Regeringen har ambitionen att göra Gotland till ett pilotområde för Sveriges framtida energisystem. Men begränsade anslutningar till fastlandet ställer till det för ny elproduktion.

Under perioden 1 juli till 4 september drabbades Gotland av åtta heltäckande strömavbrott på grund av Vattenfalls ombyggnation av elförbindelsen mellan Gotland och fastlandet. Förutom totalavbrotten var det 169 driftstörningar i Gotlands Energi AB:s (Geab) elnät under samma tidsperiod, enligt en rapport som Energimarknadsinspektionen begärt in från Geab.  Vid nästan hälften av driftstörningarna hittades inga felorsaker.

Bild: Vinter i Visby. Foto: Tore Danielsson.

– Ofta är det något tillfälligt. Det kan vara åska, en fågel som bajsat på ledningen eller en nedfallen gren som gör att ledningen kopplas ur. När vi kommer dit så hittar vi ingen felorsak, säger Geabs avgående vd Jan Karlsson till tidningen Hela Gotland.

Ombyggnationen av Gotlandsförbindelsen är nu klar och sedan den 1 oktober pågår provdrift, risken för strömavbrott bedöms vara betydligt lägre under provdriften jämfört med under ombyggnationen. Dock inträffade ett strömavbrott den 16 oktober.

– Det var ett tekniskt fel till följd av det moderniseringsarbete som gjorts, sade Mikael Björner, pressansvarig på Vattenfalls eldistribution, till SvD.

Energimarknadsinspektionen (Ei) meddelade den 18 oktober att de inleder en tillsyn av leveranskvaliteten på Gotland. Tillsynen avslutas först när “Ei har fått in en åtgärdsplan som myndigheten anser tillräcklig för att undvika att samma situation uppstår igen.”

Vindkraftsutbyggnad och begränsad överföringskapacitet
Det finns även frågetecken om hur elförsörjningen ska ske på längre sikt. För att förstå Gotlands elutmaning framöver är det bra att känna till förutsättningarna och bakgrunden. Gotland är anslutet till fastlandet med två likströmsförbindelser som byggdes på 80-talet för att importera el.

Samtidigt var Gotland tidigt ute med vindkraftsutbyggnad och var även en av de första platserna i Sverige där det genomfördes en generationsväxling av vindkraftverk.

Vindkraftsproduktionen skapade ett behov av att kunna exportera el till fastlandet under perioder där produktionen överstiger den lokala konsumtionen. En av de två förbindelserna till fastlandet kan idag användas för export av el från Gotland, men detta är inte tillräckligt och förbindelserna är därför en begränsande faktor för vindkraftsproduktionen.

För att bland annat “möjliggöra en fortsatt utbyggnad av vindkraften på ön” meddelade Svenska kraftnät 2009 att de planerar en ny anslutning till Gotland. Därefter fortsatte arbetet: 2013 lämnades en ansökan in till Energimarknadsinspektionen, 2014 ansökte Svenska kraftnät om tillstånd enligt miljöbalken och i januari 2017 kom ett underlag för samråd från Svenska kraftnät.

Överraskande besked från Svenska kraftnät
Men den 24 maj 2017 kom Svenska kraftnät med beskedet att de avbryter arbetet med den planerade elförbindelsen mellan fastlandet och Gotland. Svenska kraftnäts samhällsekonomiska analys visade visserligen att det finns en förväntad nytta med en förbindelse. Ett sådant exempel är att mer vindkraft i södra Sverige skulle leda till minskade stamnätsförluster eftersom behovet av elöverföring från norra till södra Sverige då skulle minska. Men dessa och andra nyttor bedömdes inte vara tillräckliga för att motivera en investering på 1,8 miljarder.

Dessutom var bedömningen att förbindelsen inte skulle leda till mer vindkraftsproduktion totalt i Sverige eftersom produktionen bestäms av ambitionerna i systemet med elcertifikat. Kostnaden för energilagring kan dessutom komma att vara lägre än kostnaden för överföring mellan Gotland och fastlandet runt år 2035, då de nuvarande förbindelse bedöms behöva avvecklas av åldersskäl, förutsatt att kostnaderna för lagring fortsätter att sjunka.

Svenska kraftnäts beslut väckte reaktioner. Landshövding Cecilia Schelin Seidegård med flera skrev i en debattartikel i SvD att beslutet “riskerar allvarligt Gotlands goda utvecklingsmöjligheter” och krävde att regeringen ska “ge Svenska kraftnät i uppdrag att ansluta Gotland till det nationella stamnätet.”

Energiminister Ibrahim Baylan (S) svarade dock, på en fråga i riksdagen från Jesper Skalberg Karlsson (M) och Per Åsling (C) i juni 2017, att han som minister inte kan “ha synpunkter i enskilda ärenden som hanteras av en myndighet”.

Förnybart föredöme eller fortsatt stopp för ny elproduktion?
Regeringen gav däremot ett uppdrag till Energimyndigheten om att “ta fram en förstudie till hur Gotland kan användas som pilot i omställningen till ett förnybart energisystem i Sverige.” I förstudien anger Energimyndigheten i sin tur att Vattenfall har i uppdrag att “ta fram en studie om hur nyanslutning och ökad leveranssäkerhet kan möjliggöras med de befintliga kablarna, exempelvis genom teknik för storskalig energilagring och att ta fram en “färdplan för de befintliga kablarna efter 2035”. Studien kommer att presenteras den 12 november. Därefter ska Energimyndigheten senast den 29 mars 2019 presentera en färdplan för omställningsarbetet.

Utmaningen att göra Gotland till ett förnybart föredöme har inte blivit mindre av att Geab meddelade i september 2017 att de stoppar anslutning av ny produktion till elnätet på grund av begränsningar i överföringen till fastlandet. Beslutet fick konsekvensen att planerna på Sveriges största solcellspark, i Östergarn på Gotland, skrotades. Energimarknadsinspektionen har därefter granskat Geabs beslut och kommit fram till att det troligen finns grund för beslutet, men att det behöver göras en bedömning i varje enskilt fall.

Beslutet av Geab har tidigare tagits upp på debattplats på Second Opinion.

”För sansade politiker och myndigheter med ansvar för en säker och pålitlig elförsörjning borde stoppet tjäna som en varningssignal och ge anledning att ifrågasätta den politik som förs”, skrev energidebattören Einar Fjellman tidigare i år på Second Opinion.

Sista ordet är inte sagt
En ytterligare utmaning för elförsörjningen på Gotland är att cementtillverkaren Cementa kan behöva ännu mer el framöver. De bedriver nu, tillsammans med Vattenfall, en förstudie om elektrifierad cementproduktion, vilket enligt Energimyndigheten skulle innebära “en betydande förändring för elsystemet på ön.”

Det finns därför skäl att vara nyfiken på vilka förslag, för att öka både mängden förnybart och leveranssäkerheten utan nya kablar, som Vattenfall kommer att presentera den 12 november.

Men samtidigt är kanske inte det sista ordet sagt om en ny kabel till fastlandet.

Ulf Kristersson (M) sade den 4 september till Hela Gotland att:

– En regering borde ge en tydlig signal till Svenska Kraftnät om att en tredje kabel borde byggas, och om vi får bilda regering efter valet så lovar Moderaterna att ge i uppdrag till myndigheten att lägga en tredje kabel till ön.

Annie Lööf sade dagen efter till Sveriges Radio att Centerpartiet är, och länge varit, för en tredje kabel till Gotland. Därefter öppnade energiminister Baylan för att tydligare styra hur Svenska kraftnät ska göra med en tredje elkabel till Gotland, men tillade att det kommer påverka elnätsavgifterna.

Det finns anledning att fortsätta följa frågan.