Som Math Bollen skrev på Second Opinion den 20 april i år kommer det att ställas nya krav på elnäten i framtiden. Orsaken är att nya anläggningstyper kommer att anslutas till elnäten.
I projektet ”Utvärdering av tekniska lösningar för att hantera omfattande anslutning av solcellssystem i eldistributionsnät” (Energimyndigheten 2017-03-28) har Joakim Widén m.fl. vid Uppsala universitet använt data från Herrljunga Elektriskas elnät. De konstaterar att solcellssystem kommer att leda till ökad belastning av kablar och spänningshöjning. Detta gäller särskilt soliga sommardagar då användningen av el är låg samtidigt som solelproduktionen är hög.
Studien har analyserat olika metoder för att förhindra att elnäten överbelastas. Tänkbara metoder är begränsning av utmatad aktiv effekt från solelsystemen, justering – automatisk eller manuell – av lindningskopplare i nätstationer, batterilagring och konsumtion/produktion av reaktiv effekt i solelanläggningarnas växelriktare.
Det ökande antalet solelanläggningar är bara en av de förändringar som väntar elnätsföretagen. Lägger man till förväntad ökning av elbilsladdning, kan effektflödena i elnäten komma att variera än mer och därmed svårigheterna att hålla god spänningskvalitet.
En lösning som Uppsalarapporten lyfter fram som tekniskt lämplig är batterier. Priset på batterier är i dag högt, men det kan komma att förändras. En källa till osäkerhet är hur uppladdning och urladdning av batterier ska betraktas ur skattesynvinkel.
I regeringskansliet promemoria ”Vissa kontrollfrågor och andra frågor på punktskatteområdet”, dnr Fi2018/00743/S2, finns ett förslag att slopa dubbelbeskattningen gällande energiskatten på el som använts för att ladda energilager. Men förslaget tar inte hänsyn till batterier som används i elnät för att säkerställa att elnätet fungerar väl.
Elnätsföretag kan använda batterier som vilken annan teknisk apparat som helst. I elnätssammanhang används batterier varken för konsumtion eller produktion av el, utan enbart för att stabilisera elnätet. Det är i det sammanhanget ingen skillnad mellan ett batteri eller andra apparater. Det bör därför klargöras att elnätsföretag får använda batterier för elnätsändamål utan att drabbas av skatteeffekter.
En konsekvens av att ett batteri kopplas in i elnätet för elnätsändamål är att nätförlusterna varierar lite mer över tid. När batteriet laddas verkar det i avräkningssammanhang som att elnätsförlusterna ökar, när batteriet laddas ur minskar förlusterna. Detta blir en fråga att hantera för elnätsföretaget och dess elleverantör. Men det påverkar ingen annan aktör.
5 Kommentarer
Det är märkligt att konsumenterna skall lösa energifrågan och dessutom bidra ekonomiskt batterier är ingen lösning. bygg om ledningsnäten ,stationer, låg och hög spännings ställverk skapa arbetstillfällen .
underhållet har varit och är bedrövligt energibolagen drar in miljarder bara genom att låta det hela fortgå utan framtids säkring. förbättra och ändra på det elektrifierade stamnätet för tåg.ordna med hållbara lösningar för transporter mmmmm.
Det är viktigt att elnätsföretagen har möjlighet att använda den mest lämpade tekniken för att upprätthålla en god elkvalitet. Detta inkluderar energilager som används just för detta. Ett enkelt och korrekt sätt att hantera energin som hanteras i ett sådant energilager är att inkludera den i nätförlusterna. Att som Peter Takacs skriver detta påverkar marknaden är förvisso riktigt men det är något som jag är övertygad om att marknadens aktörer kommer att kunna hantera. Marknaden kan ju idag hantera stokastiska variationer i såväl produktion som elanvändning.
Man skulle kunna ta bort allt vad energiskatter heter. Varför skall vi betala mer i skatt för el än vad vi betalar för chips o pop-corn? Energiskatten drar in ca 70 miljarder till statskassan vilket är jämförbart med statens budgetöverskott de senaste två åren. Varför inte ta tillfället i akt och reformera skattesystemet så att vi slipper komma på ineffektiva lösningar för att kringgå skatter.
Att flytta energi över tid kommer per automatik innebära påverkan på övriga marknadsaktörer så som balansansvariga, elhandlare och producenter. Det kanske inte är några problem om vi pratar små lager, för att utjämna spänningsvariationer, men om de blir stora lager och en större volym lager i elnäten så kommer marknaden att påverkas. Att bara lägga det på nätförlusterna som beskrivs i artikeln är varkent sunt eller korrekt.
Ja det är ju uppenbart att det måste till en förändring här. Batterier blir en viktig del i energiomställningen. Det krävs en hel del förändringar i ramverket, bla skatter som författaren påpekar, för att underlätta för ny teknik i elnäten och hos elkonsumenterna. Teknik finns framme men det krävs ett förändrat ramverk genom lagstiftning och nya handelsformer för el för att tekniken ska börja användas. Till exempel, om 5-10 år, när det kommer stå ett batteri i varje garage, hur kan dessa bäst nyttjas för nätens lastoptimering och för att balansera elsystemet?