Växande balansmarknader försvårar elnätens planering. När  frekvenshållande stödtjänster aktiveras tar de över delar av lokalnätets resurser. – Ökande handel med stödtjänster och flex behöver en plattform för informationsutbyte, säger elsystemkonsulten Lars Olsson.

– Underskott på information ökar intressemotsättningarna mellan lokalnäten och Svenska kraftnät. Idag har lokala nätbolag inte en aning om vilka som har budat in aktuella resurser till balansmarknaderna, säger Lars Olsson, energisystemkonsult i Seniorit AB.

Att det finns en dragkamp mellan stamnätet och lokalnät är i sig inget märkvärdigt. Det är i lokalnäten Svenska kraftnäts reserver för upp- och nedreglering finns, oftast förmedlade genom regionnätens ledningar.

Utmaningen ligger i balansmarknadernas enorma tillväxt, huvudsakligen på grund av ökande leveranser av intermittent förnybar el, framförallt vindkraft. På tre år växte Svenska kraftnäts reserv- och stödtjänstmarknader med 5 miljarder kronor till 6,3 miljarder 2023. Under 2024 förväntas de åter öka mycket, som enligt Lars Olsson kan utmana relationen till lokalnäten.

Tar över nätet
Någonstans ifrån måste den balanserande reservkraften tas och då aktiveras plötsligt ett kraftverk, energilager eller en industriaktör i ett lokalnät. Då blir Svenska kraftnät en utmanare i det lokala elnätet, en köpare av effekt eller kapacitet.

Bakgrunden är att Svenska kraftnät har uppdraget att reglera frekvensen på 50 Hz som indikerar balansen mellan elproduktion och förbrukning. Det gör man genom att köpa in upp- eller nedreglerande reserver som aktiveras automatiskt vid en störning. När det sker tar de frekvenshållande stödtjänsterna automatiskt över delar av lokalnätets resurser. Ju mer obalans desto mer påverkan lokalt.

Utan förvarning
Allt från traditionell vattenkraftsreglering och vindkraft till storskaliga batterianläggningar, industriella kapacitetsleverantörer och aggregerade småskaliga resurser kan idag leverera stödtjänster. Beroende på störningens storlek och vilka volymer som har budats in – och det kan röra sig om åtskilliga MW – så kan lokalnätets drift påverkas mycket och omedelbart.

– Om en driftcentral i ett regionnät får ta hand om en störning aktiveras anläggningar i ett av deras lokalnät utan förvarning. De inbudade reserverna ropas av på sekundnivå, säger Lars Olsson.

– Problemet är att man inte enkelt har tillgång till information om vilka anläggningar i det egna nätet som berörs vid en störning i transmissionsnätet. 

Uppströms info på agendan
Det finns också informationsbrist från lokalnäten till Svenska kraftnät. Om ett regionnät har många flexibla resurser som styrs på kapacitetsbehovet i lokalnäten (exempelvis en aktiv effekthandel på en flexmarknad) så kan det påverka transmissionsnätets resurser på balansmarknaden.

Det behövs därför nya strukturer för information från lokalnäten och upp till Svenska kraftnät. Lokala flexmarknader måste informera tydligt om lokala bud så Svenska Kraftnät kan planera sin frekvenshållning. Det här är egentligen självklarheter och borde för längst ha ordnats, menar Lars Olsson.

Nedströms info bortglömd
Det som förvånar är varför det samtidigt är knäpptyst om informationsbehovet åt andra hållet, från Svenska kraftnät och ner till lokalnäten. Både regionnäten och lokalnäten saknar enligt Lars Olsson dagsaktuell information om inbudade reserver som skulle kunna göra driftcentralerna bättre rustade inför aktuella kapacitetsutmaningar men också med tanke på planeringen framåt vad gäller både underhåll och nya anslutningar.

– Nätbolaget har bristfällig information om hur stora volymer som exempelvis batteriägarna, vattenkraften eller nedreglerare har budat in.

Kan plötsligt avropas
De vet givetvis vilka resurser som finns i form av kraftverk, batteriparker, industrianläggningar och annat, och man hjälper också lokala aktörer att sälja in kapacitet till Svenska kraftnäts balansmarknader. Just därför är det enligt Olsson anmärkningsvärt att det ska vara så svårt att organisera ett informationsflöde kring vilka av dessa resurser som ligger i beredskap.

– Idag får elnätsföretag ingen information om vad som plötsligt kan avropas av Svenska kraftnät. Man har ingen aning om vilka nätkunder som har budat in sina kapaciteter till balansmarknadernas auktioner, till exempel om en någons battericontainer ligger i beredskap och närsomhelst kan skicka ut stor effekt i nätet, säger Lars Olsson.

Batteriers olika nyttor
Batteri och batteri är dock inte samma sak, påpekar Olsson. I energidebatten kan man ibland se missförståndet att alla typer av batterier är bra för det lokala elnätet men så är det inte. När större batterianläggningar plötsligt styrs av Svenska kraftnät kan det ge besvärliga situationer lokalt. Samtidigt sätter allt fler nätbolag upp egna batterimoduler via dotterbolag, men då främst som effektreserv vid hög belastning.

Man måste skilja på batteriparker kopplade till solcells- eller vindkraftsanläggningar och energilager som är nätkunder med syftet att enbart sälja effekt uppströms till transmissionsnätet, menar Lars Olsson. Svenska kraftnät utreder nu nya villkor för anslutning till elnätet med eventuell förtur för nätkunder som kan erbjuda systemnytta.

– Batterimoduler som fylls med el från nätet för att buda in elen som frekvensberedskap är inte nödvändigtvis till hjälp för det lokala elsystemet. Snarare tvärt emot. Balansmarknaden har lockat till sig många privata batteriaktörer som nätbolag är skyldiga att ansluta, och i princip är det rätt, men vilken nytta har nätet av det? Ingen alls vill jag påstå, säger Lars Olsson.

Hubb för balansinfo
Alla snabba marknadsförändringar kräver nu ett informationsutbyte med aktuella uppdateringar, menar Lars Olsson. Bättre information är enda sättet att undvika eskalerande intressemotsättningar mellan balansmarknadernas systemtjänster och lokala elnäts kapacitetsbehov.

– Det behövs en riktig plattform för den här typen av information och kommunikation, en gemensam arena eller en informationshubb där aktuell information om tillgängliga systemreserver i det egna nätet måste vara lätt at komma åt, säger Lars Olsson.

– Då kan driftcentralerna planera sina verksamheter utifrån vilka kraftverk eller batteriparker som Svenska kraftnät tar styrningen över vid en frekvensstörning. Det har varit på tal att använda den pausade mätvärdeshubben för bättre marknadsinformation om stödtjänster och flexibilitet men det lär säkert dröja, säger Lars Olsson.

***

Foto: Vattenfall