vet är nätkoder benämning på de olika regelverk som ska tillämpas i utbyggnaden och uppgraderingen av Europas elnät. Den som till äventyrs tänker att det väl inte kan vara så komplicerat kan förslagsvis ladda ner de tusentals sidor lagtext som det är fråga om och försöka bena ut vad som menas. Insåg man inte saken tidigare, lär man då bli varse att el och elöverföring handlar om att bemästra enormt komplicerade fysikaliska fenomen.

Huvudskälet till att EU tagit hand om frågan om nätkoder är energiomställningen. Som egentligen inte är en omställning, utan en mängd av omställningar som måste samordnas mellan alla involverade. I centrum står elnäten, de som rent fysiskt ska överföra elen. Utan elnät, som är rätt dimensionerade och som har alla fysikaliska egenskaper på plats, blir det ingen energiomställning.

Den enskilt största påverkande faktorn är att allt mer av elproduktionen är på väg att bli väderberoende, framför allt vindkraft och solkraft, som inte går att planera, i vart fall inte för någon längre tid. Till detta att vind- och solelproduktion i viktiga fysikaliska avseenden inte är jämförbara med sådan elproduktion som bygger på de tunga roterande delarna i synkront tillkopplade generatorer och turbiner, som i vattenkraftverk och kärnkraftverk.

Som Second Opinion berättade i samband med etableringen av DSO Entity i början av 2021 är tanken är att den nya DSO-enheten ska ge de lokala och regionala elnätsföretagen en enhetlig röst gentemot de europeiska institutionerna. En motsvarighet till att de europeiska stamnätsoperatörerna samverkar inom ENTSO-E och de europeiska tillsynsmyndigheterna inom ACER.

I valet 2021 av de 27 ledamöterna i styrelsen för den då nygrundade DSO Entity invaldes Stefan Sedin bland de nio i styrelsen som ska företräda de små elnätsföretagen. Med ”små” företag menas sådana som har färre än 100 000 kunder. Nio styrelseplatser gick till mellanstora företag (100 000 till en miljon kunder) och nio till stora företag (över en miljon kunder).

Stefan Sedin. Foto: Ida Hagberg.

Anmärkningsvärt nog fick Finland, Sverige och Danmark vardera två representanter invalda i DSO Entity-styrelsen, trots att röstetalet bestäms av kundantalet. Rent matematiskt räcker detta för Nordens del bara till en av 27 platser. Förutom Stefan Sedin invaldes också Ellevios Bengt Johansson (i fjol ersatt av Per Wikström), Kristian Finell (Herrfors Nät) och Jorma Myllymäki (Elenia) för Finland samt Kristian Tilsted (Netselskabet Elværk) och Jens Fossar Madsen (Cerius) för Danmark.

Till detta kommer att också Eons Johan Mörnstam valdes in, som representant för ett ungerskt dotterföretag. Den nordiska positionen försvagas inte av att både Mörnstam och Sedin även har var sin av de tre viceordförandeposterna i styrelsen. Ordförande är Vincenzo Ranieri, till vardags vd för italienska Enel med över 30 miljoner kunder.

”Det nordiska inslaget är resultat av en gemensam nordisk röstningstaktik och ett stort fotarbete av Elinorrs Björn ter Bruggen”, berättar Stefan Sedin och tillägger att de nordiska representanterna inför styrelsemötena brukar lägga upp strategin i separata samordningsmöten. ”Det här samarbetet är viktigt, sett mot bakgrunden av att elnätsfrågorna i Norden till delar ser annorlunda ut än i övriga Europa.”

Efter tre år har DSO Entity nu byggt upp ett kontor i Bryssel med ett femtontal anställda, ledda av generalsekreteraren Peter Vermaat. De förberedande processerna äger rum i ett antal kommittéer och arbetsgrupper. I fråga om nätkoderna är målet både att definiera nya sådana och utveckla de gamla.

En av ACER nyligen fastställd ny kod gäller cybersäkerhet vid gränsöverskridande elflöden (NCCS), en annan som väntar på fastställelse gäller flexibilitet, Distributed Flexibility (DR).

Betydelsen av att rent konkret vara med och skriva det europeiska regelverket kan enligt Stefan Sedin inte överskattas. Dels för att kunna säkerställa att de frågor som hör ihop med ett glesbygdsland som Sverige blir förstådda, dels för att DSO:erna nu kan agera med egen auktoritet gentemot TSO:erna, alltså de europeiska systemoperatörerna.

Detta i ett läge när elnätsföretagen utmanas genom den allt större komplexiteten i elsystemet och de detaljspecifikationer som ges av nätkoderna.

”Det gäller att ha koll på sina data, och särskilt för små elnätföretag kan det vara svårt att hitta resurser för att sätta sig in i och ta hand om alla de komplikationer som hör ihop med utvecklingen inom elnätet”, säger Stefan Sedin och exemplifierar med det samarbete mellan elnätsföretagen som hanteras inom samverkansföreningen Elinorr.

Hans finländska kollega Kristian Finell tillägger att ”med en allt större andel oplanerbar elproduktion kan vi inte bygga elnät helt enligt samma principer som förr, utan måste hitta mer flexibla lösningar. Och det handlar om att lösningarna måste vara kostnadseffektiva. Samtidigt som de som vill ansluta ny elproduktion till nätet oftast är av åsikten att allt ska bara fungera och nätkapaciteten finnas på plats.”

Han nämner det tryck som finns på anticipatory investments – alltså investeringar som föregriper ett behov som antas uppkomma senare.

“Men alla nätbolag är reglerade monopol. Och alla styrs av en reglerad modell. I dagens läge ger reglermodellen väldigt små möjligheter att investera på osäkra antaganden. Man kan inte riskera kundernas pengar förrän behovet är konkret”, säger han.

Till detta kommer nu en fråga inom DSO Entity som riskerar att överskugga alla andra. I korthet handlar det om gasdistributionsföretagens roll. I Sverige och Finland är gasen volymmässigt ingen stor sak, men på den europeiska kontinenten en desto större fråga. Enbart Tyskland använder fem gånger mer naturgas än Sveriges hela elproduktion, mätt som energimängd.

EU-kommissionen driver nu på att gasdistributörerna ska tas med i DSO Entity, som alltså framöver skulle inkludera både el- och gasdistributionen.

Kristian Finell

”Det här är den största fråga som hittills har kommit på vårt bord”, säger Kristian Finell. ”Gasen har i proportion få aktörer, men jättestora energimängder. Och infrastrukturfrågorna för gasens del ser väldigt annorlunda ut än för elnätbolagen.”

Frågan är alltså om en organisation gemensam för både elen och gasen verkligen kan arbeta med det fokus som behövs för små elnätsföretag av nordisk typ. Till komplikationerna hör att många nätbolag i Europa driftar både elnät och gasnät.

”Styrelsen ska enligt stadgarna även i framtiden omfatta 27 medlemmar. Och den ska fortfarande ha en fair and balanced representation. Men kommer vi framöver ens att få in några nordiska representanter i styrelsen? Med gasen inkluderad har det här blivit väldigt politiskt”, säger Kristian Finell.

Mot den här bakgrunden vädjar nu både Stefan Sedin och Kristian Finell till de elnätsföretag, som inte gått med i DSO Entity-samarbetet, att göra just det. Av Sveriges 160 elnätsföretag är bara ett sextiotal i dagsläget medlemmar.

”Det här är i vars och ens intresse. Utöver möjligheten att påverka arbetet med nätkoderna blir man som medlem delaktig i ett stort kunskapsutbyte och sökandet efter best practice i de frågor som vi står inför”, säger Stefan Sedin.

Han nämner att Energiföretagen Sverige finns med som observatör inom DSO Entity, men inte har rösträtt vid generalförsamlingarna, vilket däremot varje medlem har, oberoende av storlek.

”Vi behöver i de nordiska länderna skaffa oss all den tyngd vi kan i det fortsatta arbetet. Dyrt är det inte. Medlemskapet för Jämtkraft går på ungefär 8 000 kronor om året”, säger han.

Mandattiden för den nuvarande DSO Entity-styrelsen tar slut våren 2025. Mycket tyder dock på att styrelsen ombes sitta kvar tills det slutliga beslutet om den nya el- och gasorganisationen föreligger.

Toppfoto: Ellevio

***