Regeringen har presenterat åtgärder för att lösa ut de mest akuta bristerna i elsystemet, men det har visat sig att de är dyra och långt ifrån tillräckliga. Det skriver de energipolitiska talespersonerna för Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna med anledning av partiernas gemensamma energipolitiska initiativ i riksdagen.

Det råder stora osäkerheter kring Sveriges elförsörjning. På flera platser i Sverige har det tidvis inte funnits tillräckligt med el för att koppla in nya kunder på elnätet. Skåne och Stockholmsregionen har redan drabbats av allvarliga elkriser vid flera tillfällen. Risken för allvarliga problem föreligger även i Uppsala och Västerås.

Bild: Energipolitiska talespersoner: Lars Hjälmered (M), Rickard Nordin (C), Camilla Brodin (KD), Joar Forssell (L). 

Sverige har samtidigt stora framtida ökade elbehov för att klara såväl fortsatt ekonomisk tillväxt som grön omställning. Det är särskilt tydligt inom industrin och transportsektorn, där omställningen ger en ökad elanvändningen med så mycket som 50 till 60 procent. Ett exempel är gruvbolaget LKAB, som behöver el motsvarande en tredjedel av Sveriges elanvändning för att kunna ställa om.

Företag och branschorganisationer har väckt helt rimliga krav på politiken att lösa problemen för att viktiga investeringar i elsystemet kommer på plats, både för att lösa ut de akuta problemen och för att långsiktigt ställa om för en ökad elanvändning och minskad klimatpåverkan.

Men då krävs också att politiken agerar därefter. Regeringen har presenterat åtgärder för att lösa ut de mest akuta bristerna i elsystemet, men det har visat sig att de är dyra och långt ifrån tillräckliga. Därför måste vi agera i riksdagen för att lösa ut ytterligare några akuta problem.

Ett sådant problem är att Sverige inte har tillräcklig elöverföring mellan norr, där mycket el produceras, och söder, där mycket el används. Marginalerna i systemet minskar, frågor om effekt och elkvalitet blir viktigare. Konsekvenserna blir tydliga. Företag kan inte växa, investera och anställa för att tillgången till el lokalt inte alltid är tillräcklig. Vi har därför vidtagit en rad åtgärder för att lösa problemen.

1. Nya regler som säkerställer investeringar i elnäten
Tidigare i höstas lämnade regeringen ett förslag om nya regler för investeringar i elnäten. I korta drag hävdade man att förslaget skulle öka investeringarna i elnäten och att bygga bort problem med elöverföringen. Vi var helt överens med regeringen om den politiska ambitionen. Men energiministern valde att chansa och lägga ett förslag som inte var förankrat i riksdagen.

Regeringens förslag innehöll inte heller incitament för ökade investeringar i elnäten som kunde lösa elkrisen. Tvärtom innebar förslaget att elnätsföretag utan reella krav kunde använda miljardbelopp som betalas av hushåll och företag. Det kunde vi inte acceptera. Därför såg vi till att fälla regeringens förslag. Vi var även tydliga med att vi vill hitta en klok lösning för energisystemet.

Efter att regeringen dragit tillbaka förslaget har vi sträckt ut en hand för att hitta en ny lösning. Nu finns ett nytt förslag. Vi har sett till att det ställs väsentligt hårdare krav på elnätsföretagen när de ska investera i elnäten. Elbolagen kommer exempelvis att behöva finansiera nya elnätsinvesteringar med 40 procent mer egna pengar om man samtidigt avser att ta pengar från kunderna.

Vi har också sett till att en uppföljning kommer att ske tre gånger under de kommande åren för att se till att syftet med ökade investeringar och minskad risk för elkris uppnås. Uppföljningen ger också en möjlighet att agera om inte tillräckliga investeringar sker.

2. Utvärdera de krisåtgärder som vidtagits för att lösa elkrisen
Våra partier har tvingat regeringen att utvärdera de krisåtgärder som vidtagits för att hantera de akuta elkriserna i Skåne och Stockholm. Åtgärderna har mötts av hård kritik för att vara dyra och ineffektiva samt att det fanns andra bättre och billigare alternativ. Vår förväntan är att regeringen omgående inleder en utvärdering av krisåtgärderna. Inte minst för att stå redo och göra rätt saker om eller när en ny elkris inträffar.

3. Utred en ny elnätsreglering
Elnäten blir en allt viktigare del av elsystemet. Sverige brottas med en nätreglering som kantats av ryckighet i prissättningen och hundratals rättsprocesser. Så kan vi inte ha det. Nästa så kallade reglerperiod inleds den 1 januari 2024. Vi anser att det är rimligt att i tid till dess ha en ny reglering på plats som säkrar tillräckliga investeringar för att möta behov av tillväxt och omställning samtidigt som priserna hålls igen och landar på en för kunderna rimlig nivå.

Om en ny reglering ska kunna fås på plats måste nya förslag omedelbart tas fram. Hittills har regeringen varit påfallande passiv. Det duger inte. De måste omedelbart starta en elnätsutredning för att få fram förslag på en ny lagstiftning.

Ytterst handlar elnätsregleringen och andra energipolitiska frågor om att säkra el med låga utsläpp till rimliga priser till kunderna och samhället. För att se till att vi kan ha både tillväxt och grön omställning måste politiska beslut tas. Vi har agerat gemensamt kring elnätsregleringen och kommer att fortsätta ta vår del av ansvaret.