Har Sveriges “vita kol” grånat?

Såväl globala, kontinentala, nationella, regionala som lokala samhällen är eniga om nödvändigheten av en energiomställning. Det finns också ett stort stöd från enskilda personer i Sverige om vilka energislag vi ska satsa på för framtiden. Ur SOM-institutets vid Göteborgs universitet rapport nr 2011:2 kan utläsas svenskarnas åsikter i energifrågan 2010.

En av frågorna i rapporten lyder: Vilka energikällor bör Sverige satsa på? Svarsalternativen var: Satsa mer, satsa ungefär som idag, satsa mindre än idag, helt avstå från energikällan respektive ingen åsikt. Summan av svaren är 100 procent.

Svaret ”satsa mer” i procent av totalen för alla svarsalternativ ger följande diagram:
Bild1.j.a.jpg

En bred majoritet av medborgarna instämmer med de beslut våra politiker har fattat. (Anmärkning: Värdena för fossilgas och kol är från 2009). Åsikterna om vattenkraft fördelar sig så här:
Bild2.j.a.jpg

Stödet för användning av vattenkraft är stort.

Svensk Vattenkraftförening är en organisation för intressenter i vattenkraftanläggningar upp till 10 MW. Inom EU klassas dessa anläggningar som småskalig vattenkraft. Runt 1950 – 60 fanns det ca 4000 småskaliga vattenkraftverk i Sverige. Därefter konkurrerades många anläggningar ut av storskaliga anläggningar med andra energikällor och 1980 – 90 återstod knappt 1500 små vattenkraftverk. Med ökad insikt om de ändliga energikällornas bortre gräns har intresset för att renovera och återstarta små vattenkraftverk ökat och vid vår senaste avstämning noterade vi 1865 små anläggningar. De bidrar med ca 4,3 TWh per år. All svensk vattenkraft ger ca 65 TWh per år från 2075 anläggningar.

Potential
Vattenkraften anses utbyggd i Sverige men med effektivisering, uppgradering av befintliga anläggningar, renovering och återstart av anläggningar där dammarna finns kvar jämte en försiktig utbyggnad av nya kraftverk skulle den småskaliga vattenkraften kunna bidra med ytterligare 2,7 TWh. Motsvarande hos den storskaliga vattenkraften bedöms kunna ge 2,8 TWh. Totalt skulle all vattenkraft i Sverige kunna ge 70,5 TWh under ett normalår varvid den småskaligas andel vore nästan 10 %.

Beskattning
Den småskaliga vattenkraften omsätter årligen ca 3 miljarder kronor. Samhällets skatteinkomster från vår nisch exklusive fastighetsskatt är ca 600 miljoner kronor varje år.

Varför ger regeringen med ena handen men raskt tar tillbaka med den andra.
Med propositionen ”2009/10:204 En frivillig revision” var tanken att underlätta för små företag. I propositionen står att läsa ”Reformen beräknas sammantaget minska skatteintäkterna från aktiebolag och handelsbolag med 1,3 miljarder kronor per år. Den offentligfinansiella effekten är inledningsvis något lägre då företagen förväntas välja bort revision i gradvis ökande utsträckning. Som ett bidrag till finansieringen avser regeringen att föreslå en höjning av fastighetsskatten för vattenkraftverk samt en höjning av stämpelskatten på juridiska personers förvärv av fast egendom och tomträtter.”
Fastighetsskatten höjdes senare till 2,2 % av taxeringsvärdet på fastigheter med vattenkraft, som vars taxeringsvärden också höjdes; det gav hävstångseffekt, vilket inte underlättade för små företag med vattenkraft. Från våra medlemmar har rapporterats att detta slår mellan 4 och 10 öre/kWh beroende på anläggningarnas förutsättningar.
Små vattenkraftverk har ungefär samma kostnadsläge som vindkraften, där fastighetsskatten är 0,2 % på taxeringsvärdet. När den särskilda vattenkraftsskatten fanns undantogs små anläggningar upp till 1500 kW.

Miljö
All form av mänskliga aktiviteter som exempelvis med stadsbyggnad och infrastruktur påverkar miljön mer eller mindre. Vattenkraften är inte undantagen. Åsikterna om vattenkraftens miljöpåverkan varierar får harmlös till förödande. Sanningen ligger inte mittemellan utan beror på om anläggningen har ett stort reglermagasin eller om det är ett litet så kallat strömkraftverk som styrs av vattendragets naturliga flödesvariationer.

Sveriges Radio rapporterade nyligen att det kan vara bättre att generera el från koleldade kraftverk än vattenkraft. I sammanhanget meddelades att det inte finns några studier i Sverige på hur mycket koldioxid våra kraftverksdammar emitterar. Det finns!

Institutionen för ekologi och geovetenskap, Umeå universitet och Evolutionsbiologiskt Centrum, avdelningen f. Limnologi, Uppsala universitet har tagit fram en rapport: ”Emission av växthusgaser från kraftverksmagasin och reglerade sjöar i norra Sverige.” Den är från 2003 och i slutsatserna står att läsa: ”Regleringsmagasin och reglerade sjöar i norra Sverige exporterar inte mer koldioxid till atmosfären per sjöyteenhet än naturliga sjöar. Ökningen av emissionen från de reglerade älvarna i norra Sverige motsvarar ca 1 % av den totala emissionen från alla naturliga sjöar i norra Sverige. Ökningen av emissionen från de reglerade älvarna i norra Sverige motsvarar ca 1,5 % av den koldioxidemission som genereras av elproduktion med fossila bränslen i Sverige.”

När vi tränger undan biomassa på landytor för att anlägga städer, motorvägar, vattenkraftverks dammar etc. frigörs förr eller senare bunden koldioxid. Fossila bränslen som kol, olja och gas innehåller också bunden koldioxid som frigörs när vi använder bränslena. Koldioxid frigjord ur biomassa binds på nytt i ett naturligt överskådligt kretslopp om nya växter tillåts etablera sig och växa upp. De fossila bränslenas kretslopp handlar om miljontals år.

All energianvändning har påverkan på miljön. Kärnkraften nämns ofta som koldioxidfri. Må så vara men det finns annat. Av uranets frigjorda energi blir ca en tredjedel el och ca två tredjedelar varmt vatten, vilket är den svenska kärnkraftens största direkta utsläpp till miljön. Varmvattnets energiinnehåll är större än vad all svensk vattenkraft genererar.

När vi använder energi har vi att göra det inom miljöbalkens 1 kap. 1§ med punkterna 1 – 5. Då kan inte särintressen styra utan en helhetssyn måste gälla.

Vad som styr medias rapportering kan vi bara spekulera om.

Tillstånd
Frågan är inte ny utan har i princip funnits sedan vattenkraften började nyttjas på 1200-talet. I de gamla landskapslagarna finns beskrivningar på hur exempelvis kvarn skulle byggas och drivas. Bland annat fick grannes åker inte dränkas eller fisket störas. Genom århundradena har förändringar i tillståndsfrågorna skett i takt med samhället energibehov och vunna erfarenheter. Idag har vi att förhålla oss till miljöbalken. Det finns en strävan i samhället att efterhand anpassa all verksamhet som påverkar människors hälsa och miljö till miljöbalkens regler. Svensk Vattenkraftförening delar denna strävan men det måste ske med sans och måtta.

Tillsyn
Länsstyrelserna är tillsynsmyndighet när det gäller vattenverksamhet. Länsstyrelserna är statens ”förlängda arm” och medborgarna förväntas bli lika behandlade. Här uppträder länsstyrelsernas tjänstemän synnerligen olika. Av våra medlemmars rapporter förstår vi att det varierar från ett konstruktivt utvecklande tillsynsarbete till förbud av likvärdig vattenverksamhet.

Vad som styr vissa tjänstemäns agerande kan vi bara spekulera om.

Ordet samråd förekommer rikligt i miljöbalken och i en anda av samråd även i tillsynsarbetet skulle, inom befintliga tillstånds olika status, vinnas konstruktiva utvecklande lösningar på eventuella miljöproblem.

För att energiomställningsarbetet ska nå uppsatta mål måste alla förnybara energikällor bidra. Med mycket hög verkningsgrad bidrar våra medlemmar med den småskaliga vattenkraftens omvandling till el som energibärare.

Jan-Åke Jacobson
Styrelseledamot i Svensk Vattenkraftförening

1 Kommentar
Av
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Carl Erik Magnusson skriver:

    “All energianvändning har påverkan på miljön”; Javisst! Två kommentarer: Miljöpåverkan är inte nödvändigtvis negativ! Och: All energi som används blir till slut värme!
    En outbyggd älv värmer lika mycket som en utbyggd, energin deponeras bara på olika ställen. Dalälven värmer upp vattnet vid sin mynning ungefär lika mycket som Barsebäck gjorde den gången. De svenska älvarna står för en uppvärmning som är mycket större än kärnkraftverkens men denna naturens ordning har vi inte klagat på. Värst av allt är väl i så fall Golfströmmen! Och glöm inte den lokala uppvärmningen från alla fossileldade verk runtom i världen men även här hemma: Karlshamnsverket är igång trots mildvädret denna nov 2011.
    Den kloke hade använt kylvattnet för fjärrvärmeändamål, men inte vi, för vår energipolitik har varit så vankelmodig. Sverige hade också länge en beskattning som drabbade kombiverk för både el och fjärrvärme. Det är äntligen ändrat, så många kommunala fjärrvärmeverk har nu också elproduktion. Sent ska syndarn vakna.