Gaskraftverkens gasturbiner drivs inte av naturgas eller biogas. Det är inte gas från utsidan som driver själva turbinen. – Det går inte att hoppa över grundkunskapen om man ska förstå gasturbiner, säger Björn Magnusson på Uniper.

Det är gasturbiners egen gasproduktion av strömmande förbränningsgaser som har gett namnet gas-turbin. Gaserna uppstår när bränslet bränns upp under högt tryck och hög värme i en gasgenerator.

Bild: Gasturbinen i Öresundsverket är tio meter lång och 320 ton tung. Foto: Uniper.

– Om man vill förstå vad en gasturbin kan bidra med i elsystemet så måste man gå genom den grundläggande funktionen ganska noggrant, säger Björn Magnusson, kommunikationsansvarig för Unipers gasturbiner och en av koncernens mytknäckare.

Drivs av gas men går på olja
En av de största myterna är att gasturbiner alltid går på gas från en gasledning. Faktum är att en gasturbin ofta kan gå på alternativa bränslen,  exempelvis eldningsolja 1 (diesel). Så fungerar det till exempel på Öresundsverket, som är verifierat för att kunna köra på båda dessa bränslen, berättar Björn Magnusson. Flexibilitet och redundans är gaskraftens styrka.

Innan vi fortsätter resonemangen måste vi dock definiera några ord: vi skiljer på gaskraft och gasturbin, och vi skiljer på vad kraftverket går på och vad det drivs av. Gaskraftverk drivs av en gas som produceras av gasturbiner som kan gå på olja.

Två olika gaser
Här pratar vi alltså om två olika gaser: tillförd metangas från utsidan (natur/bio) och gasturbiners internt producerade gas, som är den egentliga kraftkällan.

Många gasturbiner ”går på” flytande bränsle, företrädelsevis fossil olja. Just nu pågår dock ett omfattande konverteringsarbete på Unipers svenska open-cycle-gasturbiner där man byter ut det fossila till ett förnybart bränsle, i det här fallet HVO.

Flertalet gasturbiner går alltså på olja i betydelsen att de bränner olja – men bakom brännaren drivs turbinen av gas, sin egen gas. Gasturbiner och därmed gaskraftverk kan alltså leverera förnybar energi om de matas med förnybara bränslen från utsidan – oavsett om det är flytande oljor eller gas från en ledning.

– Bränslet kan alltså vara gas men är ofta olja, framför allt på de mindre och mer snabbstartade maskinerna i det som tidigare kallades störningsreserven men som sedan nyårsskiftet benämns som resurser för överbelastningshantering, säger Björn Magnusson.

Energidebattens kärna
På Öresundsverket ser man nu fram mot årets nystart som enligt planerna ska ske under första kvartalet 2025. Uniper har haft besöksverksamheten på kraftverket på sparlåga under det stora underhållsarbetet som har pågått de senaste två åren men ett par lokala gymnasieklasser har fått delta i guidade visningar.

– Få av eleverna vet vad en gasturbin är men vi försöker förklara på ett bra sätt hur saker och ting hänger ihop, säger Björn Magnusson.

Teknikens mystik
Björn Magnusson är kommunikationsansvarig på Sydkraft Thermal Power, Unipers dotterbolag som äger delar av koncernens svenska gasturbinanläggningar, däribland Öresundsverkets gaskombianläggning (med både gasturbiner och ångturbin) och sju gasturbiner med uppdrag för Svenska kraftnät som resurser för att hantera överlaster. Under hans paraply finns också reservkraftverket Karlshamnsverket.

På Öresundsverket kan Björn Magnusson fördjupa sig och sina besökare i gasturbinernas hemligheter, den mystiska brännkammare där den strömmande och lättantändliga gasen mixas ihop.

Sett från ovan
– Jag brukar fråga hur många som har varit uppe i ett flygplan. Då har de med stor sannolikhet suttit nära en gasturbin, säger Björn Magnusson. En jetmotor är en flygande gasturbin som också i luften drivs av förbränningsgas, då bildad av bränslet fotogen, kallat jetfuel.

Gasgeneratorn är gasturbinens energikälla och består egentligen av hela paketet, eller aggregat som det heter, som är kompressor, brännkammare och turbin. Under motorhuven lever de tre komponenterna i bästa symbios med varandra, den ena inte viktigare än den andra.

Vad man egentligen menar
De flesta som pratar om gasturbiner menar egentligen hela aggregatet. I brännkammaren antänds en komprimerad blandning av lättolja och tryckluft som trycks ut med hög hastighet till en turbin – som samtidigt driver den kompressor som skapar det höga tryck som förbränningen är beroende av.

Kompressorn suger in luft, blandar med bränsle och höjer trycket till nära explosiv nivå. De gaser som då bildas expanderar, går genom turbinen och kommer ut med hastighet som en jetstråle, praktiskt när man vill flyga. På backen kan turbinens mekaniska rörelseenergi istället kopplas till en elgenerator. På Öresundsverket sker hela processen i en och samma enhet.

Snabbheten framöver
Det med snabbheten hos gasturbiner är dock en egen nisch för tolkning och debatt. En vanlig uppfattning är att ”gasturbiner kommer att fylla en allt viktigare funktion i elsystemet framöver”, som ett par branschaktörer har ritat upp färdvägen för, men hur det rent praktiskt ska ske är också en viktig diskussion.