Frekvenshanteringen numera en miljardaffär

Frekvenshanteringen numera en miljardaffär

Frekvenshanteringen i vindkraftens och i allt högre grad också solkraftens spår kostade i fjol Svenska kraftnät 1,4 miljarder kronor. Driftchefen Pontus de Maré efterlyser nu att också vindkraftsaktörerna aktiverar sig på balansmarknaden.

Den balansering inklusive frekvenshantering som är Svenska kraftnäts uppdrag är en komplex och inte särskilt lättgenomtränglig historia, men trenden är klar. Hanteringen har under de senaste åren blivit mer krävande. Det återspeglas till exempel i att det frekvensintervall (49,90-50,10 Hz), som används som indikator på kraftsystemets förmåga till god elkvalitet, under 2019 överskreds med 13 090 minuter (218 timmar), jämfört med 11 969 året innan. Målet är att komma ned till 10 000 minuter per år.

Bild: Nära övre gränsen för frekvensen. Källa: Svenska kraftnät, kontrollrummet

Saken återspeglas också i att kostnaderna för frekvenshållningsreserven (FCR) ökat kraftigt under 2018 och 2019, enligt Svenska kraftnäts årsredovisningar. Utvecklingen syns även i att Svenska kraftnäts rörelseresultat dippade under 2017 och 2018, från nivån 600-1 200 miljoner kronor under perioden 2012-2016 till 255 miljoner 2017 och en förlust på 93 miljoner 2018. Efter avgiftshöjningar blev rörelseresultatet 579 miljoner kronor för 2019.

Driftchefen Pontus de Maré säger så här:

”Generellt blir det svårare att hålla frekvensen, om kraften är volatil. Framför allt har det stora tillskottet av vindkraft de senaste åren lett till större effektvariationer. Sedan har även flödena på våra utlandsförbindelser (HVDC-länkarna) en relativt stor påverkan. Varierar flödena på dessa mycket, så behöver systemet parera för dem, vilket slår på frekvensen.”

Enligt de siffror som Svenska kraftnät meddelat Second Opinion var verkets FCR-kostnader under 2019 för frekvenshanteringen inom normaldriftsintervallet (49,9-50,1 Hz) 596 miljoner kronor netto och för frekvensaktivering utanför normaldriftsintervallet 707 miljoner kronor netto.

Till detta kom FRR-kostnader (frekvensreglering med syfte att återställa frekvensen) på 122 miljoner kronor och vad som kallas ”avhjälpande åtgärder” 10 miljoner kronor. Sammanräknat därmed 1,435 miljarder kronor.

Pontus de Maré, driftchef Svenska kraftnät.

Svenska kraftnät är i färd med ett omfattande arbete för att analysera orsakerna och utreda hur marknadernas effektivitet kan förbättras, enligt årsredovisningen: ”Ett fokusområde är att öka antalet leverantörer av FCR, särskilt i syfte att bredda utbudet i form av olika teknologier. Att andra teknologier än vattenkraft deltar på FCR-marknaderna bedöms öka konkurrensen och dämpa pristopparna under extrema hydrologiska situationer.”

Det är ett meddelande till framför allt vindkraftsaktörerna att också de borde börja lägga bud på balansmarknaden. ”De har stora möjligheter att bidra, framför allt inom nedreglering”, säger Pontus de Maré.

Sedan maj 2019 kan aktörerna ge FCR-bud även gällande förbrukningsflexibilitet. I december kunde det första batteriet förkvalificeras inför att delta på marknaderna.

Andra steg i samma riktning är att Svenska kraftnät avser förstärka portföljen för stödtjänster med ytterligare FRR-kapacitet genom årliga upphandlingar. En del av problemet här är ökad otillgänglighet i störningsreserven, som i dag består av åldrande gasturbiner. Som framgått på Second Opinion är målet att etablera en nordisk flödesbaserad FRR-kapacitetsmarknad, som planeras bli introducerad i ett första steg på dagen före-marknaden i början av 2022.

Även prissättningen av de systemtjänster som Svenska kraftnät handhar genomgår för närvarade en ”djupgående analys”, avsedd att redovisas ännu i år.

För Svenska kraftnät är det i dagsläget den snabbt ökande vindkraften som ger de stora utmaningarna. Också solelen växer dock snabbt i volym i Sverige, och de skattesubventioner som signaleras i den aktuella budgetpropositionen lär driva på utvecklingen. I ett första skede påverkar solkraften det lokala elnätet, till exempel om många i samma grannskap installerar solceller på taken.

De utmaningar, som i ett kraftsystemperspektiv ges av att solelen är så volatil och lokal, visas i de länder där solcellerna byggts ut storskaligt. Pontus de Maré nämner Kalifornien, där nyligen roterande bortkoppling av elkunderna blev en nödvändighet. Ett annat exempel är Tyskland, där planerbar elproduktion, som kolkraftverk, inte längre får stängas ned utan tillstånd från myndigheterna.

Svårigheten att ge tillförlitliga lokala väderprognoser blir särskilt uppenbar i fråga om solelen, säger Pontus de Maré. När solen går i moln, ger det omedelbart utslag i elnätet. Men att kräva att prognoserna ska förutsäga hur molnen rör sig lokalt är knappast realistiskt.

Den här sommaren såg statistiken för frekvenshållningen länge bra ut för Svenska kraftnäts del. Ett tag låg störningsfrekvensen under målet, men har de senaste veckorna ökat igen i takt med snabba kast i väderleken och flödena i HVDC-förbindelserna.

”Normalt sett är frekvenshanteringen lättast att sköta under höglastperioder och svårast under vårfloderna”, säger Pontus de Maré.

 

8 Kommentarer
Svenolof Karlsson
Av Svenolof Karlsson
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Sammy Tanhua skriver:

    Ännu ett område där den svenska kraftvärmens kan bidra med viktig samhällsnytta genom väderoberoende balanseringskraft.

  2. Andreas Tyden skriver:

    Intressant.

    Förstår jag den ofta intervjuvad professorn Lennart Söder KTH, är detta ett icke problem

    Antigen har Professor Söder rätt, & då är Svenska Kraftnät blåsta (sick……) av ekonomiska brottslingar.

    Eller så har Professorn noll koll….

  3. Michael Pääbo skriver:

    Hur och med vad fungerar FCR? Varför är inte kostnaden konstant över året ?
    //Michael

  4. Johan Montelius skriver:

    Man kan ställa sig frågan varför vi subventionerar utbyggnaden av vind och sol när dessa kraftslag orsakar dessa problem. Vad kommer resultatet att bli: konsumenter skall först betala för subventionerna och sedan betala dessa kraftverk för att inte producera?

    Det är tur att man inte är politiker, då hade man varit tvungen att förstå logiken i denna cirkus 🙂

    1. Bengt Hellman skriver:

      Den stora subventionen i elsystemet är att kärnkraften inte behöver försäkra sig mot stora olyckor.

      1. Johan Montelius skriver:

        “Den stora subventionen i elsystemet är att kärnkraften inte behöver försäkra sig mot stora olyckor.”

        Vem betalar när Harsprånget rämnar?

        1. Bengt Hellman skriver:

          Du ser. Det finns ytterligare subventioner.

          Subventionerna till vind och förnybar kraftvärme är små. Spotpriset just nu på elcertifikat är 0,6 öre/kWh.

      2. Kjell Kratz skriver:

        Den stora subventionen är vindkraften – närmare 400 miljarder???? Vindkraften ger dålig el. och därför får Svk upphandla effekter av stora förbrukare.

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet