HaV vill att staten anvisar områden för vindkraft

HaV vill att staten anvisar områden för vindkraft

Havs- och vattenmyndigheten vill riva upp dagens reglering av havsbaserad vindkraft. Staten måste aktivt anvisa etableringsområden men också ge projektörer ensamrätt. Frågan om anslutning av havsbaserad vindkraft handlar om väldigt mycket mer än subventioner.

Ett av flera områden där Sverige i havsvindsammanhang går i otakt med omvärlden är den svenska modellen för lokalisering av produktionsområden till havs. Medan andra jämförbara länders myndigheter hänvisar lämpliga platser för utbyggnad inom landets territorialvatten kan projektörer i Sverige själv fritt välja var de vill projektera (om relaterade tillstånd ges).

Den svenska öppenheten är enligt vad Second Opinion erfar inte en konsekvens av en politisk linje utan resultatet av frågeställningar som under lång tid har glidit under den energipolitiska radarn. Då den öppna modellen gynnar aktörerna så har den inte heller ifrågasatts därifrån.

Se till grannländerna
Att inte använda en liknande utbyggnadsmodell som andra länder med havsbaserad elproduktion bidrar däremot till att utbyggnaden i Sverige blir svårare för svenska myndigheter än den hade behövt vara, och då kanske främst för Svenska kraftnät.

– En vanlig europeisk modell gör det betydligt enklare. När vi vet var projektering och utbyggnad ska ske blir det lättare att planera, säger Niclas Broman, avdelningschef för havsbaserade anslutningar på Svenska kraftnät.

– I den mån vi ska möta en utbyggnad med en anslutningspunkt ute på havet så blir processen mer komplex ju fler moment och osäkra parametrar du tillför.

– Svenska kraftnäts uppdrag att möta upp vindkraftens behov för anslutningar blir på det viset svårare och dyrare. Också ur ett systemperspektiv vore det mer fördelaktigt om staten pekade ut områden för vindkraftens utbyggnad, säger Niclas Broman.

Konkurrens eller struktur
I många länder pekar myndigheterna ut var man får bygga och vem som anses kunna förvalta resurserna mest kostnadseffektivt. Å andra sidan kan det möjligtvis vara mer effektivt med många aktörer i konkurrens på en stor gemensam marknad till havs istället för att utbyggnaden ska ”centralplaneras av staten”, påpekar Broman.

– Det kan vara att den svenska modellen blir bättre för Sverige som helhet, det återstår att se. Mycket tack vare den fria projekteringsrätten finns i alla fall ett stort intresse för att bygga vindkraft i svenska vatten, säger Niclas Broman.

Intressentpool mot blockering
En annan svensk speciallösning är upprättandet av intressentpooler för smidigaste anslutning till stamnätet på land. Framöver gäller att den aktör som har kommit längst i sin planeringsprocess och först erhåller nödvändiga tillstånd också kommer att erbjudas anslutning före den som inte har kommit lika långt.

Tanken är att utbyggare med god fart och tillstånden i ordning inte ska blockeras av en aktör som av olika anledningar ligger efter i processen. Man frångår därmed den klassiska först till kvarn-modellen som gäller för anslutning till kraftnätet på land. De aktörer som ligger främst slussas vidare till närmast lämpliga intressentpool.

Ger större frihet
– Vi kommer att dela upp havet i olika zoner och specificera hur mycket tillgänglig kapacitet som finns i respektive zon. Där upprättas en intressentpool för aktörer som behöver ansluta till land, säger Niclas Broman.

En kuriositet med intressentpoolkonceptet är att man som utvecklare och projektör också själv kan lägga dit projekt så länge finansiering och tillstånd finns. Processen för tilldelning av överföringskapacitet till land är dock fortfarande under utveckling, berättar Martin Ranlöf, nätplanerare på Svenska kraftnät. Det finns idag ingen garanti till en tidsatt anslutning på land bara för att man är anmäld till intressentpoolen.

Pool och punkt olika saker
Systemet med intressentpooler ska inte förväxlas med de sex havsbaserade anslutningspunkterna som Svenska kraftnät lanserade i sin första utlysningsomgång. De längs kusten spridda punkterna har mest uppgiften att samla ihop och lotsa vindkraftens elproduktion in mot det landbaserade kraftnätets olika snitt och kapaciteter.

– Den första omgången anslutningspunkter har definierats utifrån vårt fortfarande aktuella uppdrag att bygga ut infrastrukturen till havs så kraftnätet kan möta upp havsvindkraften, säger Niclas Broman.

– Vi har utgått från områden där vi vet att det finns intresserade aktörer och kombinerat det med nätets behov att kunna ta emot kraft på kort varsel utan större ombyggnationer.

Exklusiv röra
Under havsytan lurar emellertid en utmaning som länge har varit ett sänke för havsvindkraften. Sverige skyddar inte utbyggares exklusivitet i betydelsen ensamrätt till särskilda produktionsområden, här definierade som delar av havsbotten. Den typen rättigheter ges inte förrän mycket sent i processen, något som innebär stora ekonomiska risker för bolag som tidigt måste ta fram underlag och genomföra tillståndsprocesser.

Dagens regelverk öppnar för att olika aktörer kan söka tillstånd för etablering på samma platser. Oavsett om det sker oavsiktligt eller av konkurrensskäl så skapar det osäkerhet i marknaden och kring den svenska regleringen, något man bland annat från branschhåll länge har påpekat.

Skapar konflikter
Även prövningsmyndigheterna har framfört att de saknar verktyg för hur ansökningar ska prioriteras.

– Det kan skapa konflikter mellan exempelvis utbyggare som har reserverat kapacitet hos Svenska kraftnät och andra aktörer som har fått tillstånd av andra myndigheter att bygga på just samma yta, säger Niclas Broman.

– Det påverkar också hur områdens anslutningar till kraftnätet hanteras. Svenska kraftnät kan bli en avgörande part i frågor om vem som i slutändan bygger, en roll vi inte vill ha.

HaV tar helhetsgrepp
Nu har Havs- och vattenmyndigheten (HaV) på regeringens uppdrag utrett hur ”exklusivitet för anläggande av vindkraftspark i områden inom allmänt vatten och Sveriges ekonomiska zon” bör regleras. En slutsats är att det inte räcker att ändra några juridiska detaljer för att komma åt alla komplexa utmaningar för svensk havsbaserad vindkraft.

Reglerna för svensk havsbaserad vindkraft behöver ”ändras i grunden”, skriver Havs- och vattenmyndigheten. ”Vi föreslår därför ett system, delvis inspirerat från grannländer, där staten tar en mer aktiv, samordnande och aktivt planerande roll och anvisar etableringsområden i havet.

”Systemet skulle kunna råda bot på många av de brister som finns idag i tillståndsprocessen och framförallt lösa dagens problematik med exklusivitet”, skriver Havs- och vattenmyndigheten, och konkluderar att ”slutlig utformning av ett sådant system kräver dock ytterligare utredningar”.

 

***

Foto: Ørsted

 

 

1 Kommentar
Av Morten Valestrand
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Björn ST Wiklund skriver:

    Jaa och UHTT de fördelar som vindkraft har jmf med Kärnkraft är el från vindkraft 3-6ggr dyrare för konsumenten….. varför skulle kunder välja en dyrare och sämre vara? Man är duktiga på att sprida dimridåer….

Ny bok om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet