Hans Kreisel: “Vi kan inte se på politiker och myndigheter som fiender”

Hans Kreisel: “Vi kan inte se på politiker och myndigheter som fiender”

Skellefteå Krafts vd Hans Kreisel ser allvarliga problem med energibranschens låga förtroendesiffror. Han menar att det inte bara påverkar relationen med kunden negativt, det påverkar också förhandlingsmandatet när de stora framtidsfrågorna för branschen ska stakas ut.

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

Hans Kreisel ser stora negativa effekter i att förtroendet för energibranschen är så svagt. Det färgar inte bara kontakten med kunden, utan spiller över på andra relationer också. 

– Energibranschen har lågt förtroende inte bara bland kunder utan även bland andra intressenter som media, politiker, myndigheter och samhället i övrigt. Och det här påverkar oss relativt mycket, inte bara på det sättet att var tredje kund tycker sämst om elfakturan av alla fakturor, utan att politiker inte lyssnar på oss för de tror inte på oss, säger han.

Hans Kreisel har arbetat i energibranschen sedan 1997. Han berättar att då stod branschen på en förtroendetopp och sedan dess har det dalat. Han tror att den stora förklaringen är att man efter avregleringen inte tog tillvara kundrelationen ordentligt och 2005 kom stormen Gudrun som sänkte branschen. Den återhämtningen pågår fortfarande, menar han.

Han tar exemplet med hur svårt branschen har att bli lyssnade till i frågan om hur direktivet för vatten ska implementeras i Sverige. Hans Kreisel säger att branschen här tidigt intog ett ”vi och dom perspektiv” där de målade ut sig själva för att göra rätt och ”minsann följde lagarna”.
– Det här gjorde att vi tappade förtroendet hos bland annat sportfiskarna och sedan också hos politikerna. Det blev fel, för vi är lika hängivna den biologiska mångfalden som dem och värnar lika mycket om vår natur plus att vi har det samhälleliga ansvaret att leverera klimatneutral energi. Men som det är nu så glider den här frågan åt att vi kommer att bli tvungna att spilla 5-10 procent mer vatten, en kraft som kommer att ersättas med polsk kolkondens. Vi är inte ett läge där vi kan säga ”Lita på oss, vi kommer att lösa det här och samtidigt upprätt hålla samhällsintresset i att producera energi”. Och när man inte litar på oss fattar man beslut som leder till att lagstiftningen berättar hur vi ska göra. Vi får inte genomslag i den här processen.

Så det här handlar om en förtroendefråga?
– Jag är övertygad om att det är förtroendefråga. Om man litade på oss hade man inte haft behovet att bestämma över huvudet på oss, utan i stället lyssnat på oss som experter. Här har vi bundit ris åt vår egen rygg. Och priset vi får betala är att vi förlorar massa pengar i form av utebliven kraftproduktion när vi tappar mer vatten förbi våra kraftverk.

Detsamma gäller fastighetsskatten för vattenkraft. Den har successivt höjts de senaste åren och det här är pengar som dras direkt från utvecklingskontot på Skellefteå Kraft. Att kunna argumentera i den här frågan handlar också om ett brustet förtroende för branschen, tror Hans Kreisel.
– Det finns ingen nytta i fastighetsskatten, att den ska stimulera en viss utveckling, utan den handlar mer om en tanke om att vi i branschen gör stora vinster. Och det stämmer ju inte. Vi har en kapitaltung verksamhet och då blir de faktiska beloppen höga, men vi ligger på en vinstmarginal runt åtta procent och det är lägre än många andra branscher. Men det är ingen som riktigt tror på.

Vägen tillbaka till att skapa förtroende är lång och inte enkel, menar Hans Kreisel. Det handlar om att med handling visa att man vill något gott. Och förändringen börjar i relationen med kunderna.
– Vi kan till exempel börja med att sluta erbjuda våra kunder tillsvidareavtal. Vi har gjort det och fler med oss, så här är vi på god väg. Vi har också infört ett kvadratmeteravtal som baseras på bostadsyta för de som bor i lägenhet. Det innebär att kunden betalar samma kostnad varje månad för elen oavsett hur mycket kunden använder. På det här sättet kan man förutsäga sin elräkning.

Det här är två exempel och en början på hur man kan börja återvinna förtroendet, menar Hans Kreisel och fortsätter:
– Vi ska fortsätta ha energibranschens bästa kundservice genom hög tillgänglighet med kundservice på Facebook och öppet på kvällar och helger. Vi har i dag hög kundnöjdhet och vi ska förflytta oss till allra högsta toppen när det gäller det. Skellefteå Kraft investerar mycket i förnybar energi och vi kommer fortsätta ta vårt samhällsansvar genom nya investeringar. Vi tycker också att förhållningssättet till kunderna, hur vi möter, lyssnar och behandlar våra kunder är viktigt. Jag tycker att det är vi som ska förstå kunderna, inte kunderna som ska förstå oss eller elmarknaden.

Finns det något man från myndighetssida eller politiskt håll kan bidra med för att göra den här resan enklare?
– Nej, det här handlar om att branschen ska göra det själv. Det går inte att skylla på politiker och myndigheter i den här frågan. Stora delar av branschen har i dag samma inställning till dem som branschen hade till kunder för tio år sen, det funkar inte. Vi kan inte se på politiker och myndigheter som våra fiender, vi måste ändra spelplanen.

1 Kommentar
Daniel Löfstedt
Av Daniel Löfstedt
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Stig Forsberg skriver:

    Det är väl självklart att en bransch som under senaste halvåret exporterat el samtidigt som den förmedlat att det är låga nivåer i våra vattendammar, inte kan räkna med något större förtroende bland sina kunder – svenska folket och svenska företag.

    Skulle man se allt som en enhet, gör jämförelsen med ett hushåll eller en bostadsrättförening, så skulle man givetvis se om sitt hus och inte sälja bort det man vet att man kommer att få brist på.

    Tyvärr är den enkla sanningen att elbranschen inte har samma mål som svenska folket. Elbranschen (trots det paradoxala att den största aktören ägs av svenska folket) har som mål att tjäna så mycket pengar som möjligt (på folket) och svenska folket har som mål att få så billig el som möjligt. Alltså två motpoler.

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Prenumerera på artiklar


Senaste artiklarna

Ur arkivet